Njursystemet

Njursystemet ansvarar för att rena blodet, reglera vätskebalansen och utsöndra avfallsprodukter via urinen. Det spelar en avgörande roll för kroppens inre miljö och påverkar blodtryck, saltbalans och hormonproduktion. Här kan du läsa om hur njurarna fungerar, vanliga sjukdomar och behandlingar.

Vad är njursystemet?

Njursystemet, även kallat urinbildande systemet, består främst av två njurar, två urinledare, urinblåsan och urinröret. Dess huvuduppgift är att filtrera blodet från slaggprodukter, överflödiga salter och vätska – ämnen som sedan utsöndras som urin. Systemet hjälper till att hålla kroppens inre balans stabil, både vad gäller vätskemängd, blodtryck och elektrolytnivåer.

Njursystemet är nära sammankopplat med hjärt-kärlsystemet, det endokrina systemet (via hormoner som renin och erytropoetin) och urinvägarna. När njurarnas funktion försämras påverkas hela kroppen – något som gör tidig upptäckt och behandling av njursjukdomar avgörande.

Njurarnas struktur och funktion

Varje njure är ungefär lika stor som en knytnäve och innehåller omkring en miljon små filtreringsenheter som kallas nefron. Blodet passerar genom nefronen, där avfallsämnen, överflödigt vatten, salt och toxiner avlägsnas. Det renade blodet återförs till kroppen, medan urinen samlas upp i njurbäckenet och leds vidare till urinblåsan via urinledarna.

Förutom att rena blodet har njurarna också viktiga hormonella funktioner. De producerar erytropoetin (som stimulerar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen) samt renin (som reglerar blodtrycket). Njurarna aktiverar även D-vitamin, vilket är viktigt för kalkbalans och skelettets hälsa.

Urinvägarnas roll i systemet

Efter att urinen har bildats i njurarna transporteras den genom de smala urinledarna (ureter) till urinblåsan. Där lagras urinen tills blåsan töms via urinröret (uretra). Detta sker genom ett komplext samspel mellan nervsignaler och muskelaktivitet.

Störningar i detta flöde kan orsaka problem som urinvägsinfektion, urinretention eller inkontinens. Dessutom kan njursten eller tumörer blockera urinflödet, vilket kan leda till njurskador om det inte behandlas i tid.

Vanliga sjukdomar i njursystemet

Kronisk njursjukdom (CKD) är en progressiv försämring av njurarnas funktion, ofta orsakad av diabetes, högt blodtryck eller ärftliga tillstånd. Det kan utvecklas utan tydliga symtom tills en stor del av funktionen redan är förlorad. Behandlingen syftar till att bromsa försämringen och undvika dialys eller njurtransplantation.

Akut njursvikt innebär en plötslig förlust av njurfunktion, ofta som följd av chock, infektion, läkemedel eller blockering. Tillståndet kan vara reversibelt om det behandlas snabbt.

Njursten är hårda kristaller som bildas av salter och mineraler i urinen. De kan orsaka kraftig smärta, blod i urinen och urinflödeshinder. Stenarna kan behöva behandlas med läkemedel, stötvågor eller kirurgiskt avlägsnande.

Urinvägsinfektioner (UVI) är vanliga, särskilt hos kvinnor, och uppstår när bakterier tar sig in i urinröret och urinblåsan. Ibland sprider sig infektionen upp till njurarna (pyelonefrit), vilket kräver snabb behandling.

Symtom vid njurproblem

Tidiga symtom på njursjukdom kan vara trötthet, svullnad i ben och ansikte, skummande urin, blod i urinen, högt blodtryck eller ökad urinmängd. Många symtom är dock ospecifika, vilket gör att tillståndet ofta upptäcks sent.

Vid mer avancerad njursvikt uppstår symtom som aptitlöshet, illamående, klåda, koncentrationssvårigheter och andfåddhet. I dessa fall krävs ofta dialys eller transplantation.

Diagnostik och undersökningar

Njursjukdomar upptäcks vanligen via blodprov (kreatinin, eGFR), urinprov (protein, blod, bakterier), blodtrycksmätning och bilddiagnostik såsom ultraljud eller CT. En njurbiopsi kan vara nödvändig vid oklara eller allvarliga fall för att avgöra orsaken till njurpåverkan.

Regelbunden kontroll av njurfunktion rekommenderas vid riskfaktorer som diabetes, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom eller ärftliga njursjukdomar.

Behandling och förebyggande

Behandlingen beror på grundorsaken. Vid kronisk njursjukdom handlar det om att kontrollera blodtryck, blodsocker, minska proteinuri och anpassa kost och läkemedel. Vätske- och saltbalans regleras noggrant, och vid avancerad njursvikt används dialys (hemodialys eller peritonealdialys) eller njurtransplantation.

Livsstilsförändringar – som att sluta röka, äta saltfattigt, dricka tillräckligt med vätska och motionera – spelar också en viktig roll i att bevara njurhälsan.