Feber

Vad är feber?

Feber är ett av kroppens mest grundläggande försvar mot sjukdom. Den definieras som en kroppstemperatur över 38,0 °C, mätt i ändtarmen, och uppstår vanligtvis som ett svar på infektion eller inflammation. Febern hjälper immunsystemet att bekämpa inkräktare – som virus, bakterier eller andra sjukdomsframkallande ämnen – genom att skapa en ogynnsam miljö för dem att föröka sig i.

Den kan komma plötsligt med frossa och värk, eller smyga sig på gradvis. Vanliga följsymtom är trötthet, huvudvärk, muskelvärk och svettningar. I vissa fall märker man mest av själva feberkänslan – att kroppen känns het, ögonen ömma och koncentrationen nedsatt – även om temperaturen inte alltid är extremt hög.

Varför får man feber?

Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom – ett tecken på att kroppen reagerar på något. Den allra vanligaste orsaken är infektion. Virusinfektioner som influensa, förkylning och covid-19 är vanliga utlösare. Även bakterieinfektioner, såsom halsfluss, urinvägsinfektion eller lunginflammation, är vanliga feberorsaker och kräver ibland annan behandling.

Maginfektioner, som vinterkräksjuka eller salmonella, kan också ge feber – särskilt om kroppen reagerar med kraftig inflammation. Hos barn är öroninfektioner, bihåleinflammation och virusutslag vanliga utlösare.

Men det finns även andra orsaker. Feber kan ibland uppstå som reaktion efter vaccination, ofta övergående och ofarlig. Hos vissa kan autoimmuna sjukdomar – som SLE eller reumatism – trigga kroppens försvar att reagera med feber även utan infektion. I mer ovanliga fall kan feber vara ett tidigt tecken på cancer, till exempel lymfom eller leukemi, eller uppstå som biverkan av vissa läkemedel.

Om du nyligen har vistats i tropiska områden kan tropiska infektioner som malaria eller denguefeber vara möjliga orsaker – och kräver särskild utredning.

När bör man söka vård vid feber?

Feber går oftast över av sig själv, men ibland behöver den utredas. Du bör kontakta vården om febern varar mer än tre dygn utan att avta, särskilt om temperaturen stiger över 39 °C och du känner dig allmänt påverkad. Om febern kommer tillsammans med kraftig huvudvärk, stel nacke eller förvirring, kan det vara tecken på allvarligare tillstånd som hjärnhinneinflammation.

Andra symtom som bör tas på allvar är svårigheter att andas, bröstsmärta, ihållande kräkningar eller utslag. Detsamma gäller feber som återkommer utan tydlig förklaring.

Hos spädbarn under tre månader gäller särskild vaksamhet: om temperaturen överstiger 38 °C bör du alltid söka vård direkt, även om barnet inte verkar särskilt påverkat.

Hur utreds feber?

När du söker vård för feber görs en helhetsbedömning för att hitta den bakomliggande orsaken. Läkaren börjar med frågor om när febern började, vilka andra symtom du har, om du har varit utomlands eller varit i kontakt med sjuka.

En kroppsundersökning följer ofta där hals, lungor, buk, hud och lymfkörtlar undersöks. Om en infektion misstänks tas blodprov för att mäta CRP, antalet vita blodkroppar och andra markörer. Urinprov är vanligt för att utesluta urinvägsinfektion.

Snabbtester kan användas för influensa, streptokocker eller covid-19. Vid misstanke om infektion i lungor eller buk kan röntgen eller ultraljud bli aktuellt. I vissa fall görs även blod-, svalg- eller urinodling för att identifiera bakterier eller virus.

Hur behandlas feber?

Behandlingen styrs av orsaken. Vid virusinfektioner – som är den vanligaste bakgrunden – räcker det ofta med vila, vätska och egenvård. Febern i sig är en del av kroppens försvar och behöver inte alltid sänkas om den är måttlig och du orkar med vardagen.

Om febern orsakas av en bakteriell infektion, som halsfluss eller urinvägsinfektion, kan antibiotika behövas. Vid vissa virusinfektioner – som influensa eller covid-19 hos riskgrupper – kan antivirala läkemedel ges.

Paracetamol eller ibuprofen används för att lindra feber, värk och göra det lättare att vila. Hos barn och äldre är det särskilt viktigt att motverka vätskebrist och övervaka symtom noggrant, eftersom de är känsligare för feberpåverkan.

Vid autoimmuna sjukdomar eller annan underliggande orsak riktas behandlingen mot den specifika diagnosen.

Kan feber förebyggas?

Det går inte alltid att undvika feber – den är en naturlig del av kroppens försvar – men du kan minska risken att drabbas av infektioner genom goda vanor. Handhygien är en av de mest effektiva åtgärderna för att skydda dig själv och andra.

Att hålla avstånd från sjuka personer, särskilt vid luftvägsinfektioner, och att stanna hemma när du själv är sjuk, minskar smittspridning. Vaccination mot influensa, covid-19 och andra infektionssjukdomar ger bra skydd – särskilt för personer i riskgrupp.

Om du reser till tropiska länder, använd myggskydd och vaccinera dig enligt rekommendation. Även god livsmedelshygien, noggrann tillagning av mat och försiktighet med råvaror minskar risken för infektioner med feber som symtom.

Sammanfattning – vad betyder feber?

Feber är kroppens sätt att visa att något pågår – oftast en infektion, men ibland något annat. Den hjälper till att bekämpa virus och bakterier, men kan också ge obehag. I de flesta fall är feber ofarlig och går över inom några dagar. Men om den håller i sig, blir mycket hög eller kombineras med andra varningstecken, är det viktigt att söka vård.

Att känna igen när febern är ”vanlig” och när den kräver uppmärksamhet kan hjälpa dig fatta rätt beslut – och få rätt hjälp i tid.