Vagina

8 mars 2024
Din vagina är en viktig del av både din inre och yttre reproduktiva anatomi. Det är en kraftfull passage som spelar en roll i sex, menstruation, graviditet och förlossning. Regelbundna bäckenundersökningar och cellprov och säkrare sex kan hjälpa till att hålla din vagina frisk och infektionsfri.
Innehåll:

Överblick

Vad är din vagina?

Din vagina är en töjbar, muskulös kanal som är en viktig del av din reproduktiva anatomi. Många hänvisar till “vaginor” som en ersättare för alla reproduktiva delar som är förknippade med att tilldelas kvinnligt kön vid födseln. Men din vagina är bara ett viktigt organ som är en del av din reproduktiva och sexuella hälsa.

Din vagina är en viktig del av ditt yttre könsorgan, eller din vulva, som gör att du kan uppleva sexuell njutning. Och det är en viktig del av ditt inre reproduktionssystem, vilket gör graviditet och förlossning möjlig.

Vem har en vagina?

Personer som tilldelas kvinnligt kön vid födseln (AFAB) har vaginor. AFAB-personer inkluderar ciskvinnor – personer som är AFAB och identifierar sig som kvinnor – och vissa transmän och icke-binära personer. Vissa intersexpersoner har också livmoderhals.

Vissa transkvinnor och ickebinära personer som inte är AFAB väljer att genomgå könsbekräftande kirurgi som kallas vaginoplastik. En vaginoplastik bygger en vagina av en persons könsorgan.

Funktion

Vad gör din vagina?

Din vagina gör det möjligt för dig att uppleva sexuell njutning, kanaliserar mensblod utanför kroppen och spelar en roll i både graviditet och förlossning.

  • Sexuell njutning: Väggarna i din vagina innehåller nervändar som gör att du kan uppleva njutning när en penis, ett eller flera fingrar eller en sexleksak tränger in i din vagina. Din vagina expanderar och blir insmord när du är upphetsad för att förhindra att friktionen känns smärtsam istället för behaglig.
  • Menstruation: Du tappar livmoderslemhinnan (endometrium) varje månad under din menstruationscykel om du inte blir gravid. Slemhinnan lämnar din kropp genom slidan som menstruationsblod. Du kan föra in tamponger och menskoppar i slidan för att hantera blodflödet.
  • Graviditet: Under penis-i-vagina-sex (samlag) kan spermier släppas ut i din vaginalkanal om din partner ejakulerar. Spermier måste simma från slidan och genom livmodern och äggledarna för att kunna befrukta ett ägg.
  • Förlossning: Folk hänvisar ibland till slidan som en “förlossningskanal” när man hänvisar till dess roll under förlossningen. Ditt barn färdas från livmodern och genom slidan för att födas. Din slidöppning är ditt barns sista anhalt på sin resa från din kropp till världen utanför.

Intressanta fakta om din vagina

Ibland jämförs en vagina ibland med en självrengörande ugn eftersom den rengör sig själv utan hjälp utifrån. Din vagina är värd för en mängd olika bakterier och svampar som håller den frisk. Dessa små organismer samexisterar i ett känsligt ekosystem, som ibland kallas ditt mikrobiom eller vaginala flora. När du har rätt balans mellan dessa organismer i din vagina (särskilt en hel del laktobaciller, de “goda” bakterierna i din vagina), är din vagina infektionsfri. En obalans av bakterier eller en överväxt av svamp kan leda till infektion.

Anatomi

Var sitter din vagina?

Många blandar ihop “vaginor” och “vulvor”, men din vagina och vulva är inte samma sak. Din vagina är ett kanalliknande organ som finns inuti din kropp och som öppnas utanför din kropp. Det är en kraftfull passage som leder från din livmoder (inuti din kropp) till din vulva, som inkluderar dina yttre reproduktionsorgan eller könsorgan.

Inuti din kropp

Din vagina sträcker sig från livmoderhalsen, en halsliknande vävnad som förbinder din vagina med din livmoder. Din vagina slutar som ett hål utanför kroppen, som kallas din vaginala öppning. Din vagina är mellan urinblåsan (som innehåller din urin eller kiss) och ändtarmen (som innehåller ditt bajs).

Din G-punkt är placerad bara några centimeter inuti din vagina, på den främre väggen. Många tycker att det är skönt när detta område stimuleras (med ett finger eller en penis) under sex.

Utanför kroppen

Din vagina slutar vid ett hål som kallas din vaginala öppning, som är en del av din vulva. Din vulva har hudveck på båda sidor av slidöppningen. De yttre vecken kallas dina blygdläppar. De inre vecken kallas dina blygdläppar (inre läppar). Din klitoris är placerad där dina inre läppar möts mot toppen av vulvan. Din slidöppning är belägen där dina inre läppar möts mot botten av vulvan. Ibland täcker dina inre läppar helt eller delvis din slidöppning. Du kan behöva sära på dina inre läppar med fingrarna för att känna din slidöppning.

Din vaginala öppning är ett av tre viktiga hål i vulvaområdet som länkar samman kroppens inre och yttre funktioner. Din urinrörsöppning är högst upp. Din slidöppning är i mitten. Och ditt anus är längst ner.

  • Urinrörsöppning: Ett litet hål under klitoris som gör att du kan kissa. Röret som transporterar urin från urinblåsan (urinröret) töms utanför kroppen vid denna öppning.
  • Slidöppning: Det är här ditt barn lämnar din kropp under förlossningen och där mensblod strömmar under menstruationen. Det är också hålet där en penis, ett finger, en sexleksak, en tampong eller en menskopp kan föras in. En tunn hinna som kallas mödomshinna omger eller delvis täcker din slidöppning. Denna hinna kan sträckas ut under sex, träning eller till och med när du för in en tampong. Denna sträckning kan vara smärtsam eller inte.
  • Anus: Organet som transporterar bajs från tjocktarmen (ändtarmen) töms utanför kroppen vid denna öppning.

Vad är det genomsnittliga djupet på en vagina?

Det genomsnittliga djupet på slidan (oupphetsad) är drygt 10 centimeter djup. Men storleken på din vagina beror på olika faktorer, bland annat din ålder, vikt och om du har gått igenom klimakteriet eller inte. Operationer som involverar bäckenhålan kan också förkorta den totala längden på din vagina.

Din vagina är ett elastiskt organ som kan öka i djup upp till en viss gräns. När du är upphetsad lutar organet som förbinder din vagina med din livmoder (livmoderhalsen) uppåt, vilket förlänger din vaginala kanal i processen. Din vagina kan töjas ut för att passa en penis, ett finger eller en sexleksak. Ändå kan upplevelsen bli obekväm om ett insatt föremål kommer i kontakt med din livmoderhals. Kommunicera med dina partners om vad som är roligt för dig.

Vad är slidan gjord av?

Din vagina består av flera typer av vävnad och celler som utsöndrar vätskor som håller dina vaginala väggar fuktiga, elastiska och friska. Cellerna i din vagina är särskilt mottagliga för hormonet östrogen. Din kropp producerar högre mängder östrogen under dina reproduktiva år än under klimakteriet. Mindre östrogen efter klimakteriet kan göra att dina vaginala väggar tunnas ut och torkar. Receptfria glidmedel och östrogenersättningsterapi kan hjälpa mot vaginal torrhet efter klimakteriet.

Tillstånd och störningar

Vilka är de vanligaste tillstånden och störningarna som påverkar din vagina?

Många tillstånd påverkar din vagina, men det vanligaste problemet är vaginit, en mängd olika sjukdomar som orsakar vaginal inflammation och/eller infektion. De vanligaste tillstånden som faller under detta större paraply är:

  • Bakteriell vaginos: En vaginal infektion som orsakas av en överväxt av bakterier (särskilt Gardnerella vaginalis) i din vaginala flora.
  • Svampinfektioner: En vaginal infektion som uppstår när för mycket candidajäst växer i slidan.
  • Trikomonas: En sexuellt överförbar infektion som orsakas av parasiten Trichomonas vaginalis.

Andra villkor inkluderar:

  • Bartholincysta: En vätskefylld säck som kan bildas på Bartholin-körteln, en körtel som ligger på båda sidor av slidöppningen.
  • Klamydia: En sexuellt överförbar infektion som orsakas av en bakterie som kallas Chlamydia trachomatis.
  • Genital herpes: En könssjukdom som orsakas av herpes simplexvirus (HSV).
  • Gonorré: En könssjukdom som orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoaea.
  • HPV-infektion: En könssjukdom orsakad av humant papillomvirus.
  • Syfilis: En könssjukdom som orsakas av bakterien Treponema pallidum.
  • Vaginal atrofi: Ett tillstånd som uppstår efter klimakteriet, där dina vaginala väggar torkar och tunnas ut på grund av en minskning av östrogen.
  • Vaginal cancer: Sällsynt typ av cancer som är vanligast hos personer med HPV-infektioner.
  • Vulvacancer: En sällsynt typ av cancer som orsakas av HPV-infektion eller lichen sclerosus.
  • Vaginalt framfall: Tillstånd där din vagina glider ur led på grund av försvagade bäckenbottenmuskler.

Vilka är de vanligaste tecknen eller symtomen på tillstånd som involverar min vagina?

Du kan uppleva en mängd olika symtom beroende på ditt specifika tillstånd. Skillnader i dina flytningar, i synnerhet, betyder vanligtvis att du har en infektion.

  • Oregelbunden vaginal blödning eller kraftig menstruationsblödning.
  • Vaginala flytningar som kan vara klara, benvita, grå eller gröna.
  • Vaginala flytningar med konsistensen av keso.
  • Flytningar som luktar fisk.
  • Klåda, sveda eller öm vagina eller vulva.
  • Brännande känsla när du kissar.
  • Smärta vid samlag (dyspareuni).

Vilka är de vanligaste testerna för att kontrollera hälsan i din vagina?

  • Bäckenundersökning: Din vårdgivare inspekterar din vagina och vulva för att kontrollera om det finns oegentligheter eller tecken på sjukdom.
  • Pap smear: Ett test för att kontrollera tecken på livmoderhalscancer. I sällsynta fall kan onormala papa-resultat tyda på tecken på vaginal cancer.
  • Kolposkopi: En procedur som använder ett speciellt upplyst mikroskop för att förstora vävnaden i slidan. Din vårdgivare kan ta vävnadsprover av alla oroande områden på din vagina och testa dem i ett laboratorium.
  • Vaginalt PH-test: Ett test som mäter dina PH-nivåer, eller hur sura dina vaginala vätskor är. Dina PH-nivåer kan hjälpa din vårdgivare att diagnostisera en infektion.
  • STI-tester: Din vårdgivare kan testa din urin (urinanalys) eller vaginalvätska för att kontrollera om det finns organismer som orsakar könssjukdomar.
  • Bäckenavbildning: Din vårdgivare kan beställa en bildbehandling för att undersöka din vagina för utväxter eller strukturella problem som framfall. Ultraljud används oftast, men din vårdgivare kan också beställa magnetisk resonanstomografi (MRI) och datortomografi (CT).
  • Biopsi: Din vårdgivare kan ta ett vävnadsprov för att testa för cancerceller.

Vilka är de vanligaste behandlingarna för din vagina?

Antibiotika (geler, krämer, piller) eller svampdödande läkemedel kan behandla de flesta orsaker till vaginit. Vaginala förändringar relaterade till minskningar av östrogen, som vaginal atrofi, förbättras ofta med hormonbehandling.

Vaginal cancer kan kräva kirurgi eller behandlingar som kemoterapi och strålning. Behandlingen beror på hur allvarlig cancern är.

Vård

Enkla livsstilstips för att hålla din vagina frisk

  • Gå på regelbundna bäckenundersökningar och cellprov. Det är inte alla tillstånd som påverkar din vagina som orsakar märkbara symtom. Regelbundna undersökningar gör det möjligt för din vårdgivare att upptäcka problem och ingripa tidigt vid behov.
  • Undvik att skölja. Sköljning kan störa den naturliga balansen av bakterier i din vaginala flora som håller den infektionsfri.
  • Byt ut våta eller svettiga kläder. Att bära torra kläder kan minska risken för att få en bakterie- eller svampinfektion.
  • Gör bäckenbottenövningar (knipövningar). Att träna dina bäckenbottenmuskler regelbundet kan bekämpa tillstånd som vaginalt framfall. Starka bäckenbottenmuskler ökar också din förmåga att kontrollera och klämma ihop dina vaginala väggar, vilket ökar den sexuella njutningen under upphetsning och orgasm.
  • Ha säkrare sex. Använd kondom eller tandskydd när du har samlag, analsex eller oralsex. Undvik att dela sexleksaker och begränsa antalet sexpartners. Säkrare sex kan minska risken för infektion.
Uppdaterad:
Källor:

Inga källor har angetts