Klitoris
Vad är klitoris?
Klitoris är ett kvinnligt könsorgan som tillhör vulvan och har som huvudsaklig funktion att ge sexuell njutning. Den synliga delen, klitorisknoppen, är bara toppen av ett större inre organ som sträcker sig längs slidöppningen. Klitoris är mycket känslig och innehåller över 8 000 nervändar – fler än något annat organ i kroppen.
Funktioner hos klitoris
Klitoris är det enda organ i människokroppen som enbart existerar för att skapa sexuell njutning. Vid sexuell stimulans fylls klitoris med blod, vilket kan leda till orgasm. Organet har ingen direkt funktion i urinering eller reproduktion, men är avgörande för många kvinnors sexuella hälsa.
- Sexuell njutning och orgasm
- Erektil funktion – liknande svällkroppar i penis
- Sensorisk återkoppling – del av kroppens nervsystem
Anatomi: delar av klitoris
Klitoris är mycket större än vad som syns från utsidan. Den består av:
- Klitorisknopp (glans clitoridis): Den synliga delen ovanför urinröret.
- Klitoriskropp (corpus): Inre svällkropp som fortsätter inåt.
- Crura: Två ”ben” som sträcker sig ned längs blygdbenen.
- Bulbus vestibuli: Svällkroppsvävnad runt slidöppningen som hör till klitoriskomplexet.
- Klitoriskappa (preputium): Hudveck som skyddar klitorisknoppen.

① Klitorisknoppen – den synliga, känsliga delen av klitoris som innehåller många nervändar. Den är täckt av en skyddande hudflik kallad klitorishuvan.
② Klitorishuvan – en veckad hudstruktur som omsluter och skyddar klitorisknoppen. Huvan kan variera i storlek och form mellan individer.
Klitoris är ett centralt organ för sexuell njutning och består av mer än bara den synliga knoppen – den har inre strukturer som sträcker sig längs slidväggarna.
Vanliga sjukdomar och problem i klitoris
Även om klitoris i sig sällan drabbas av sjukdomar, kan följande tillstånd påverka området:
- Klitoromegali: Onormal förstoring av klitoris (medfödd eller hormonell).
- Smärta i klitoris (klitorodyni): Kan bero på nervpåverkan, trauma eller inflammation.
- Hudsjukdomar: Lichen sclerosus eller eksem kan drabba området.
- Infektioner eller irritation: Sällsynta men möjliga vid t.ex. herpes.
- Efter könsstympning: Delar av klitoris kan ha avlägsnats.
Diagnostik: Hur undersöks klitoris?
Undersökning sker ofta hos gynekolog och kan innefatta:
- Visuell undersökning av vulva och klitoris
- Bedömning av smärta eller känsel
- Dermatologisk analys vid hudbesvär
- Anamnes avseende sexuell funktion, hormonstatus eller eventuellt trauma
Behandling av sjukdomar i klitoris
Behandlingen varierar beroende på orsak:
- Smärtlindring: Lokalbedövning, nervblockad, fysioterapi.
- Kortisonsalva: Vid inflammatoriska hudsjukdomar.
- Hormonbehandling: Om orsaken är hormonell.
- Sexologisk rådgivning: Vid besvär med sexuell funktion.
- Kirurgisk rekonstruktion: Vid tidigare könsstympning.
Så skyddar du klitoris
- Använd mild tvål eller bara vatten: Undvik irriterande hygienprodukter.
- Ha skydd vid sex: Förhindra infektioner och minska friktion.
- Kommunicera om sexuell komfort: För att undvika överstimulering.
- Sök hjälp vid smärta, klåda eller förändringar: Tidig behandling är viktig.
- Lär känna din kropp: Ökad kunskap kan förbättra sexuell hälsa.
Vanliga frågor om klitoris
Vad är klitoris?
Klitoris är ett kvinnligt könsorgan som spelar en central roll för sexuell njutning och orgasm.
Var sitter klitoris?
Klitorisknoppen sitter strax ovanför urinröret i övre delen av vulva, men organet sträcker sig flera centimeter inåt.
Vad har klitoris för funktion?
Klitoris är specialiserad på att ge sexuell njutning. Det är det enda organet i kroppen med denna unika funktion.
Vad kan gå fel med klitoris?
Smärta, irritation, nedsatt känsel eller hormonella förändringar kan påverka klitoris och sexuell funktion.
Hur märker jag att klitoris inte fungerar?
Symtom kan vara smärta, brännande känsla, känselbortfall eller minskad sexuell lust.
Hur håller jag klitoris frisk?
Undvik irriterande ämnen, ha skyddat sex och sök vård vid besvär – klitoris är känslig och förtjänar omsorg.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.