Parasympatiska nervsystemet

Det parasympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och ansvarar för kroppens återhämtning, matsmältning och vila. Det motverkar stressreaktioner och återställer balansen efter fysisk eller psykisk anspänning. Här förklarar vi hur systemet fungerar, vilka organ det påverkar och vad som händer när det störs.

Vad är det parasympatiska nervsystemet?

Det parasympatiska nervsystemet är den lugnande och återställande delen av det autonoma nervsystemet – det system som styr kroppens inre funktioner utanför viljans kontroll. Där det sympatiska nervsystemet aktiverar kroppen för kamp eller flykt, har det parasympatiska motsatt funktion: det sänker pulsen, stimulerar matsmältningen, sänker blodtrycket och hjälper kroppen att återgå till viloläge.

Det parasympatiska systemet dominerar under vila, sömn, matsmältning och återhämtning. Det är avgörande för långsiktig hälsa, immunfunktion, hormonbalans och stresshantering.

Hur fungerar det parasympatiska systemet?

Nervsignalerna i det parasympatiska nervsystemet utgår från hjärnstammen (kranialnerver, särskilt vagusnerven) och korsbenet (sakrala nervrötter). Dessa signaler skickas via långa preganglionära nerver till målorganen där de påverkar inre funktioner.

De viktigaste signalsubstanserna i det parasympatiska systemet är acetylkolin, som verkar på muskarina receptorer och ger effekter som:

  • Minskad hjärtfrekvens
  • Ökad salivproduktion
  • Ökad tarmrörelse och matsmältningsenzym
  • Sammandragning av pupiller
  • Ökad urinering och tarmtömning
  • Avslappning av luftvägar

Systemet är alltså designat för att främja energiupplagring, matsmältning, vila och kroppslig reparation.

Vagusnerven – nyckelspelare i parasympatisk aktivitet

Vagusnerven (kranialnerv X) är den mest betydelsefulla parasympatiska nerven. Den utgår från hjärnstammen och har förgreningar till hjärta, lungor, mage, tarmar och andra organ. Den reglerar puls, andningsmönster, mättnadskänsla och inflammatoriska reaktioner. Forskning visar att vagusnerven spelar en viktig roll för tarm-hjärna-kommunikation och psykisk hälsa.

Stimulering av vagusnerven, antingen naturligt genom andning och meditation eller med medicinteknik, har visat sig kunna lindra epilepsi, depression och inflammatoriska sjukdomar.

Balans mellan sympatiskt och parasympatiskt system

Kroppen mår bäst när det finns en balans mellan aktivitet och vila. Det sympatiska systemet är aktivt vid stress, fysisk ansträngning eller fara, medan det parasympatiska tar över när faran är över. Om det sympatiska systemet är ständigt aktiverat – som vid långvarig stress – riskerar kroppen att hamna i obalans med symtom som trötthet, magproblem, sömnsvårigheter och ångest.

Att aktivera det parasympatiska systemet regelbundet är därför viktigt för återhämtning och långsiktig hälsa.

Stimulering av det parasympatiska systemet

Det finns flera sätt att naturligt aktivera det parasympatiska nervsystemet:

  • Djupandning och långsamma utandningar
  • Meditation och mindfulness
  • Vila och god sömn
  • Fysisk beröring och massage
  • Lugn fysisk aktivitet som yoga eller promenader
  • Kallvattenstimulering (t.ex. ansiktssköljning)

Dessa metoder sänker stresshormoner, aktiverar vagusnerven och ökar kroppens förmåga till återhämtning och reparation.

Störningar och sjukdomar kopplade till parasympatisk dysfunktion

När det parasympatiska nervsystemet inte fungerar som det ska kan det bidra till en rad tillstånd, såsom:

  • IBS och mag–tarmproblem
  • Ortostatisk intolerans
  • Funktionell dyspepsi
  • Kronisk trötthetssyndrom
  • Psykisk ohälsa som ångest eller depression
  • Autonoma neuropatier (t.ex. vid diabetes)

Diagnos ställs ofta genom klinisk undersökning, puls- och blodtrycksmätningar i olika kroppslägen samt ibland HRV (heart rate variability) för att mäta balansen mellan nervsystemens delar.