Vad betyder leukocyter i urin?
Leukocyter – eller vita blodkroppar – är en viktig del av kroppens immunförsvar. När de dyker upp i urinen, tyder det ofta på att något inte står helt rätt till i urinvägarna. Normalt ska urinen vara fri från vita blodkroppar. Men om kroppen reagerar på en infektion, inflammation eller irritation i urinröret, blåsan, urinledarna eller njurarna, kan leukocyter passera in i urinen.
Leukocyter i urin upptäcks ofta i ett urinprov, även innan symtom har hunnit utvecklas. Det är ett vanligt fynd, särskilt hos kvinnor, och behöver inte alltid vara ett tecken på allvarlig sjukdom – men det kan vara en signal att något bör utredas närmare.
Vad orsakar leukocyter i urinen?
Den vanligaste orsaken är en urinvägsinfektion (UVI). Det gäller särskilt hos kvinnor, där den kortare urinröret gör att bakterier lättare tar sig upp till blåsan. När kroppen svarar med en inflammation, samlas vita blodkroppar i urinvägarna – och spår av dem hamnar i urinen.
En ytlig infektion i urinblåsan kallas blåskatarr (cystit), medan en mer allvarlig infektion som når njurarna kallas njurbäckeninflammation (pyelonefrit). Den senare ger ofta feber, frossa och smärta i sidan eller ryggen.
Vita blodkroppar (leukocyter) i urinen kan finnas även utan bakterier. Det händer till exempel vid vissa könssjukdomar som klamydia och gonorré, eftersom infektionen inte alltid syns i en vanlig bakterieodling. Prostatit, en inflammation i prostatan hos män, kan också ge höga leukocytvärden och samtidigt påverka urinflödet och ge smärta vid utlösning.
I andra fall är det kontamination från underlivet, särskilt hos kvinnor, som ger utslag. Flytningar, mensblod eller dålig provtagningsteknik kan påverka resultatet.
Mindre vanliga orsaker är inflammation i njurvävnad (t.ex. interstitiell nefrit, ofta läkemedelsutlöst), njursten som irriterar slemhinnorna, eller autoimmuna sjukdomar som lupus där immunsystemet angriper egna organ – inklusive njurarna.
När bör du söka vård?
Leukocyter i urinen i sig är inget farligt – men om du har symtom samtidigt bör du inte vänta. Sveda, trängningar, grumlig eller illaluktande urin, eller feber kan tyda på en infektion som behöver behandlas.
Har du synligt blod i urinen, smärta i rygg eller buk, eller om besvären återkommer trots antibiotikabehandling, bör läkare kontaktas. Det gäller också om du är gravid – då är även lindriga urinvägssymtom något som bör följas upp.
Hos barn med urinvägssymtom krävs alltid noggrann bedömning, eftersom infektioner kan vara svårare att upptäcka och riskera att påverka njurarna om de inte behandlas i tid.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen börjar nästan alltid med ett urinprov, där en sticka snabbt visar om det finns leukocyter, blod eller nitrit – ett ämne som vissa bakterier producerar. Ibland görs även mikroskopi, där urinen granskas direkt i mikroskop för att se celler, bakterier och andra partiklar.
Vid misstanke om infektion görs en urinodling, som inte bara bekräftar om bakterier finns utan också visar vilket antibiotikum som fungerar bäst.
Blodprov kan ge viktig information om kroppens inflammationsnivåer eller njurarnas funktion. Om läkaren misstänker njursten, hinder eller andra avvikelser kan ultraljud eller röntgen bli aktuellt. Om en könssjukdom misstänks används tester för sexuellt överförbara infektioner (STI), ofta via prov från urinröret eller slidan.
Behandling – vad gör man?
När orsaken är en bakteriell infektion får du oftast antibiotika. Vid lindriga blåskatarrer kan detta ibland undvikas – särskilt hos kvinnor som haft liknande besvär tidigare – men vid feber, ryggsmärta eller om du är man, bör antibiotika ges direkt.
Vid mer ovanliga orsaker, som autoimmuna tillstånd, njursten eller läkemedelsutlöst inflammation, anpassas behandlingen utifrån grundorsaken. Ibland handlar det om att byta läkemedel, lindra symtom eller behandla en underliggande sjukdom.
Symtomlindring med smärtstillande, rikligt vätskeintag och vila kan hjälpa kroppen att återhämta sig. Och vid återkommande fynd utan tydlig infektion följs du ofta upp med fler prover för att hitta ett mönster eller dolda orsaker.
Kan man förebygga leukocyter i urin?
Det går ofta att minska risken för urinvägsinfektioner och därmed även leukocyter i urin genom att:
-
- Dricka tillräckligt med vatten och tömma blåsan helt
- Undvika att hålla sig länge – urin som står still gynnar bakterietillväxt
- Torka sig framifrån och bak efter toalettbesök (gäller särskilt kvinnor)
- Kissa efter samlag – det sköljer bort bakterier från urinröret
- Använda oparfymerade produkter i intimområdet
- Slutföra antibiotikabehandlingar korrekt om du blivit ordinerad
- Använd alltid kondom med en ny partner, särskilt om du misstänker könssjukdom.
Sammanfattning – vad betyder leukocyter i urinen?
Leukocyter i urin är ett tecken på att kroppen reagerar på något – oftast en infektion i urinvägarna, men det kan också handla om andra orsaker som inflammation, könssjukdom eller irritation. Enstaka fynd utan symtom är oftast ofarliga, men om de återkommer eller kombineras med smärta, feber eller urinbesvär, bör du alltid söka vård.
Med rätt utredning är orsaken oftast lätt att hitta – och behandlingen brukar vara effektiv. Ju tidigare du får svar på vad som ligger bakom, desto snabbare kan du må bättre igen.