Infektion

Vad är en infektion?

En infektion innebär att kroppen har angripits av mikroorganismer som normalt inte hör hemma i kroppen. Det kan röra sig om bakterier, virus, svamp eller parasiter som tar sig in via hud, slemhinnor eller blodomloppet. När kroppen upptäcker främmande organismer aktiveras immunförsvaret för att bekämpa dem. Denna försvarsreaktion kan orsaka inflammation, feber, svullnad, smärta och andra symtom – ofta tydliga tecken på att kroppen försöker skydda sig själv.

Infektioner är en del av vardagen och kan vara lindriga eller livshotande, beroende på vilket organ som drabbas, vilken typ av mikroorganism som är inblandad och hur starkt immunförsvaret är. Många infektioner läker ut av sig själva, medan andra kräver antibiotika, antivirala läkemedel eller annan specifik behandling.

Olika typer av infektioner

Infektioner kan uppstå i alla delar av kroppen. Övre luftvägsinfektioner är bland de vanligaste, särskilt under höst och vinter, och orsakas ofta av virus som ger hosta, halsont och feber. Nedre luftvägsinfektioner, som lunginflammation, är mer allvarliga och kan kräva sjukhusvård.

Urinvägsinfektioner drabbar främst kvinnor och ger symtom som sveda vid vattenkastning, trängningar och ibland feber. Hudinfektioner kan uppstå efter sår eller insektsbett och orsakas ofta av bakterier som stafylokocker eller streptokocker. Infektioner i mag–tarmkanalen, som matförgiftning eller virusorsakad magsjuka, kan leda till diarré, kräkningar och uttorkning.

Vissa infektioner är mer ovanliga men allvarliga – som hjärnhinneinflammation, sepsis eller tropiska sjukdomar som malaria. Även sexuellt överförbara infektioner, som klamydia, gonorré eller hiv, räknas till infektionssjukdomar och kräver särskild diagnostik och uppföljning.

Hur sprids infektioner?

Smittspridning sker på olika sätt beroende på vilken mikroorganism som är inblandad. Många infektioner, särskilt virus, sprids via droppar i luften när vi hostar, nyser eller andas. Andra smittar via kontakt med föremål, händer eller ytor där mikroorganismerna finns kvar en tid.

Vissa infektioner kräver direktkontakt mellan kroppsvätskor, till exempel vid sexuellt umgänge eller genom blodsmitta. Andra överförs via livsmedel, förorenat vatten eller insektsbett. God hygien, vaccination och medvetenhet om smittvägar är viktiga faktorer för att minska risken för infektioner – både i vården och i vardagen.

Immunförsvaret och kroppens försvar

Kroppen har ett avancerat försvarssystem som ständigt arbetar för att skydda oss mot infektioner. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt och ospecifikt på inkräktare, medan det adaptiva immunförsvaret kan identifiera och minnas specifika mikroorganismer – en förmåga som ligger till grund för vaccination.

Vid en infektion aktiveras vita blodkroppar, inflammatoriska signalämnen och andra mekanismer som syftar till att begränsa spridningen och eliminera angriparen. Detta ger upphov till klassiska symtom som feber, trötthet, svullnad och smärta. I vissa fall överreagerar immunförsvaret, vilket kan orsaka skador på den egna vävnaden – ett fenomen som ses vid allvarliga infektioner som sepsis.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs utifrån symtom, sjukdomshistoria och ibland provtagning. Blodprov, urinprov, svalgprov eller bilddiagnostik kan användas för att identifiera infektionen och bedöma allvarlighetsgraden. Det är viktigt att skilja på bakterie- och virusinfektioner, eftersom behandlingarna skiljer sig åt. Antibiotika är verksamt mot bakterier, men inte mot virus, och överanvändning kan leda till resistensutveckling – ett växande globalt hot.

Vid virusinfektioner är behandlingen ofta symtomlindrande, med fokus på vila, vätska och febernedsättande. I vissa fall, som influensa eller covid-19, finns antivirala läkemedel som kan förkorta sjukdomsförloppet. Vaccinationer har visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att förebygga vissa allvarliga infektioner, till exempel mässling, hepatit, HPV och influensa.

När ska man söka vård?

De flesta infektioner går över på egen hand, men ibland krävs medicinsk bedömning. Om du får hög feber, påverkat allmäntillstånd, andningssvårigheter, svår smärta, förvirring eller tecken på uttorkning bör du söka vård omgående. Likaså vid misstanke om urinvägsinfektion med feber, sårinfektion med spridning eller ihållande diarré.

Infektioner som inte behandlas i tid kan ibland ge följdsjukdomar, som ledinflammation, njurpåverkan eller spridning till andra organ. Därför är det viktigt att ta kroppens signaler på allvar och inte vänta för länge med att kontakta vården vid oroande symtom.