Gynekologisk undersökning
Vad är gynekologisk undersökning?
En gynekologisk undersökning är en medicinsk rutinundersökning av de kvinnliga könsorganen: vulvan, vagina, livmoder, äggstockar och ibland ändtarmen. Undersökningen utförs av en gynekolog, barnmorska eller läkare, ofta i samband med besvär från underlivet, cellprovtagning eller preventivmedelsrådgivning.
Andra namn: vaginal undersökning, underlivsundersökning. Den kan innefatta både yttre och inre undersökning, ibland med ultraljud och provtagning.
När används gynekologisk undersökning?
En gynekologisk undersökning görs bland annat vid:
- Smärta i nedre delen av magen
- Oregelbundna blödningar eller mellanblödningar
- Flytningar, klåda eller illaluktande lukt
- Blödningsrubbningar i klimakteriet
- Preventivmedelsrådgivning (t.ex. spiralinsättning)
- Kontroll av livmoder eller äggstockar
- Graviditet eller fertilitetsutredning
- Cellprovtagning för livmoderhalscancer
Så går gynekologisk undersökning till
En gynekologisk undersökning sker i flera steg:
- Samtal: Läkaren ställer frågor om menstruation, symtom, sexualhälsa och eventuell tidigare sjukdomshistoria.
- Yttre undersökning: Läkaren inspekterar yttre könsorgan.
- Inre undersökning:
- Ett spekulum (instrument) förs in i slidan för att öppna slidväggarna.
- Livmodertappen inspekteras visuellt.
- Cellprov kan tas om du är kallad till screening.
- Palpation: Läkaren för in två fingrar i slidan och känner på livmodern och äggstockarna med den andra handen på magen.
- Vaginalt ultraljud (vid behov): En stavliknande ultraljudsgivare förs in i slidan för mer detaljerad bild.
Undersökningen tar ca 10–15 minuter och görs oftast utan bedövning.
Vad visar gynekologisk undersökning?
Undersökningen kan visa:
- Förändringar i livmoderhalsen (t.ex. cellförändringar)
- Inflammation, infektion eller svamp
- Muskelknutor (myom) i livmodern
- Cystor på äggstockarna
- Anatomiska avvikelser
- Tecken på sexuellt överförbara sjukdomar
Prover kan skickas till laboratorium för analys.
Risker och biverkningar vid gynekologisk undersökning
Gynekologisk undersökning är i regel säker. Möjliga besvär:
- Obehag eller smärta: Vissa kan känna tryck eller lätt smärta vid spekulum eller palpation.
- Spotting: Lätt blödning efter provtagning är vanligt.
- Nervositet: Många känner sig utsatta – det är viktigt att säga till om du är orolig.
Det finns ingen risk för skador eller påverkan på fertilitet.
Att tänka på före och efter gynekologisk undersökning
Före undersökningen:
- Ingen särskild förberedelse krävs.
- Undvik samlag och vaginalkrämer 24 timmar innan cellprov.
- Informera om du är gravid, har smärta eller oro inför undersökningen.
Efter undersökningen:
- Du kan återgå till vardagliga aktiviteter direkt.
- Lätt blödning kan förekomma.
- Vid provtagning får du svar inom några veckor via vårdgivare eller 1177.
Alternativ till gynekologisk undersökning
I vissa fall kan andra metoder användas, exempelvis:
- Bukultraljud: Om vaginalt ultraljud inte är möjligt.
- Blodprover: Vid hormonella utredningar.
- Endast samtal: Vid vissa preventivmedelsrådgivningar kan fysisk undersökning ibland undvikas.
En fysisk gynekologisk undersökning är dock ofta den mest informativa metoden.
Vanliga frågor om gynekologisk undersökning
Vad är en gynekologisk undersökning?
En medicinsk undersökning av underlivet hos personer med livmoder och vagina, för att kontrollera hälsa eller utreda symtom.
Hur går en gynekologisk undersökning till?
Den innefattar samtal, yttre och inre undersökning, ibland med ultraljud och provtagning.
Gör en gynekologisk undersökning ont?
De flesta upplever endast obehag, men undersökningen kan kännas olika för olika personer.
Hur förbereder jag mig?
Undvik samlag och vaginalmedel dagen innan. Meddela om du är gravid eller orolig.
Hur lång tid tar undersökningen?
Vanligtvis 10–15 minuter.
När får jag svar?
Svar från cellprov eller andra tester kommer inom ett par veckor.
Är gynekologisk undersökning säker?
Ja, den är säker och mycket vanlig.
Vad händer efter undersökningen?
Du kan återgå till vardagen direkt. Eventuellt får du ett brev med provsvar.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.