Vad är gikt i fotleden?
Gikt i fotleden är en plötslig och ofta mycket smärtsam ledinflammation som uppstår när kristaller av urinsyra samlas i fotledens ledvätska. Det är en lokal manifestation av den mer övergripande sjukdomen gikt (artritis urica), och fotleden är – efter stortåns basled – ett av de vanligaste ställena där giktattacker kan uppstå.
Vid en attack reagerar kroppens immunförsvar kraftigt på kristallerna, vilket ger intensiv smärta, svullnad och ofta en röd, varm och ömmande led. Vanligtvis påverkas bara ena fotleden åt gången, men återfall är vanliga, och med tiden kan fler leder bli involverade om tillståndet inte behandlas.
Vad orsakar gikt i fotleden?
Orsaken till gikt är ett överskott av urinsyra i blodet – ett tillstånd som kallas hyperurikemi. Urinsyra är en restprodukt som normalt utsöndras via njurarna, men om kroppen producerar för mycket eller njurarna inte hinner med att utsöndra den, kan koncentrationen bli för hög. När detta händer bildas små, vassa kristaller som kan fällas ut i leder – och i fotleden kan detta ge dramatiska besvär.
Riskfaktorerna för att utveckla gikt är många. Kosten har stor betydelse – särskilt intag av purinrik mat som inälvsmat, skaldjur, rött kött och alkohol, särskilt öl. Vätskebrist kan också spela in, eftersom den gör urinsyran mer koncentrerad. Vissa läkemedel, som vätskedrivande, ökar risken, liksom tillstånd som övervikt, metabolt syndrom och njursvikt. Även genetiska faktorer kan bidra till en ökad benägenhet att bilda urinsyrakristaller.
Hur känns en giktattack i fotleden?
En attack kommer ofta plötsligt, ibland under natten eller tidigt på morgonen. Smärtan är intensiv och lokaliserad, och även den minsta beröring av fotleden kan vara outhärdlig. Leden blir ofta kraftigt svullen, varm och röd, och det kan vara omöjligt att stödja på foten. Stelhet och begränsad rörlighet är vanliga. Ibland tillkommer feber eller en generell sjukdomskänsla, vilket kan förväxlas med en infektion.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen gikt i fotleden baseras i första hand på de typiska symtomen och en klinisk undersökning av den drabbade leden. Om läkaren bedömer att diagnosen är oklar eller vill utesluta andra tillstånd, kan ledvätska tas ut med nål för analys i mikroskop – där urinsyrakristaller kan identifieras direkt. Blodprov används för att mäta urinsyranivåer och kontrollera eventuella andra tecken på inflammation. I vissa fall görs bilddiagnostik som ultraljud för att utesluta andra ledsjukdomar.
Hur behandlas gikt i fotleden?
Vid en akut attack är målet att snabbt lindra smärtan och dämpa inflammationen. I första hand används antiinflammatoriska läkemedel som NSAID (t.ex. naproxen eller diklofenak). Om dessa inte är tillräckliga eller inte kan användas, ges ofta kolkicin – ett läkemedel som minskar kroppens inflammatoriska reaktion på uratkristaller. Vid särskilt svåra eller långdragna attacker kan kortison ges som tablett eller injektion direkt i leden.
Vila, högläge och kyla (t.ex. med kalla omslag) kan också ge snabb symtomlindring. Det är viktigt att undvika att belasta foten under den akuta fasen.
Hur förebygger man nya attacker?
För personer som haft en eller flera attacker av gikt i fotleden är förebyggande behandling ofta nödvändig. Målet är att sänka urinsyran i blodet så att inga nya kristaller bildas. Detta görs vanligtvis med läkemedel som allopurinol eller febuxostat, som minskar kroppens produktion av urinsyra.
Livsstilsförändringar spelar också stor roll. Det innebär att minska intaget av purinrik mat, begränsa eller undvika alkohol – särskilt öl och starksprit – och att hålla en god vätskebalans genom att dricka mycket vatten. Viktminskning, regelbunden motion och behandling av andra riskfaktorer som högt blodtryck eller diabetes är också viktiga komponenter.
Prognos och långsiktig hantering
Prognosen vid gikt i fotleden är mycket god – förutsatt att man får rätt behandling. En attack kan klinga av helt inom ett par dygn med hjälp av läkemedel, och med förebyggande åtgärder minskar risken för återfall dramatiskt. Men utan behandling kan gikt utvecklas till ett kroniskt tillstånd med upprepade attacker, bestående ledskador och avlagringar av urinsyrakristaller (så kallade tofi). Även njurfunktionen kan påverkas vid långvarig obehandlad gikt.
Regelbunden uppföljning hos läkare rekommenderas, särskilt om du har flera riskfaktorer eller redan haft upprepade anfall.
Att leva med gikt i fotleden
Gikt kan vara ett smärtsamt och livskvalitetssänkande tillstånd – särskilt under aktiva attacker. Men med rätt behandling och livsstilsstrategi går det att leva ett aktivt och symtomfritt liv. Många lär sig att känna igen tidiga varningssignaler och ha sina läkemedel nära till hands. Det är också hjälpsamt att hålla koll på vad som triggar just dina anfall – om det är viss mat, alkohol, stress eller brist på sömn – så att du kan agera i tid.