Argyll Robertson-pupill

Argyll Robertson-pupill är ett sällsynt ögonsymtom där pupillen inte reagerar på ljus men drar ihop sig vid närseende. Det tyder ofta på neurologisk skada, särskilt vid neurosyfilis.

Vad är Argyll Robertson-pupill?

Argyll Robertson-pupill är ett specifikt kliniskt tecken där pupillen är liten och reagerar dåligt eller inte alls på ljus, men fungerar normalt vid närfokusering (ackommodation). Tillståndet drabbar vanligtvis båda ögonen, men kan vara asymmetriskt. Det är starkt kopplat till skador i centrala nervsystemet, framför allt i samband med neurosyfilis, men kan även ses vid andra neurologiska sjukdomar. Fenomenet beskrivs ofta som ”ljusreflex bortfallen, ackommodationsreflex bevarad”.

Vanliga orsaker till Argyll Robertson-pupill

  • Neurosyfilis – vanligaste och klassiska orsaken
  • Diabetes mellitus – vid autonom neuropati
  • Multipel skleros (MS) – sällsynt men dokumenterat
  • Tumörer i mitthjärnan – påverkar nervbanor som reglerar pupillen
  • Alkoholrelaterad nervskada – vid långvarigt missbruk
  • Parkinsons sjukdom – i vissa fall
  • Posttraumatisk skada eller kirurgi – som påverkar nervbanor
  • Kronisk encefalit eller meningit – med påverkan på mesencephalon

När bör man söka vård vid misstänkt Argyll Robertson-pupill?

Sök vård om du:

  • Märker att pupillerna reagerar dåligt på ljus men ändå drar ihop sig vid närseende
  • Har andra neurologiska symtom, såsom domningar, gångsvårigheter eller minnespåverkan
  • Har tidigare haft könssjukdomar (t.ex. syfilis)
  • Upplever suddig syn, dubbelseende eller synfältsbortfall
  • Har en känd neurologisk sjukdom och märker förändring i pupillfunktionen

Diagnos av Argyll Robertson-pupill

Diagnosen är klinisk men kräver alltid vidare utredning av orsaken:

  • Ögonundersökning – kontroll av ljusreflex och ackommodationsreflex
  • Neurologisk undersökning – kartläggning av andra symtom
  • Serologi för syfilis (VDRL, TPHA/TPPA) – för att utesluta neurosyfilis
  • Lumbalpunktion – vid misstanke om CNS-infektion (t.ex. neurosyfilis)
  • MR hjärna – för att identifiera strukturella förändringar i mesencephalon
  • Blodprov – inkl. glukos, HbA1c vid misstanke om diabetesneuropati

Behandling av Argyll Robertson-pupill

Behandlingen riktas mot grundorsaken:

  • Penicillin eller annan antibiotikabehandling – vid bekräftad neurosyfilis
  • Blodsockerkontroll och diabetesbehandling – vid autonom neuropati
  • MS-läkemedel eller immunmodulerande behandling – om MS är bakomliggande
  • Symtomatisk ögonvård – vid behov av synhjälpmedel eller skydd
  • Regelbunden neurologisk uppföljning – för övervakning av tillståndets utveckling

Förebyggande

Eftersom Argyll Robertson-pupill nästan alltid är sekundär till annan sjukdom:

  • Skydda dig mot sexuellt överförbara sjukdomar (använd kondom)
  • Behandla syfilis i tid – och följ upp efter behandling
  • Sköt diabetes noggrant för att minska risk för nervskador
  • Undvik alkoholmissbruk som kan ge neurologiska skador
  • Sök vård vid neurologiska symtom – tidig upptäckt minskar risken för bestående skada

Vanliga frågor om argyll robertson-pupill

Vad är Argyll Robertson-pupill?

Det är ett pupillfenomen där ljusreaktionen är nedsatt eller frånvarande, men pupillen drar ihop sig normalt vid närseende.

Vad orsakar det?

Klassiskt orsakas det av neurosyfilis, men det kan även ses vid diabetesneuropati, MS, hjärntumörer eller annan nervskada.

Är det farligt?

Inte i sig, men det är ett tecken på allvarlig bakomliggande sjukdom som kräver utredning.

Kan det behandlas?

Ja – genom att behandla den bakomliggande orsaken. Själva pupillfunktionen återhämtas dock inte alltid helt.

Går det över?

I vissa fall kan pupillfunktionen förbättras om orsaken behandlas tidigt, men det kan också bli permanent.