Vad är kolposkopi?
Kolposkopi är en gynekologisk undersökning där läkaren med hjälp av ett speciellt instrument – ett kolposkop – förstorar och undersöker livmodertappen (cervix), slidväggarna och ibland vulvan. Kolposkopet är ett slags mikroskop med ljus som inte förs in i kroppen, utan placeras strax utanför underlivet.
Undersökningen görs vanligtvis på en gynekologisk mottagning och är ett viktigt steg vid uppföljning av ett avvikande cellprov (PAP-test), eller vid misstanke om HPV-relaterade förändringar.
När används kolposkopi?
Kolposkopi används främst för att:
- Undersöka avvikande fynd från ett cellprov
- Utreda misstänkta cellförändringar orsakade av HPV-virus
- Bedöma livmodertappen, slidväggar och yttre könsorgan
- Ta riktade vävnadsprover (biopsier) vid behov
- Före och efter behandling av cellförändringar
Kolposkopi är ett viktigt led i att förebygga livmoderhalscancer.
Så går kolposkopi till
Undersökningen påminner om ett vanligt gynekologiskt besök och sker i följande steg:
- Förberedelse: Du ligger i en gynstol och får ett spekulum infört för att öppna slidväggarna.
- Inspektion med kolposkop: Läkaren placerar kolposkopet utanför slidan och tittar på livmodertappen genom förstoring.
- Färgning av celler: Livmodertappen penslas ofta med en ättikslösning eller jod för att identifiera förändrade celler.
- Biopsi (vid behov): Om läkaren ser avvikande områden tas små vävnadsprover med en tång. Det känns som ett snabbt nyp.
- Avslut: Undersökningen tar 10–20 minuter. Eventuell blödning stoppas med kemikalier eller tamponad.
Vad visar kolposkopi?
Kolposkopi kan avslöja:
- Ytliga och djupa cellförändringar (lätta till allvarliga)
- Vårtor, inflammation eller sår
- HPV-relaterade lesioner
- Förstadier till livmoderhalscancer
- Vulvacancer eller vaginal cancer i tidigt stadium
Biopsier skickas till laboratorium för mikroskopisk analys.
Risker och biverkningar vid kolposkopi
Kolposkopi är generellt en säker procedur, men kan innebära:
- Lätt smärta eller obehag vid biopsitagning
- Lätt blödning i några dagar efteråt
- Brunfärgad flytning från läkemedel som appliceras
- Låg infektionsrisk (ovanligt)
Smärtan är oftast övergående och liknar mensvärk.
Att tänka på före och efter kolposkopi
Före:
- Undvik samlag, tamponger och vaginalmedel 1–2 dagar innan.
- Undvik undersökning under kraftig menstruation.
- Informera om du är gravid, tar blodförtunnande eller känner oro.
Efter:
- Vila om du känner dig yr.
- Använd binda – undvik tamponger i 2–3 dagar.
- Undvik samlag tills eventuell blödning slutat (vanligtvis 2–5 dagar).
- Svar på biopsi skickas inom 2–4 veckor.
Alternativ till kolposkopi
Vid lindriga cellförändringar kan uppföljande cellprov eller HPV-test räcka. Men kolposkopi är det mest tillförlitliga sättet att:
- Bekräfta cellförändringar
- Bedöma behov av behandling
- Ta prov från rätt område
Kolposkopi ersätter inte PAP-test utan kompletterar det.