Vad är gynekologisk undersökning?
En gynekologisk undersökning är en medicinsk rutinundersökning av de kvinnliga könsorganen: vulvan, vagina, livmoder, äggstockar och ibland ändtarmen. Undersökningen utförs av en gynekolog, barnmorska eller läkare, ofta i samband med besvär från underlivet, cellprovtagning eller preventivmedelsrådgivning.
Andra namn: vaginal undersökning, underlivsundersökning. Den kan innefatta både yttre och inre undersökning, ibland med ultraljud och provtagning.
När används gynekologisk undersökning?
En gynekologisk undersökning görs bland annat vid:
- Smärta i nedre delen av magen
- Oregelbundna blödningar eller mellanblödningar
- Flytningar, klåda eller illaluktande lukt
- Blödningsrubbningar i klimakteriet
- Preventivmedelsrådgivning (t.ex. spiralinsättning)
- Kontroll av livmoder eller äggstockar
- Graviditet eller fertilitetsutredning
- Cellprovtagning för livmoderhalscancer
Så går gynekologisk undersökning till
En gynekologisk undersökning sker i flera steg:
- Samtal: Läkaren ställer frågor om menstruation, symtom, sexualhälsa och eventuell tidigare sjukdomshistoria.
- Yttre undersökning: Läkaren inspekterar yttre könsorgan.
- Inre undersökning:
- Ett spekulum (instrument) förs in i slidan för att öppna slidväggarna.
- Livmodertappen inspekteras visuellt.
- Cellprov kan tas om du är kallad till screening.
- Palpation: Läkaren för in två fingrar i slidan och känner på livmodern och äggstockarna med den andra handen på magen.
- Vaginalt ultraljud (vid behov): En stavliknande ultraljudsgivare förs in i slidan för mer detaljerad bild.
Undersökningen tar ca 10–15 minuter och görs oftast utan bedövning.
Vad visar gynekologisk undersökning?
Undersökningen kan visa:
- Förändringar i livmoderhalsen (t.ex. cellförändringar)
- Inflammation, infektion eller svamp
- Muskelknutor (myom) i livmodern
- Cystor på äggstockarna
- Anatomiska avvikelser
- Tecken på sexuellt överförbara sjukdomar
Prover kan skickas till laboratorium för analys.
Risker och biverkningar vid gynekologisk undersökning
Gynekologisk undersökning är i regel säker. Möjliga besvär:
- Obehag eller smärta: Vissa kan känna tryck eller lätt smärta vid spekulum eller palpation.
- Spotting: Lätt blödning efter provtagning är vanligt.
- Nervositet: Många känner sig utsatta – det är viktigt att säga till om du är orolig.
Det finns ingen risk för skador eller påverkan på fertilitet.
Att tänka på före och efter gynekologisk undersökning
Före undersökningen:
- Ingen särskild förberedelse krävs.
- Undvik samlag och vaginalkrämer 24 timmar innan cellprov.
- Informera om du är gravid, har smärta eller oro inför undersökningen.
Efter undersökningen:
- Du kan återgå till vardagliga aktiviteter direkt.
- Lätt blödning kan förekomma.
- Vid provtagning får du svar inom några veckor via vårdgivare eller 1177.
Alternativ till gynekologisk undersökning
I vissa fall kan andra metoder användas, exempelvis:
- Bukultraljud: Om vaginalt ultraljud inte är möjligt.
- Blodprover: Vid hormonella utredningar.
- Endast samtal: Vid vissa preventivmedelsrådgivningar kan fysisk undersökning ibland undvikas.
En fysisk gynekologisk undersökning är dock ofta den mest informativa metoden.