Iris

Vad är iris?

Iris är den färgade, cirkulära strukturen i ögat som omger pupillen. Den sitter mellan hornhinnan och linsen och tillhör ögats främre del. Iris fungerar som en bländare i en kamera – den reglerar pupillens storlek och därmed hur mycket ljus som når näthinnan. Iris färg bestäms av genetiska faktorer och varierar från blått och grönt till brunt och grått.

Funktioner hos iris

Irisens huvudsakliga funktion är att kontrollera ljusinsläppet i ögat. Det sker genom att muskler i iris antingen drar ihop eller vidgar pupillen beroende på ljusförhållandena:

• I starkt ljus: Pupillen dras ihop (mios) för att skydda näthinnan.
• I mörker: Pupillen vidgas (mydriasis) för att släppa in mer ljus.
• Iris hjälper också till att förbättra skärpa och kontrast i synfältet och skyddar ögats inre strukturer.

Anatomi: delar av iris

Iris består av flera viktiga anatomiska komponenter:

• Stroma: Yttre skiktet som innehåller blodkärl, pigment och bindväv.
• Pupillärt område: Innersta zonen, nära pupillen.
• Ciliärt område: Yttre delen, nära irisroten.
• Sfinktermuskel (m. sphincter pupillae): Drar ihop pupillen vid starkt ljus.
• Dilatatormuskel (m. dilator pupillae): Vidgar pupillen i mörker.
• Pigmentceller: Avgör ögonfärgen.

Vanliga sjukdomar och problem i iris

Tillstånd som kan drabba iris inkluderar:

• Irit (främre uveit): Inflammation i iris, ofta med smärta, ljuskänslighet och synförändringar.
• Heterokromi: Olika färg på ögonen, medfödd eller förvärvad.
• Kolobom: Medfödd defekt där iris saknar en del.
• Irisatrofi: Nedbrytning av irisvävnad, ofta åldersrelaterad.
• Tumörer i iris: Ovanliga, men kan förekomma som nevus eller melanom.
• Irisskador: Kan uppstå vid trauma, kirurgi eller efter vissa ögonsjukdomar.

Diagnostik: Hur undersöks iris?

Iris undersöks vanligtvis av ögonläkare med:

• Spaltlampa: För att inspektera iris och pupillreaktioner i detalj.
• Oftalmoskopi: För att se insidan av ögat.
• Pupilltest: Kontroll av ljusreaktion och nervfunktion.
• Tryckmätning (tonometri): Om misstanke finns om inflammation eller glaukom.
• Foto eller OCT (optisk koherenstomografi): Vid misstänkta förändringar.

Behandling av sjukdomar i iris

Behandling beror på diagnosen:

• Vid irit: Kortisonögondroppar och pupillvidgande läkemedel.
• Vid infektion: Antivirala eller antibiotiska ögondroppar.
• Vid trauma eller blödning: Observation eller kirurgi beroende på skada.
• Vid tumörer: Regelbunden uppföljning eller kirurgisk behandling.
• Vid pupillfel: Speciella linser eller kirurgiska ingrepp kan övervägas.

Så skyddar du iris

• Använd solglasögon: Skyddar mot UV-strålning och minskar risken för inflammation.
• Skydda ögonen vid arbete/sport: Använd skyddsglasögon.
• Sök vård vid ögonsmärta eller ljuskänslighet: Tidig behandling minskar komplikationer.
• Behandla ögoninfektioner snabbt: För att undvika inflammation i iris.
• Regelbunden ögonkontroll: Särskilt om du har autoimmuna sjukdomar eller synförändringar.

Dela: