Aneurysmkirurgi
Vad är aneurysmkirurgi?
Aneurysmkirurgi är ett kirurgiskt ingrepp som syftar till att behandla ett aneurysm – en onormal utbuktning eller försvagning i väggen på ett blodkärl. Aneurysm kan uppstå i flera delar av kroppen, men vanligast är i bukaortan, kroppens största pulsåder.
Syftet med kirurgin är att förhindra att aneurysmet brister, vilket kan leda till livshotande inre blödningar. Ingreppet kan ske genom öppen kirurgi, där det skadade kärlet ersätts med ett syntetiskt rör (graft), eller genom endovaskulär kirurgi (EVAR), där en stentgraft förs in via ljumsken.
Alternativa namn: Operation av aortaaneurysm, EVAR, öppen aneurysmreparation, endovaskulär aneurysmkirurgi.
Symtom och orsaker
Aneurysm ger ofta inga symtom förrän de är stora eller riskerar att brista.
Vanliga symtom (om de förekommer):
- Pulserande känsla i buken
- Rygg- eller magsmärta
- Yrsel eller svimning (vid bristning)
- Plötslig svår smärta i bröst, buk eller rygg
Vanliga orsaker:
- Åderförkalkning (ateroskleros)
- Högt blodtryck
- Rökning
- Ärftlighet
- Bindvävssjukdomar (t.ex. Marfans syndrom)
- Manligt kön och hög ålder är riskfaktorer
Diagnos och tester
Aneurysm upptäcks ofta vid bilddiagnostik för andra besvär. Diagnosen bekräftas med:
- Ultraljud – vanligt för screening av bukaortaaneurysm
- Datortomografi (CT-angio) – ger exakt bild av storlek och form
- Magnetkamera (MR-angio) – alternativ vid kontrastallergi
- Fysikalisk undersökning – pulserande massa i buken kan kännas vid stora aneurysm
Vid aneurysm >5 cm i diameter eller vid snabb tillväxt övervägs kirurgi.
Behandling av aneurysmkirurgi
Behandlingen beror på aneurysmets storlek, plats, form och patientens allmänna hälsa.
Kirurgiska alternativ:
- Öppen kirurgi: Det skadade kärlsegmentet klipps bort och ersätts med ett syntetiskt graft. Kräver narkos och bukkirurgi.
- EVAR (EndoVascular Aneurysm Repair): Ett stentgraft förs in via ljumsken och fästs inuti aortan för att förstärka kärlväggen. Mindre invasiv.
Förstahandsval:
- EVAR föredras vid god anatomi och hög kirurgisk risk.
- Öppen kirurgi är standard vid komplicerade aneurysm eller för yngre patienter med låg risk.
Förebyggande av aneurysmkirurgi
Du kan minska risken för aneurysmutveckling och kirurgibehov genom att:
- Sluta röka
- Behandla högt blodtryck
- Motionera regelbundet
- Hålla kolesterol och blodsocker i balans
- Gå på screening (män 65+ erbjuds ultraljud i Sverige)
Tidigt upptäckta aneurysm kan kontrolleras med regelbundna kontroller innan kirurgi behövs.
Utsikter / Prognos vid aneurysmkirurgi
Prognosen är god vid planerad kirurgi innan bristning. Dödsrisken vid akut brustet aneurysm är däremot mycket hög (över 50 %).
Prognos vid elektiv kirurgi:
- Öppen kirurgi: 3–5 % dödlighet
- EVAR: <2 % dödlighet
- De flesta återhämtar sig fullt inom 6–12 veckor (öppen) eller 1–2 veckor (EVAR)
Livslång uppföljning krävs efter EVAR för att säkerställa att stentgraftet sitter rätt.
Att leva med aneurysmkirurgi
Efter lyckad operation kan de flesta återgå till ett normalt liv, men vissa anpassningar krävs:
- Läkemedel: Blodtryckssänkande, ev. blodförtunnande
- Livsstil: Undvik rökning och tunga lyft
- Uppföljning: Regelbundna kontroller med CT eller ultraljud
- Fysisk aktivitet: Lätt till måttlig motion rekommenderas
Vid EVAR krävs särskilt noggrann långtidsuppföljning.
Vanliga frågor om aneurysmkirurgi
Vad är aneurysmkirurgi?
Det är en operation där ett utvidgat blodkärl förstärks eller ersätts för att förhindra livshotande bristning.
Hur vet jag att jag behöver kirurgi?
Om ditt aneurysm är >5 cm, växer snabbt eller visar tecken på att kunna brista, rekommenderas kirurgi.
Vad orsakar aneurysm?
Vanliga orsaker är högt blodtryck, rökning, ärftliga faktorer och åderförkalkning.
Är aneurysmkirurgi farligt?
Planerad kirurgi är relativt säker, särskilt EVAR. Vid brusten aneurysm är risken mycket hög, varför tidig upptäckt är avgörande.
Vad är skillnaden mellan öppen kirurgi och EVAR?
Öppen kirurgi innebär ett större snitt och längre återhämtning. EVAR är mindre invasiv och görs via ljumsken med kortare vårdtid.
När bör jag söka vård?
Vid pulserande smärta i buken, plötslig ryggsmärta eller känd ärftlighet bör du genast kontakta sjukvården.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.