Ablationsterapi

19 mars 2024
Ablationsterapi är ett minimalt invasivt behandlingsalternativ som används för att förstöra tumörer och andra onormala vävnader i kroppen. Denna procedur kan använda antingen iskalla vätskor eller mycket heta vätskor.
Innehåll:

Överblick

Vad är ablationsterapi?

Ablationsterapi använder extremt höga eller låga temperaturer för att förstöra (ablatera) onormal vävnad eller tumörer, eller för att behandla andra tillstånd. Det är ett minimalinvasivt ingrepp, vilket innebär att det kan göras utan öppen kirurgi. Ablation tar bort ett eller flera lager av vävnad, till skillnad från en kirurgisk resektion, som tar bort ett helt organ eller en del av det.

Hur avlägsnas vävnaden under ablationsbehandlingen?

Vävnad kan förstöras genom att frysa den med kalla vätskor eller applicera heta vätskor på området. Radiofrekvent energi eller elektriska strömmar kan också användas för att förstöra den onormala vävnaden.

Några av de vanligaste metoderna inom ablationsterapi inkluderar:

  • Mikrovågsablation: Vanligtvis förs en tunn sond in genom ett litet snitt i huden. Placeringen av sonden kan styras med hjälp av ultraljud, datortomografi (CT) eller MRT (magnetisk resonanstomografi) för att lokalisera området som ska behandlas. Sondens spets släpper ut mikrovågor för att förstöra vävnaden.
  • Radiofrekvensablation med hög energi: Denna teknik liknar mikrovågsablation, endast radiofrekvensvågor används istället.
  • Termisk ballongablation: En ballong sätts in i kroppshålan och fylls med vätska som värms upp till 190 grader Fahrenheit.
  • Laserablation: En laser kan användas för att behandla missfärgningar eller lesioner i huden.
  • Kryoablation: En sond eller annan anordning sätts in med en tunn nål eller appliceras på vävnad och underkyls till minus 4 grader Fahrenheit med flytande kväve eller argon. Den kalla gasen strömmar genom sondens spets, vilket gör att iskristaller bildas och förstör vävnaden.

Varför utförs ablationsbehandling?

En ablation kan utföras för att behandla många typer av medicinska tillstånd. Några av de vanligaste procedurerna inkluderar:

  • Kateter eller hjärtablation: En radiofrekvent ablation eller kryoablation utförs ibland för att behandla en hjärtarytmi (oregelbundna hjärtslag). Målet är att återställa normal hjärtrytm genom att förstöra eller ärra områden i hjärtat som orsakar de oregelbundna hjärtslagen.
  • Endometrieablation: Kvinnor som upplever kraftiga menstruationsblödningar kan ha nytta av en ablation av endometrium (livmoderslemhinnan). Ingreppet kan stoppa eller lindra onormal blödning, men det är oåterkalleligt.
  • Ablation för cancer: Cancertumörer i njurar, lever och andra organ kan behandlas med kryoablation eller andra ablationstekniker.

Detaljer om proceduren

Hur förbereder jag mig för ablationsbehandling?

Du bör inte äta fast föda eller dricka vätska innan du genomgår proceduren. Din vårdgivare kommer att tala om för dig hur länge du ska undvika att äta eller dricka.

Fortsätt att ta dina mediciner som vanligt, såvida inte din läkare säger åt dig att sluta ta dem. Patienter som tar blodförtunnande medel, till exempel Waran® eller warfarin, kan behöva sluta ta det tillfälligt. Diskutera eventuella problem med din medicinering med din läkare.

Du kan behöva ta blodprov eller andra diagnostiska tester före ingreppet.

Bär inga smycken på sjukhuset eller kliniken.

Vad händer under ablationsbehandlingen?

Ingreppet kan utföras på ett sjukhus eller en öppenvårdsinrättning. Du kan bli nedsövd innan ingreppet börjar. Ett hudområde kan vid behov rakas och desinficeras. Du kan få lokalbedövning för att bedöva området där nålen eller katetern ska föras in. I vissa fall ges narkos och patienten är inte vaken under ingreppet. En nålpunktion eller ett litet snitt görs så att sonden eller katetern kan föras in.

Vid kateterablation förs en ballongkateter in i ett blodkärl, vanligtvis i ljumskområdet, underarmen eller halsen. Det träs sedan genom blodkärlet tills det når hjärtat. Bilddiagnostik kan användas så att spetsen på sonden eller katetern kan ses medan den placeras.

Längden på ingreppet kan variera beroende på typen av ablation eller det tillstånd som behandlas. Kateterablation tar i allmänhet tre till sex timmar.

Risker/fördelar

Vilka är fördelarna med ablationsbehandling?

Fördelarna med ablationsbehandling är bland annat kortare återhämtningstid jämfört med öppen kirurgi, mindre blödning och minimal risk. Vissa ingrepp kan utföras under lokalbedövning, under vilken patienterna förblir vakna. Vanligtvis krävs inte öppen kirurgi, så återhämtningstiderna är kortare. En patient kan skrivas ut samma dag, eller endast kräva en kort period av sjukhusvistelse. Ablationsbehandling skadar inte den omgivande friska vävnaden. Det kan upprepas vid behov.

Ablationsterapi kan användas tillsammans med andra typer av terapi, såsom kemoterapi eller läkemedelsbehandling.

Vilka är riskerna med ablationsbehandling?

Riskerna med ablationsbehandling varierar beroende på vilken specifik procedur som används och svårighetsgraden av det underliggande tillståndet. I allmänhet är ablationsbehandling ganska säker och risken är minimal. Komplikationer av ablation kan inkludera:

  • Blödning från stickstället
  • Infektioner
  • Ärrbildning
  • Skador på blodkärl
  • Stroke eller hjärtinfarkt

Återhämtning och framtidsutsikter

Vad händer efter en ablationsbehandling?

Du kan behöva stanna kvar på sjukhuset i flera timmar eller över natten, beroende på typen av ingrepp. Kateterablation kräver i allmänhet en övernattning.

Om du har fått lokalbedövning kan du kanske gå hem inom några timmar. Du kan känna dig illamående eller illamående om du får narkos. Det är vanligt att uppleva trötthet eller utmattning under några dagar efter ablationen. Obehag kan kvarstå från några timmar till några dagar.

Återhämtningsperioden kan variera beroende på det underliggande tillståndet och typen av ablationsprocedur.

Du kan behöva undvika ansträngande aktiviteter ett tag. Du bör ordna så att någon kör dig hem om du blir utskriven samma dag. Fråga din läkare om hur länge du ska vänta innan du återupptar normala aktiviteter.

Kvinnor som har en endometrieablation kan uppleva vaginal blödning eller flytningar efteråt, som kan kvarstå i upp till tre eller fyra veckor.

Sök omedelbart medicinsk behandling om du upplever hög feber, kraftig blödning, kräkningar, smärta eller andra ovanliga eller plågsamma symtom.

Kommer jag att behöva upprepa ablationsbehandlingen i framtiden?

Ablationsproceduren kan behöva upprepas om tillståndet återkommer senare. Det kan finnas en väntetid på tre till sex månader efter en hjärtablation eller kateterablation för att se om ingreppet var effektivt.

Hur ser de långsiktiga utsikterna ut för patienter efter ablationsbehandling?

En ablationsprocedur kanske inte alltid är effektiv eller kanske inte är det bästa alternativet för att behandla ett visst tillstånd. Du kan behöva fortsätta ta medicin, även om ingreppet är framgångsrikt. Om ablationsbehandlingen inte är effektiv kan du behöva genomgå en annan typ av procedur. Du bör diskutera alla tillgängliga alternativ med din läkare.

Uppdaterad:

Ingen uppdatering sedan publicering.

Källor:

Inga källor har angetts