Vaginalt ultraljud
Vad är vaginalt ultraljud?
Vaginalt ultraljud är en medicinsk undersökning där en ultraljudsgivare förs in i slidan för att visualisera livmoder, äggstockar, äggledare och andra organ i bäckenet. Undersökningen ger mer detaljerade bilder än bukultraljud eftersom ljudvågorna kommer närmare de strukturer som ska studeras.
Metoden används främst inom gynekologi och obstetrik, och är helt strålningsfri. Den utförs av gynekolog, barnmorska eller specialistläkare.
När används vaginalt ultraljud?
Vaginalt ultraljud används vid en rad olika tillstånd, bland annat:
- Tidig graviditetskontroll (bekräfta graviditet, utesluta utomkvedshavandeskap)
- Fertilitetsutredningar och IVF-behandlingar
- Oregelbundna menstruationer
- Smärta i underlivet eller nedre magen
- Misstanke om cystor eller myom
- Rikliga eller uteblivna blödningar
- Bedömning av livmoderslemhinnan (endometriet)
- Uppföljning av spiralplacering eller polyper
Så går vaginalt ultraljud till
Undersökningen går snabbt och sker i flera steg:
- Förberedelse: Du får tömma urinblåsan och sedan lägga dig i en gynstol.
- Ultraljudsstaven: En smal stav (ca 2 cm i diameter) täcks med kondom och gel, och förs varsamt in i slidan.
- Bildtagning: Läkaren för ultraljudsstaven i olika vinklar för att undersöka livmoder, äggstockar och andra strukturer. Bilder visas i realtid på en skärm.
- Tidsåtgång: Undersökningen tar oftast 5–15 minuter.
Det kan kännas ovant eller lätt obehagligt, men ska inte göra ont.
Vad visar vaginalt ultraljud?
Vaginalt ultraljud ger detaljerade bilder av bäckenorganen och kan visa:
- Graviditet och fosterblåsa tidigt (från vecka 5)
- Ägglossning och folliklar vid fertilitetsbehandling
- Myom, polyper eller cystor
- Förändringar i livmoderslemhinnan
- Spiralens placering
- Missbildningar eller infektioner i livmodern
Resultatet tolkas direkt av läkaren eller specialist på plats.
Risker och biverkningar vid vaginalt ultraljud
Vaginalt ultraljud är en mycket säker och skonsam metod. Eventuella biverkningar är:
- Lätt obehag vid införandet av staven
- Lätt blödning efteråt (ovanligt, men kan förekomma)
- Psykologiskt obehag – särskilt om man är ovan vid gynekologiska undersökningar
Undersökningen påverkar inte fertilitet eller organens funktion.
Att tänka på före och efter vaginalt ultraljud
Före:
- Töm urinblåsan före undersökningen (om inte annat angetts).
- Ingen särskild fasta krävs.
- Informera om du är gravid, har spiral eller känner oro.
Efter:
- Du kan återgå till normala aktiviteter direkt.
- Lätt obehag eller blödning kan uppstå men är övergående.
- I de flesta fall får du svar direkt, annars inom några dagar.
Alternativ till vaginalt ultraljud
Andra bilddiagnostiska metoder som kan användas beroende på frågeställning:
- Bukultraljud: Ultraljud på magen, används t.ex. vid sena graviditetskontroller.
- MR (magnetröntgen): Vid mer komplexa frågeställningar, t.ex. tumörutredning.
- Datortomografi (CT): Används mer sällan vid gynekologisk utredning pga strålning.
Vaginalt ultraljud ger dock bäst bildkvalitet för många gynekologiska tillstånd.
Vanliga frågor om vaginalt ultraljud
Vad är vaginalt ultraljud?
Det är en gynekologisk bilddiagnostisk undersökning där en ultraljudsstav förs in i slidan för att avbilda inre bäckenorgan.
Hur går vaginalt ultraljud till?
En smal stav förs in i slidan och rörs försiktigt för att få olika vinklar. Bilderna syns direkt på en skärm.
Gör vaginalt ultraljud ont?
Det brukar inte göra ont, men kan kännas lite obehagligt. Undersökningen går snabbt.
Hur förbereder jag mig?
Töm urinblåsan före. Du behöver inte fasta. Informera om du är gravid eller har spiral.
Hur lång tid tar vaginalt ultraljud?
Själva undersökningen tar oftast 5–15 minuter.
När får jag svar?
Ofta direkt efter undersökningen. Vid behov av analys får du svar inom några dagar.
Är vaginalt ultraljud säkert?
Ja, det är en strålningsfri och mycket säker metod.
Vad händer efter undersökningen?
Du kan gå hem direkt. Lätt blödning eller obehag kan förekomma men är snabbt övergående.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.