Immunologi

Vad är immunologi?

Immunologi är den medicinska vetenskap som studerar immunsystemet – kroppens avancerade skyddsmekanism mot sjukdomar. Immunsystemet består av ett komplext nätverk av celler, molekyler och organ som samverkar för att identifiera, oskadliggöra och minnas främmande ämnen som virus, bakterier, parasiter och cancerceller. Det spelar också en viktig roll i att rensa bort döda celler och upprätthålla kroppens inre balans.

Immunförsvaret delas in i två delar: det medfödda (innate) och det adaptiva (förvärvade). Det medfödda försvaret reagerar snabbt och ospecifikt på hot, medan det adaptiva försvaret utvecklar ett mer riktat och långsiktigt skydd genom att skapa antikroppar och immunologiskt minne. Det är detta minne som gör att vi kan bli immuna mot vissa sjukdomar efter infektion eller vaccination.

Immunsystemets uppbyggnad och funktion

Immunsystemet är utspritt över hela kroppen och består bland annat av vita blodkroppar (leukocyter), lymfkörtlar, mjälte, benmärg och thymus (brässen). Celler som makrofager, neutrofiler, T-celler och B-celler har olika roller – från att känna igen inkräktare till att signalera alarm eller direkt angripa angripare.

När ett främmande ämne – ett antigen – upptäcks, aktiveras en immunreaktion. Det leder till inflammation, aktivering av försvarsceller och ibland feber. Om hotet besegras, trappas immunreaktionen ned, men minnesceller bildas för att snabbt kunna agera vid nästa exponering.

Balansen är central. Ett för svagt immunförsvar ökar risken för infektioner och cancer, medan ett överaktivt immunförsvar kan orsaka skador på kroppens egna vävnader – som vid allergi eller autoimmuna sjukdomar.

Immunologiska sjukdomar

Störningar i immunförsvaret kan leda till en rad olika sjukdomar. Dessa delas ofta in i tre grupper:

1. Autoimmuna sjukdomar
   Vid autoimmunitet angriper immunsystemet kroppens egna celler och vävnader. Exempel på sådana sjukdomar är reumatoid artrit, typ 1-diabetes, multipel skleros (MS), lupus (SLE) och psoriasis. Orsaken är ofta okänd men tros vara en kombination av genetiska faktorer och miljöpåverkan.
2. Immunbristsjukdomar
   Vid immunbrist fungerar immunförsvaret otillräckligt. Det kan vara medfött (primär immunbrist) eller förvärvat, som vid hiv-infektion. Även vissa cancerbehandlingar, läkemedel och transplantationer kan dämpa immunförsvaret. Följden blir ökad infektionskänslighet.
3. Överkänslighetsreaktioner och allergier
   Här reagerar immunförsvaret överdrivet på ämnen som egentligen är ofarliga – som pollen, pälsdjur, livsmedel eller läkemedel. Resultatet kan bli allt från lindrig snuva till allvarlig anafylaxi. Vid allergi bildas ofta IgE-antikroppar mot det specifika allergenet.

Vaccination – immunförsvarets träning

Vaccination är en av immunologins största framgångar. Genom att tillföra avdödade eller försvagade delar av ett virus eller bakterie kan man träna immunförsvaret att känna igen och bekämpa sjukdomen utan att bli sjuk. Detta bygger upp ett immunologiskt minne och skyddar både individen och samhället genom flockimmunitet.

Många av dagens barnvaccinationsprogram skyddar mot livshotande sjukdomar som mässling, difteri, stelkramp och HPV. Även vuxna kan behöva vaccin, särskilt vid resa, graviditet, immunbrist eller åldrande.

Diagnostik inom immunologi

Utredningar av immunologiska sjukdomar kan omfatta blodprover för att mäta antikroppar, immunstatus, inflammationsmarkörer och förekomst av autoantikroppar. Allergitest, pricktest, lymfocytfunktionstester eller genetiska analyser kan också ingå. Diagnostiken är ofta komplex och kräver samarbete mellan immunologer, reumatologer, infektionsläkare och allergologer.

Behandling av immunologiska tillstånd

Behandling varierar beroende på sjukdomstyp. Vid autoimmuna sjukdomar används ofta immunmodulerande eller immundämpande läkemedel som kortison, metotrexat eller biologiska läkemedel som TNF-hämmare. Allergier behandlas med antihistaminer, kortison, adrenalin och ibland allergivaccination.

Vid immunbrist kan immunglobulinbehandling, antibiotikaprofylax eller benmärgstransplantation bli aktuellt. Målet är att återställa balansen – att dämpa ett överaktivt system eller förstärka ett svagt.

Immunologins framtid

Forskningen inom immunologi växer snabbt. Nya biologiska läkemedel, cellterapier, cancervacciner och immunterapi mot tumörer har revolutionerat behandlingen av många sjukdomar. Immunförsvaret är inte längre bara en försvarsmekanism, utan också ett mål för avancerad medicinsk teknik. Kunskap om tarmflora, inflammation och individanpassad immunreglering förväntas få en allt större roll i framtidens vård.