Tänder

Vad är tänder?

Tänder är hårda, mineraliserade strukturer i munnen som används för att tugga mat, hjälpa till vid tal och stödja ansiktets form. Varje tand är förankrad i käkbenet och omgiven av tandkött. Tänder består av flera lager – från det skyddande emaljskiktet ytterst till pulpan innerst, där nerver och blodkärl finns.

Tänder är livsviktiga för:

Matsmältningen (genom att mala sönder mat).

Tydligt tal (ljudbildning som kräver kontakt mellan tunga och tänder).

Ansiktsform och estetik (tänderna ger stöd åt läppar och kinder).

Hur många tänder har man?

Antalet tänder varierar beroende på ålder och utvecklingsfas:

🧒 Barn (mjölktänder)

• Totalt 20 tänder
  – 10 i överkäken
  – 10 i underkäken
• Mjölktänder börjar komma vid cirka 6 månaders ålder
• De flesta barn har fått alla vid 2–3 års ålder
• Tänderna börjar lossna kring 6 års ålder för att ersättas av permanenta

🧑 Vuxna (permanenta tänder)

• Totalt 32 tänder, inklusive 4 visdomständer
• Det är vanligt att visdomständerna inte växer ut eller tas bort p.g.a. platsbrist eller komplikationer

🦷 Tändernas uppdelning hos vuxna:

• 8 framtänder (incisiver) – skär maten
• 4 hörntänder (caniner) – sliter isär maten
• 8 premolarer (förkindtänder) – krossar och maler
• 12 molarer (kindtänder) – maler maten, inkluderar de 4 visdomständerna

Vad har tänder för funktion?

Tänderna är specialiserade verktyg med olika funktioner beroende på tandtyp:

• Tuggning (mastikation): Bryter ner maten mekaniskt för att underlätta matsmältningen.
• Tal: Tänderna hjälper till att forma vissa konsonantljud, som “s”, “t”, “f” och “d”.
• Ansiktsstöd: Utan tänder faller ansiktet lätt inåt, särskilt vid tandförlust.
• Estetik och självförtroende: Ett friskt leende har stor psykologisk betydelse.
• Skydd: Hörntänder guidar bettet vid tuggning och skyddar andra tänder från överbelastning.

Anatomi – tandens delar

Varje tand är ett komplext organ med flera lager och strukturer:

• Krona: Den synliga delen ovanför tandköttet.
• Rot: Gömmer sig i käkbenet och håller tanden på plats.
• Emalj: Kroppens hårdaste ämne – skyddar mot yttre slitage och bakterier.
• Dentin: Under emaljen – leder smärta och stödjer emaljen.
• Pulpa: Tandens ”hjärta” med nerver och blodkärl.
• Parodontium: Fästelement (inkl. käkben, rothinna) som håller tanden stabil.
• Gingiva (tandkött): Skyddar tandens hals och fungerar som barriär mot bakterier.

Olika typer av tänder och deras roll

Tänder har olika form och funktion beroende på deras placering:

• Framtänder (incisiver): Platta och skarpa – används för att skära av mat.
• Hörntänder (caniner): Spetsiga – sliter och river mat.
• Premolarer (förkindtänder): Har två spetsar – används för att krossa och mala.
• Molarer (kindtänder): Störst och kraftigast – maler maten till mindre bitar.
• Visdomständer: De bakre molarerna som ofta växer ut i sena tonåren eller tidig vuxenålder. Många behöver opereras bort.

Vanliga sjukdomar och problem med tänder

Många tandproblem utvecklas utan symptom i början. Här är några av de vanligaste tillstånden:

• Karies: Hål i tänderna orsakade av syra från bakterier som bryter ner emaljen.
• Gingivit: Tandköttsinflammation, ofta första tecknet på dålig munhygien.
• Parodontit: Djupare inflammation i tandens fäste – kan leda till tandlossning.
• Bruxism: Tandgnissling – kan leda till slitage, sprickor och huvudvärk.
• Tandfrakturer: Spruckna eller avbitna tänder – ofta smärtsamt.
• Emaljerosion: Sura drycker eller magsyra bryter ner emaljen.
• Missfärgningar: Kan bero på mat, dryck, medicin eller rökning.
• Visdomstandskomplikationer: Smärta, infektion eller sned växt.

Diagnostik – så undersöks dina tänder

Vid ett tandläkarbesök kan följande undersökningar ingå:

• Klinisk inspektion: Visuell granskning av tänder, slemhinnor och bett.
• Röntgen: Upptäcker osynliga hål, inflammationer och rotproblem.
• Sondering: Mätning av tandköttsfickor för att bedöma tandlossningsrisk.
• Känslighetstest: Identifierar skador på pulpan eller sprickor.

Behandling av vanliga tandproblem

Behandlingsmetoder varierar beroende på diagnos:

• Karies: Lagning, rotfyllning eller utdragning vid större skador.
• Gingivit/parodontit: Professionell rengöring, instruktioner och ibland kirurgi.
• Bruxism: Bettskena för att skydda tänderna och minska muskelspänningar.
• Estetiska åtgärder: Tandblekning, fasader, kronor.
• Visdomständer: Opereras bort vid smärta, infektion eller trångställning.

Så skyddar du dina tänder – dagliga råd

Vill du ha friska tänder hela livet? Följ dessa enkla tips:

• Borsta med fluortandkräm minst två gånger om dagen.
• Använd tandtråd eller mellanrumsborste dagligen.
• Begränsa socker och syra – undvik småätande mellan måltider.
• Rök inte – tobaksbruk ökar risken för både karies och tandlossning.
• Gå på regelbundna tandläkarbesök – gärna varje eller vartannat år.
• Skydda tänderna vid sport med tandskydd om det finns skaderisk.