Vad är buksmärta?
Buksmärta, även kallat magsmärta, är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Den omfattar smärta i området mellan bröstkorgen och blygdbenet och kan kännas på olika sätt – som molande, krampartad, brännande eller stickande. Smärtan kan komma plötsligt eller smyga sig på, och kan sitta i mitten, höger, vänster eller nedre delen av buken.
Eftersom bukområdet rymmer många olika organ – tarmar, magsäck, gallblåsa, bukspottkörtel, njurar, urinblåsa, livmoder och blindtarm – finns det också många möjliga orsaker. Det kan handla om något tillfälligt och ofarligt, som gaser eller förstoppning, men också om allvarliga tillstånd som kräver akut behandling.
Att lokalisera var smärtan sitter, när den uppstår och vilka symtom som följer med ger viktiga ledtrådar till vad som ligger bakom.
Vanliga orsaker till buksmärta
De allra flesta fall av buksmärta orsakas av matsmältningsbesvär, virusinfektioner eller livsstilsrelaterade faktorer. Förstoppning, gaser och magknip är särskilt vanligt hos både barn och vuxna. Även överätning eller fet mat kan ge tillfälligt obehag i magen.
Smärta i övre delen av buken kan ibland tyda på magkatarr eller magsår, där en brännande känsla är typisk – ofta förvärrad av tom mage eller stress. Virusorsakad magsjuka (gastroenterit) ger vanligtvis snabbt insättande buksmärtor med illamående, kräkningar och diarré.
I mer specifika fall kan smärtan signalera sjukdom i något organ. Gallstenar orsakar ofta kraftig smärta under höger revben efter fet mat. Blindtarmsinflammation ger smärta i nedre högra delen av magen, som förvärras vid rörelse eller tryck. Njursten ger ofta intensiv smärta i sidan eller ryggen som strålar fram mot ljumsken.
Inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit ger mer långvariga besvär med återkommande buksmärta, diarré och ibland blod i avföringen. Kvinnor kan även känna av ägglossning eller menssmärtor i nedre delen av magen.
När bör man söka vård?
De flesta fall av buksmärta går över av sig själva, men det finns varningssignaler som inte bör ignoreras. Sök genast vård om smärtan är plötslig, intensiv eller förvärras snabbt – särskilt om den åtföljs av feber, kräkningar, blod i avföringen eller om buken blir spänd och öm vid beröring.
Det är också viktigt att söka hjälp om du inte kan tömma tarmen eller släppa gas, eller om du har buksmärta i samband med graviditet. Kallsvettning, svimningskänsla och andningssvårigheter kan vara tecken på något allvarligt och bör utredas akut.
Om smärtan återkommer ofta, pågår i flera dagar eller stör vardagslivet är det klokt att boka tid hos vårdcentral.
Hur diagnostiseras buksmärta?
Diagnosen börjar alltid med ett samtal där läkaren frågar om smärtans karaktär – när den började, var den sitter, hur den känns och vad som lindrar eller förvärrar den. Fysisk undersökning av buken ger ytterligare ledtrådar, t.ex. om det finns ömhet, spänningar eller misstänkt inflammation.
Beroende på vad man misstänker kan provtagning bli aktuell. Blodprover kan visa på infektion eller inflammation (förhöjt CRP, vita blodkroppar), medan urinprov kan avslöja urinvägsinfektion eller graviditet. Avföringsprov tas vid misstänkt infektion eller blödning.
Vid behov görs bilddiagnostik som ultraljud eller datortomografi (CT), särskilt vid misstanke om gallsten, blindtarmsinflammation eller njursten. Om magsäck eller tarm misstänks, kan man också göra en gastroskopi eller koloskopi.
Hur behandlas buksmärta?
Behandlingen beror helt på vad som orsakar smärtan. Om det rör sig om en magsjuka eller virusinfektion räcker det ofta med vila, vätska och lätt kost tills kroppen återhämtar sig. Paracetamol kan användas som smärtlindring, och vid kramper kan läkemedel som spasmolytika hjälpa.
Vid infektioner, som urinvägsinfektion eller divertikulit, kan antibiotika vara nödvändigt. Vid magkatarr eller magsår används ofta syrasänkande mediciner som protonpumpshämmare.
För vissa tillstånd krävs kirurgi – exempelvis vid blindtarmsinflammation, gallsten eller bråck. IBS och funktionella magbesvär behandlas med kostråd, stresshantering och ibland receptfria läkemedel.
Kan buksmärta förebyggas?
I många fall ja. Genom att leva hälsosamt kan du minska risken för både akuta och kroniska magbesvär. Att äta regelbundet och varierat, undvika för fet eller stark mat, dricka tillräckligt med vatten och motionera regelbundet är enkla men effektiva åtgärder.
Stress är en känd utlösande faktor för funktionella magbesvär som IBS, och avslappning, sömn och balans i vardagen kan minska problemen. Det är också viktigt att använda läkemedel som NSAID med försiktighet, eftersom de kan irritera magsäcken.
Vid återkommande symtom, oklara besvär eller om du märker att något inte känns normalt – vänta inte med att ta kontakt med vården.
Sammanfattning – vad betyder buksmärta?
Buksmärta är ett vanligt men ibland svårt olöst symtom som kan bero på många olika orsaker – från ofarliga tillstånd till akuta sjukdomar. Genom att vara uppmärksam på smärtans placering, varaktighet och tillhörande symtom kan du själv avgöra om du behöver söka vård.
I de flesta fall räcker det med egenvård, men ibland krävs snabb medicinsk hjälp. Att känna sin kropp och våga söka vård i tid kan göra stor skillnad.