Metabolism

Vad är metabolism?

Metabolism, eller ämnesomsättning, är det samlingsnamn som beskriver alla kemiska processer som sker i kroppen för att upprätthålla liv. Dessa processer omvandlar det vi äter och dricker till energi och byggstenar som kroppen behöver för att fungera – från att upprätthålla kroppstemperatur till att bygga celler, reglera hormoner och eliminera avfallsprodukter. Även i vila pågår metabolismen oavbrutet, eftersom kroppens organ ständigt kräver energi för att upprätthålla sin funktion.

Den basala ämnesomsättningen – det vill säga hur mycket energi kroppen behöver i fullständig vila – utgör den största delen av vår dagliga energiförbrukning. Utöver detta påverkas metabolismen av fysisk aktivitet, matsmältning och hormonella signaler. Hur snabb eller långsam ens ämnesomsättning är kan variera mellan individer och påverkas av faktorer som ålder, kön, muskelmassa, hormonbalans och genetik.

Katabolism och anabolism: kroppens två vägar

Metabolism delas in i två övergripande delar – katabolism och anabolism. Katabola processer innebär nedbrytning av näringsämnen för att frigöra energi. Det sker exempelvis när kolhydrater bryts ned till glukos eller fett omvandlas till fettsyror som sedan används som bränsle. Denna energi används omedelbart eller lagras till senare behov.

Anabola processer är istället uppbyggande – till exempel när kroppen använder aminosyror från proteiner för att bygga muskler eller reparera vävnad. Dessa uppbyggande processer kräver energi och styrs ofta av hormoner som insulin, tillväxthormon och testosteron. Balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad är avgörande för kroppens funktion och hälsa.

Hormonernas roll i ämnesomsättningen

Metabolismens hastighet och riktning regleras till stor del av hormoner. Sköldkörtelhormoner är centrala – de styr cellernas energiproduktion och påverkar hur snabbt kroppen förbränner näring. Vid hypotyreos, när sköldkörteln producerar för lite hormon, går metabolismen långsammare och kan leda till trötthet, viktökning och frusenhet. Vid hypertyreos är processen istället för snabb, vilket kan ge viktnedgång, oro och hjärtklappning.

Andra viktiga hormoner är insulin, som reglerar upptag av glukos i cellerna, och kortisol, som ökar vid stress och kan påverka ämnesomsättningen på lång sikt. Även könshormoner som östrogen och testosteron har en betydande inverkan på kroppens muskelmassa, fettfördelning och energianvändning.

Vad påverkar metabolismen?

Flera faktorer påverkar ämnesomsättningen naturligt. Muskelmassa är en av de viktigaste – muskler förbrukar mer energi än fettvävnad även i vila. Därför har personer med hög muskelandel ofta högre basalmetabolism. Även ålder spelar in; metabolismen tenderar att minska med åren, vilket delvis förklarar varför många upplever viktuppgång i medelåldern trots oförändrade vanor.

Även sömn, stress, sjukdomar, kostens sammansättning och hormonell status påverkar metabolismen. Vissa tillstånd som diabetes, hypotyreos eller Cushings syndrom påverkar direkt kroppens förmåga att reglera näringsämnen och energi. Långvariga bantningsdieter kan också sänka ämnesomsättningen, eftersom kroppen då anpassar sig för att spara energi.

Metabolism och viktreglering

Metabolism spelar en central roll i viktbalansen, men det är inte den enda faktorn. En långsam ämnesomsättning är sällan den enda orsaken till övervikt, men den kan göra det svårare att gå ner i vikt. Samtidigt kan en snabb ämnesomsättning ge större utrymme för energiintag utan viktuppgång, men är ingen garanti för god hälsa.

Kostens kvalitet, portioner, fysisk aktivitet och hormonbalans är ofta minst lika avgörande. Det är därför en helhetssyn krävs vid behandling av viktproblem eller när man misstänker att ämnesomsättningen är i obalans. I vissa fall kan det vara aktuellt med blodprover för att utreda om sköldkörteln eller andra hormonella faktorer spelar in.

Kan man påverka sin metabolism?

Även om vissa aspekter av ämnesomsättningen är genetiskt betingade finns det mycket du själv kan påverka. Regelbunden fysisk aktivitet – särskilt styrketräning – kan öka muskelmassan och därmed höja viloförbränningen. Att äta tillräckligt och varierat minskar risken att kroppen går in i ”sparläge”. God sömn, minskad stress och ett aktivt liv är också faktorer som främjar en balanserad metabolism.

Vid misstanke om hormonell obalans, trötthet eller oförklarlig viktförändring bör man kontakta sjukvården för utredning. En läkare kan då hjälpa till att fastställa om ämnesomsättningen fungerar normalt och om behandling eller livsstilsförändringar är motiverade.