Immunsystemet

Vad är immunsystemet?

Immunsystemet är kroppens inbyggda skyddsnät mot sjukdomar. Det känner igen och bekämpar mikroorganismer som virus, bakterier, svampar och parasiter, men också farliga ämnen och cancerceller. Det är aktivt dygnet runt – både när vi är friska och när kroppen behöver återhämta sig från infektioner.

Systemet består av specialiserade celler och proteiner som samarbetar för att upptäcka, identifiera och neutralisera hot. Det fungerar som en intelligent övervakare: snabb vid akuta angrepp, men också med ett ”minne” som gör att kroppen reagerar starkare vid upprepad exponering.

Immunsystemets delar

Vita blodkroppar (leukocyter)

De viktigaste försvarscellerna. De delas in i flera typer:

• Neutrofiler – först på plats vid infektion
• Lymfocyter – styr den adaptiva immuniteten (B- och T-celler)
• Monocyter och makrofager – ”ätarceller” som bryter ner inkräktare
• Dendritceller – presenterar främmande ämnen för andra immunceller

Lymfsystemet

Ett nätverk av lymfkärl och lymfknutor som transporterar immunceller och filtrerar skadliga ämnen. Viktiga organ i lymfsystemet är:

• Mjälten – filtrerar blodet och lagrar immunceller
• Tymus – där T-celler mognar
• Tonsiller (halsmandlar) – första försvaret mot luftburna mikrober
• Lymfkörtlar – aktiveras vid infektion och svullnar när de arbetar

Cytokiner och antikroppar

Cytokiner är signalproteiner som styr immunreaktioner. Antikroppar är proteiner som B-celler producerar för att binda till och neutralisera virus och bakterier.

Två nivåer av immunitet

Medfödd immunitet (ospecifik försvarslinje)

Detta är kroppens snabba och generella svar mot angripare. Barriärer som hud, slemhinnor, magsyra och tårvätska är en del av det, liksom inflammationsreaktioner.

Funktioner:

• Reagerar snabbt (minuter–timmar)
• Känner igen generella mönster hos mikrober
• Saknar ”minne”

Förvärvad immunitet (adaptiv immunitet)

Detta är ett mer avancerat och specifikt försvar som utvecklas efter att kroppen utsatts för ett specifikt ämne.

Funktioner:

• Reagerar långsammare (dagar)
• Bygger upp ett immunologiskt minne
• Ligger bakom vaccinets verkan
• Delas in i:
  • Humoral immunitet (antikroppar via B-celler)
  • Cellmedierad immunitet (T-celler som dödar infekterade celler)

När immunförsvaret inte fungerar som det ska

Överaktivt immunsystem

När immunsystemet överreagerar mot ämnen som egentligen är ofarliga uppstår allergier. I vissa fall angriper kroppen sina egna celler – detta kallas autoimmun sjukdom (t.ex. typ 1-diabetes, reumatoid artrit, lupus).

Underaktivt immunsystem

Kan vara medfött (primär immunbrist) eller förvärvat (t.ex. pga hiv, cancerbehandling eller immunhämmande läkemedel). Det ökar risken för infektioner.

Transplantation och immunsuppression

Vid organtransplantation används läkemedel för att hämma immunförsvaret, så att det nya organet inte stöts bort.

Hur kan man stärka immunförsvaret?

Det finns inget magiskt sätt att ”boosta” immunförsvaret, men vissa faktorer stärker dess funktion långsiktigt:

• Sömn – avgörande för immuncellernas återhämtning
• Näringsrik kost – särskilt vitaminer som C, D, E samt zink och selen
• Fysisk aktivitet – måttlig motion stärker försvaret
• Stresshantering – långvarig stress försvagar immuniteten
• Vaccination – tränar immunförsvaret att känna igen specifika virus eller bakterier
• God hygien – minskar smittrisk och överbelastning

Vaccin och immunologiskt minne

Vaccin utnyttjar kroppens adaptiva immunitet. Genom att tillföra en ofarlig del av ett virus eller en bakterie (eller en avdödad version) lär sig immunsystemet känna igen angriparen. Vid framtida kontakt kan det reagera snabbt och effektivt.

Vaccination har utrotat eller minskat spridningen av sjukdomar som mässling, polio och influensa.