Psykiatri

Vad är psykiatri?

Psykiatri är läran om psykiska sjukdomar och behandling av psykisk ohälsa. Till skillnad från psykologi, som i första hand är en beteendevetenskap, är psykiatri en medicinsk disciplin där läkare – psykiatriker – bedömer, diagnostiserar och behandlar psykiska tillstånd ofta i samarbete med andra yrkesgrupper som psykologer, sjuksköterskor, kuratorer och arbetsterapeuter.

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller livssituation. Den kan vara tillfällig eller långvarig, lindrig eller livshotande. Inom psykiatrin arbetar man för att minska lidande, återställa funktion och förbättra livskvalitet.

Vanliga tillstånd inom psykiatri

Ångestsyndrom

Omfattar tillstånd som panikångest, social fobi, GAD (generaliserat ångestsyndrom) och tvångssyndrom (OCD). Symtomen kan vara både psykiska och fysiska, t.ex. oro, hjärtklappning och sömnproblem.

Depression

En av de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Kan leda till nedstämdhet, energibrist, självkritik och i vissa fall självmordstankar. Behandlas med samtal, läkemedel och ibland ECT.

Bipolär sjukdom

Kännetecknas av svängningar mellan depression och mani. Kräver ofta långsiktig medicinsk behandling och tät uppföljning.

Schizofreni och psykotiska syndrom

Allvarliga sjukdomar där verklighetsuppfattningen påverkas, t.ex. genom hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Kräver ofta specialistvård.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Exempelvis ADHD och autism. Debuterar oftast i barndomen men kan följa med in i vuxenlivet. Behandling handlar om anpassning, struktur och ibland läkemedel.

Personlighetssyndrom

Tillstånd där individens sätt att tänka, känna och relatera till andra orsakar långvarigt lidande och svårigheter i vardagen. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är ett vanligt exempel.

Diagnostik och bedömning

Inom psykiatrin används både samtal, strukturerade intervjuer och skattningsskalor för att ställa diagnos. En helhetsbedömning görs ofta med fokus på:

• Aktuella symtom
• Livshistoria och trauman
• Funktionsförmåga
• Riskbedömning (t.ex. suicidrisk)
• Somatisk hälsa och läkemedel

Det kan även ingå blodprover, neuropsykiatriska utredningar eller kognitiva tester för att utesluta andra orsaker till symtomen.

Behandling inom psykiatri

Behandling utformas individuellt och kan inkludera:

Samtalsterapi

KBT (kognitiv beteendeterapi), DBT (dialektisk beteendeterapi), psykodynamisk terapi och andra metoder erbjuds beroende på behov och diagnos.

Läkemedel

Antidepressiva, antipsykotika, stämningsstabiliserare och ångestdämpande medel kan vara viktiga i behandlingen, särskilt vid svårare tillstånd.

ECT (elektrokonvulsiv behandling)

Används vid djupa depressioner och vissa psykoser när annan behandling inte hjälper.

Psykosociala insatser

Stödboende, arbetsträning, kontaktperson, anhörigstöd och rehabilitering är ofta avgörande för återhämtning.

Akut psykiatri och suicidprevention

Akutpsykiatrin hanterar tillstånd där det finns omedelbar risk för individens liv eller allvarlig självskada. Det kan handla om allvarliga depressioner, akuta psykotiska tillstånd, självmordstankar eller våldsbenägenhet. Snabb bedömning och vård kan rädda liv.

Suicidprevention är ett av psykiatrins viktigaste områden. Genom riskbedömning, stödinsatser och uppföljning kan många självmord förhindras.

Stigmatisering och vikten av öppenhet

Trots att psykisk ohälsa är vanligt finns fortfarande mycket stigma kring psykiatriska diagnoser. Att våga prata om psykisk hälsa är en viktig del av det förebyggande arbetet. Psykiatrin har en central roll i att sprida kunskap, minska fördomar och göra vården mer tillgänglig för alla.