Vad är asterixis?
Asterixis är ett neurologiskt symtom som yttrar sig som en ryckig, oregelbunden fladdrande rörelse i händerna när armarna sträcks ut med böjda handleder – ofta jämförd med ”vingflaxning”. Det uppstår på grund av bristande kontroll i de motoriska nerverna och ses främst vid metabolisk encefalopati, särskilt vid leversvikt (hepatisk encefalopati). Det kan också förekomma vid njursvikt, koldioxidretention eller läkemedelsförgiftning.
Vanliga orsaker till asterixis
- Leversvikt/hepatisk encefalopati – vanligaste orsaken
- Uremi (njursvikt) – ansamling av toxiner som påverkar hjärnan
- Koldioxidretention (CO₂-narkos) – t.ex. vid KOL eller andningssvikt
- Läkemedelsintoxikation – t.ex. bensodiazepiner eller barbiturater
- Ammoniakstegring – påverkar nervsystemet
- Hypoglykemi eller elektrolytrubbningar – t.ex. hypokalemi
- Wilson’s sjukdom – vid kopparinlagring i hjärnan
- Stroke eller annan hjärnskada – ovanligare, men möjligt
När bör man söka vård vid asterixis?
Asterixis är alltid ett tecken på allvarlig påverkan och kräver medicinsk utredning:
Sök vård om:
- Du eller någon närstående har ryckiga handrörelser vid utsträckta armar
- Symtomen uppträder samtidigt med förvirring, trötthet eller medvetandepåverkan
- Du har känd leversjukdom, KOL eller njursvikt
- Du misstänker överdosering eller läkemedelsförgiftning
- Du har andra symtom på metabolisk påverkan – t.ex. gulsot, illamående eller svaghet
Diagnos av asterixis
Utredningen syftar till att identifiera grundorsaken till symtomet:
- Klinisk undersökning – sträcktest av armar och händer
- Blodprover:
- Leverstatus (ASAT, ALAT, bilirubin, ammoniak)
- Njurfunktion (kreatinin, urea)
- Blodgaser – för att mäta koldioxidnivå
- Elektrolyter – t.ex. kalium, natrium
- Toxikologi – vid misstanke om läkemedelsintox
- Leverultraljud eller bilddiagnostik – vid misstänkt cirros
- Neurologisk bedömning – vid misstanke om stroke eller CNS-påverkan
Behandling av asterixis
Asterixis behandlas genom att åtgärda den bakomliggande orsaken:
- Laktulos eller rifaximin – vid hepatisk encefalopati (sänker ammoniak)
- Dialys – vid uremi och njursvikt
- Oxygen och ventilatorstöd – vid koldioxidretention
- Antidot/utsättning av läkemedel – vid intoxikation
- Elektrolytkorrigering – vid obalanser som påverkar nervsystemet
- Levertransplantation – vid avancerad leversjukdom (i vissa fall)
Förebyggande
Förebyggande beror på riskfaktorerna:
- Följ behandlingsplan vid leversjukdom eller njursvikt
- Undvik överdriven alkoholkonsumtion
- Ta läkemedel enligt ordination och undvik självmedicinering
- Behandla andningssjukdomar som KOL korrekt
- Få regelbundna kontroller om du har kronisk sjukdom
- Identifiera tidiga tecken på metabolisk påverkan – t.ex. trötthet, förvirring, illamående