Gynekologisk diagnostik

Vad är gynekologisk diagnostik?

Gynekologisk diagnostik är en samlad benämning på de kliniska undersökningar, laboratorietester och bilddiagnostiska metoder som används för att upptäcka sjukdomar i livmoder, äggstockar, äggledare, vagina och yttre könsorgan. Diagnostiken är grunden för att ställa rätt diagnos, planera behandling och följa upp gynekologiska tillstånd.

Symtom som oregelbundna blödningar, smärta i nedre buken, förändrat flytning, ofrivillig barnlöshet eller förändringar i underlivet kräver ofta en kombination av olika diagnostiska steg för att ge en korrekt bedömning.

Gynekologisk undersökning – första steget

Vid en gynekologisk undersökning gör läkaren en yttre inspektion av vulva och vagina, samt en inre palpation (känselundersökning) via slidan och ibland ändtarm. Syftet är att bedöma organens storlek, rörlighet, känslighet och eventuell förekomst av knölar eller ömhet.

Spekulum används för att öppna slidväggarna och möjliggöra inspektion av livmodertappen samt provtagning.

Vanliga diagnostiska metoder inom gynekologin

Vaginalt ultraljud (transvaginalt UL)

Ger detaljerade bilder av livmoder, äggstockar och slemhinnor. Används vid utredning av:

• Myom eller polyper
• Äggstocksförändringar
• Blödningsrubbningar
• Fertilitetsbedömning
• Missfall eller tidig graviditet

Ultraljudet är smärtfritt och ett av de vanligaste diagnostiska verktygen inom gynekologin.

Cellprov (cervixcytologi)

Tas från livmodertappen för att upptäcka cellförändringar som kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Cellprov erbjuds regelbundet via gynekologisk screening för kvinnor mellan 23 och 70 år.

HPV-test

Används för att upptäcka infektion med humant papillomvirus, som är den främsta riskfaktorn för livmoderhalscancer. Testet kan kombineras med eller ersätta cytologi i vissa åldersgrupper.

Endometriebiopsi

Ett vävnadsprov från livmoderslemhinnan som tas vid misstanke om förtjockning, cancer eller andra hormonella rubbningar. Används ofta vid postmenopausal blödning.

Kolposkopi

Förstorad granskning av livmodertappen med ett speciellt instrument (kolposkop) vid cellförändringar, för att bedöma behovet av behandling eller ytterligare provtagning (biopsi).

Hysteroskopi

En tunn kamera förs in genom livmodertappen för att undersöka livmoderhålan inifrån. Används för att upptäcka missbildningar, polyper, myom eller blödningsorsaker.

Laboratorietester och hormonanalyser

Blodprover kan komplettera den gynekologiska utredningen, särskilt vid:

• Fertilitetsutredning (FSH, LH, AMH, prolaktin, TSH)
• Oregelbundna blödningar (östrogen, progesteron)
• PCOS (hormonrubbningar)
• Infektionsmisstanke (klamydia, mykoplasma, candida m.m.)

Mikrobiologiska prover från slida eller livmoderhals tas vid misstanke om infektion, flytningar eller obehag.

När används gynekologisk diagnostik?

Utredning kan bli aktuell vid:

• Rikliga, smärtsamma eller oregelbundna menstruationer
• Mellanblödningar eller postmenopausal blödning
• Infertilitet
• Smärtor i underlivet eller bäcken
• Förändrat flytning, klåda eller lukt
• Misstänkta förändringar vid screening
• Uppföljning av tidigare sjukdomar, t.ex. endometrios, myom eller cellförändringar

Trygghet och bemötande

Eftersom gynekologiska besvär ofta är känsliga är det viktigt att undersökningar sker med respekt, trygghet och tydlig information. Patienten ska alltid få veta vad som görs och varför, med möjlighet att avbryta eller ställa frågor under hela processen.

För vissa kan det vara aktuellt att be om kvinnlig läkare, ta med en anhörig eller be om smärtlindring.