Ögats pupill

Vad är ögats pupill?

Pupillen är den runda, svarta öppningen i mitten av ögats regnbågshinna (iris). Det är genom pupillen som ljuset passerar in i ögat och når linsen och näthinnan. Pupillen fungerar som en reglerbar bländare – den justerar sin storlek beroende på hur mycket ljus som finns i omgivningen. I starkt ljus blir pupillen liten (drar ihop sig), och i mörker vidgas den för att släppa in mer ljus.

Funktioner hos ögats pupill

Pupillen har en central roll i synsystemet:

• Ljuskontroll: Reglerar mängden ljus som når näthinnan.
• Skydd: Förhindrar att för starkt ljus skadar ögats inre delar.
• Fokus: Justerar vid närseende (ackommodation).
• Autonom styrning: Pupillens storlek kontrolleras automatiskt via det autonoma nervsystemet.
• Reflexfunktion: Pupillreflexen visar hjärnans och nervsystemets funktion.

Anatomi: delar av pupillens system

Även om pupillen i sig är ett hål, regleras den av omkringliggande strukturer:

• Iris (regnbågshinnan): Färgad muskel som omger pupillen och styr dess storlek.
• Sfinktermuskler: Drar ihop pupillen (mios) vid starkt ljus.
• Dilatatormuskler: Vidgar pupillen (mydriasis) i mörker eller vid stress.
• Parasympatiska nerver: Styr sammandragning.
• Sympatiska nerver: Styr vidgning.
• CNS-koppling: Pupillreflexer kopplas till hjärnstammen och används vid neurologiska undersökningar.

Vanliga sjukdomar och problem i ögats pupill

Pupillen kan påverkas av olika tillstånd:

• Anisokori: Olika stora pupiller – kan vara normalt eller tecken på sjukdom.
• Pupilldysfunktion: Vid t.ex. diabetesneuropati eller hjärnskada.
• Horner’s syndrom: Liten pupill, hängande ögonlock, svettbortfall.
• Adies pupill: Ensidig stor, långsamt reagerande pupill.
• Ljusstel pupill: Kan tyda på hjärnskada, t.ex. vid skalltrauma.
• Läkemedelsreaktion: Vissa droger och ögondroppar påverkar pupillen.
• Glaukom: Akut tryckökning kan påverka pupillrespons.

Diagnostik: Hur undersöks pupillen?

Pupillen undersöks oftast av optiker, ögonläkare eller neurolog:

• Pupillreflex-test: Med ficklampa för att se ljusreaktion.
• Anisokori-bedömning: Jämförelse i ljus och mörker.
• Neurologisk undersökning: T.ex. vid misstänkt stroke eller hjärnskada.
• Spaltlampemikroskopi: Detaljerad undersökning av iris och pupill.
• Ögonbottenundersökning: För att bedöma tryck och näthinna.

Behandling av sjukdomar i pupillen

Behandling beror på underliggande orsak:

• Läkemedelsorsakad pupillpåverkan: Avvakta eller justera medicin.
• Neurologisk orsak: Behandling av bakomliggande tillstånd (t.ex. stroke, tumör).
• Infektion/inflammation: Ögondroppar, antibiotika eller antiinflammatorisk behandling.
• Glaukom: Trycksänkande läkemedel eller kirurgi.
• Ingen behandling: I fall av fysiologisk (ofarlig) anisokori.

Så skyddar du ögats pupill

• Använd solglasögon: Skyddar pupill och näthinna mot UV-strålning.
• Undvik ögonskador: Använd skydd vid arbete eller sport.
• Var uppmärksam på ljuskänslighet eller synförändringar.
• Gå på regelbundna ögonundersökningar – särskilt vid diabetes eller högt blodtryck.
• Sök vård vid plötslig synförlust, ljusstela pupiller eller huvudtrauma.

Dela: