Kolposkopi
Vad är kolposkopi?
Kolposkopi är en gynekologisk undersökning där läkaren med hjälp av ett speciellt instrument – ett kolposkop – förstorar och undersöker livmodertappen (cervix), slidväggarna och ibland vulvan. Kolposkopet är ett slags mikroskop med ljus som inte förs in i kroppen, utan placeras strax utanför underlivet.
Undersökningen görs vanligtvis på en gynekologisk mottagning och är ett viktigt steg vid uppföljning av ett avvikande cellprov (PAP-test), eller vid misstanke om HPV-relaterade förändringar.
När används kolposkopi?
Kolposkopi används främst för att:
- Undersöka avvikande fynd från ett cellprov
- Utreda misstänkta cellförändringar orsakade av HPV-virus
- Bedöma livmodertappen, slidväggar och yttre könsorgan
- Ta riktade vävnadsprover (biopsier) vid behov
- Före och efter behandling av cellförändringar
Kolposkopi är ett viktigt led i att förebygga livmoderhalscancer.
Så går kolposkopi till
Undersökningen påminner om ett vanligt gynekologiskt besök och sker i följande steg:
- Förberedelse: Du ligger i en gynstol och får ett spekulum infört för att öppna slidväggarna.
- Inspektion med kolposkop: Läkaren placerar kolposkopet utanför slidan och tittar på livmodertappen genom förstoring.
- Färgning av celler: Livmodertappen penslas ofta med en ättikslösning eller jod för att identifiera förändrade celler.
- Biopsi (vid behov): Om läkaren ser avvikande områden tas små vävnadsprover med en tång. Det känns som ett snabbt nyp.
- Avslut: Undersökningen tar 10–20 minuter. Eventuell blödning stoppas med kemikalier eller tamponad.
Vad visar kolposkopi?
Kolposkopi kan avslöja:
- Ytliga och djupa cellförändringar (lätta till allvarliga)
- Vårtor, inflammation eller sår
- HPV-relaterade lesioner
- Förstadier till livmoderhalscancer
- Vulvacancer eller vaginal cancer i tidigt stadium
Biopsier skickas till laboratorium för mikroskopisk analys.
Risker och biverkningar vid kolposkopi
Kolposkopi är generellt en säker procedur, men kan innebära:
- Lätt smärta eller obehag vid biopsitagning
- Lätt blödning i några dagar efteråt
- Brunfärgad flytning från läkemedel som appliceras
- Låg infektionsrisk (ovanligt)
Smärtan är oftast övergående och liknar mensvärk.
Att tänka på före och efter kolposkopi
Före:
- Undvik samlag, tamponger och vaginalmedel 1–2 dagar innan.
- Undvik undersökning under kraftig menstruation.
- Informera om du är gravid, tar blodförtunnande eller känner oro.
Efter:
- Vila om du känner dig yr.
- Använd binda – undvik tamponger i 2–3 dagar.
- Undvik samlag tills eventuell blödning slutat (vanligtvis 2–5 dagar).
- Svar på biopsi skickas inom 2–4 veckor.
Alternativ till kolposkopi
Vid lindriga cellförändringar kan uppföljande cellprov eller HPV-test räcka. Men kolposkopi är det mest tillförlitliga sättet att:
- Bekräfta cellförändringar
- Bedöma behov av behandling
- Ta prov från rätt område
Kolposkopi ersätter inte PAP-test utan kompletterar det.
Vanliga frågor om kolposkopi
Vad är kolposkopi?
En gynekologisk undersökning med mikroskop som visar livmodertappen i förstoring, för att upptäcka cellförändringar.
Hur går kolposkopi till?
Läkaren tittar på livmodertappen genom ett kolposkop och kan ta vävnadsprover om det behövs.
Gör kolposkopi ont?
Själva undersökningen gör oftast inte ont, men biopsitagning kan kännas som ett snabbt nyp.
Hur förbereder jag mig?
Undvik vaginalmedel och samlag ett par dagar innan. Kom inte vid kraftig mens.
Hur lång tid tar kolposkopi?
Ungefär 10–20 minuter.
När får jag svar?
Vid biopsi dröjer svaret vanligtvis 2–4 veckor. Ibland får du preliminär bedömning direkt.
Är kolposkopi säkert?
Ja, kolposkopi är en säker och vanlig metod vid gynekologisk utredning.
Vad händer efter undersökningen?
Lätt blödning och brun flytning är vanligt. Du kan oftast återgå till vardagen direkt.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.
Dela:
