Anestesi

Vad är anestesi?

Anestesi är en medicinsk behandling som används för att förhindra smärta under kirurgiska ingrepp, medicinska procedurer eller vissa undersökningar. Begreppet innefattar flera olika tekniker för att göra hela kroppen eller en viss kroppsdel smärtfri, temporärt medvetandeförändrad eller helt medvetslös.

Huvudtyper av anestesi:

• Lokalbedövning – bedövar ett litet område (t.ex. vid tandbehandling)
• Regional anestesi – bedövar en större del av kroppen (t.ex. ryggbedövning)
• Allmän anestesi (narkos) – patienten är helt medvetslös

Anestesi utförs och övervakas av specialutbildade läkare – anestesiologer – och anestesisjuksköterskor.

Alternativa namn: Bedövning, narkos, smärtfrihetsbehandling, sövning.

Symtom och orsaker

Eftersom anestesi är en behandling, inte ett sjukdomstillstånd, handlar det här om när och varför den används.

Vanliga situationer där anestesi behövs:

• Kirurgi (allt från mindre ingrepp till stora operationer)
• Tandkirurgi
• Förlossning (epidural)
• Smärtsamma undersökningar (t.ex. koloskopi)
• Akuta skador eller trauma

Orsaker till behov av anestesi:

• Skydda patienten från smärta och stress
• Möjliggöra kirurgiskt eller medicinskt ingrepp
• Säkerställa att patienten ligger stilla under proceduren

Diagnos och tester

Inför anestesi görs en noggrann bedömning av patientens hälsotillstånd:

• Anestesibedömning – en medicinsk intervju om sjukdomar, allergier, läkemedel
• Blodprover och EKG – bedömer hjärt-, lung- och njurfunktion
• ASA-klassificering – internationellt system för att bedöma patientens risknivå

Individuell planering avgör vilken typ av anestesi som är bäst lämpad.

Behandling av anestesi

Olika typer av anestesi:

• Lokalbedövning: Injiceras i hud eller vävnad för att blockera smärta lokalt
• Regional anestesi:
  • Spinalbedövning – används ofta vid kejsarsnitt
  • Epiduralbedövning – vanligt vid förlossning
  • Plexusblockad – vid operation av arm eller ben
• Allmän anestesi (narkos): Innebär sövning med anestesimedel via intravenös injektion och/eller inandning

Användning:

• Lättare ingrepp → lokal eller regional anestesi
• Större operationer → narkos (i kombination med muskelavslappning)

Patienten övervakas noggrant under hela ingreppet vad gäller puls, blodtryck, andning och syresättning.

Förebyggande av komplikationer vid anestesi

Riskerna med anestesi är generellt små, men minimeras genom:

• Noggrann hälsobedömning i förväg
• Fasta regler innan operation (t.ex. ej äta 6–8 timmar före narkos)
• Uppdatering av läkemedelslista och allergier
• Rökstopp inför operation minskar riskerna kraftigt

Modern teknik och rutiner har gjort anestesi mycket säkert.

Utsikter / Prognos vid anestesi

Prognosen är mycket god vid korrekt utförd anestesi. De flesta patienter vaknar utan komplikationer och utan minnen från ingreppet. Mindre biverkningar kan förekomma.

Vanliga, övergående biverkningar:

• Illamående och yrsel
• Torr hals och heshet
• Trötthet efter narkos
• Klåda vid regional anestesi

Allvarliga komplikationer är mycket sällsynta, särskilt i svensk sjukvård.

Att leva med anestesi

De flesta påverkas bara tillfälligt av anestesi. Efter allmän anestesi kan återhämtning ta några timmar till en dag. Vid ryggbedövning kan känsel och motorik återkomma inom några timmar.

Vanliga råd efter anestesi:

• Undvik bilkörning första dygnet efter narkos
• Vila och återhämta dig hemma
• Följ postoperativa råd från vården

Vid upprepade eller avancerade ingrepp kan du behöva ytterligare anestesibedömningar.

Dela: