Laparoskopi

Vad är laparoskopi?

Laparoskopi är en minimalt invasiv operationsteknik, ofta kallad titthålskirurgi, där läkaren undersöker eller opererar organ i bukhålan genom små snitt i bukväggen. Genom ett tunt instrument med kamera (laparoskop) får kirurgen en tydlig bild av bukorganen i realtid, och andra specialinstrument kan föras in för att behandla olika tillstånd.

Metoden används både i diagnostiskt syfte (för att fastställa orsaken till symtom) och terapeutiskt (för att operera). Laparoskopi har ersatt öppen kirurgi i många fall, eftersom det innebär mindre smärta, kortare återhämtning och mindre ärr.

Alternativa namn: Titthålsoperation, laparoskopisk kirurgi, endoskopisk kirurgi.

Symtom och orsaker

Laparoskopi är en behandlings- eller utredningsmetod som används vid flera typer av symtom eller tillstånd.

Vanliga symtom som kan leda till laparoskopi:

• Buksmärta utan klar orsak
• Gynekologiska besvär (t.ex. endometrios, cystor)
• Infertilitet
• Återkommande infektioner i buken eller äggledare
• Misstanke om cancer

Vanliga orsaker till laparoskopi:

• Endometrios
• Äggstockscystor
• Blindtarmsinflammation
• Gallsten
• Myom eller livmodersjukdom
• Bråck eller adherenser (ärrvävnad)
• Bukdiagnostik vid oklar smärta

Diagnos och tester

Laparoskopi föregås av klinisk undersökning och bilddiagnostik för att säkerställa indikation för ingreppet.

Förberedande undersökningar:

• Ultraljud av buk eller underliv
• CT eller MR vid misstanke om cancer eller avancerad sjukdom
• Gynekologisk undersökning
• Blodprover, urinprov och graviditetstest (hos fertila kvinnor)
• EKG och narkosbedömning inför operation

Diagnostisk laparoskopi används när andra tester inte ger tydliga svar.

Behandling av laparoskopi

Laparoskopi utförs under narkos och innebär:

1. Ett litet snitt görs nära naveln.
2. Koldioxid pumpas in för att spänna ut buken och ge god sikt.
3. Laparoskopet (kamera) förs in.
4. Ytterligare 1–3 små snitt görs för instrument.
5. Undersökning och/eller behandling utförs.

Vanliga ingrepp:

• Borttagning av blindtarm, gallblåsa eller äggstockscysta
• Operation vid endometrios eller sammanväxningar
• Sterilisering
• Biopsitagning

Förstahandsval:

Laparoskopi är ofta förstahandsmetod för många gynekologiska och kirurgiska tillstånd, tack vare dess effektivitet och korta återhämtningstid.

Förebyggande av komplikationer vid laparoskopi

Kirurgin är mycket säker, men det finns åtgärder för att minska risker:

• Noggrann förberedelse och fasta innan operation
• Infektionsförebyggande antibiotika vid behov
• Professionell teknik av erfaren kirurg
• Efterkontroll och rådgivning

Patienten bör informera om mediciner, graviditet, allergier och tidigare operationer.

Utsikter / Prognos vid laparoskopi

De flesta patienter återhämtar sig snabbt efter en laparoskopi och kan lämna sjukhuset samma dag eller inom ett dygn.

Fördelar:

• Mindre smärta
• Kortare sjukhusvistelse
• Snabbare återgång till vardag och arbete
• Mindre risk för ärrbråck

Risker:

• Infektion eller blödning (ovanligt)
• Organskada (mycket sällsynt)
• Smärta i axlar (p.g.a. koldioxid)

Full återhämtning sker oftast inom 1–2 veckor.

Att leva med laparoskopi

De flesta återgår till normal aktivitet efter några dagar. Vid mer omfattande ingrepp kan det ta längre tid.

Att tänka på efter ingreppet:

• Vila första dygnet
• Undvik tunga lyft i 1–2 veckor
• Sköt såren enligt instruktioner
• Följ upp med läkare vid feber, ökande smärta eller blödning

Ett väl utfört ingrepp kan ge lindring från långvariga symtom och förbättra livskvaliteten.

Dela: