Vad är hjärtklappning?
Hjärtat är en elektriskt styrd muskel som pumpar blodet genom kroppen med jämna rytmiska slag. Den normala pulsen i vila hos en vuxen människa är vanligtvis mellan 60 och 80 slag per minut. Hos barn är pulsen naturligt högre – spädbarn kan ha upp till 160 slag per minut, och barn upp till tio år kan ligga mellan 90–110.
Hjärtklappning innebär att hjärtrytmen förändras på ett sätt som du upplever tydligt – som en snabb, hård eller hoppande puls. Det kan komma plötsligt, gå över snabbt, eller hålla i sig under en längre tid. Det kan kännas i bröstet, halsen eller hela kroppen, och upplevas olika av olika personer.
Hur känns hjärtklappning?
Känslan av hjärtklappning varierar, men många beskriver det som:
- En intensiv, snabb puls som rusar
- Hjärtslag som slår ojämnt, dubbelslag eller ”hoppar till”
- En stark, hård dunkning i bröstet
- En känsla av att hjärtat slår upp i halsen
- En blandning av obehag, oro eller lätt yrsel i kroppen
I vissa fall kombineras hjärtklappningen med andra symtom, som gör att upplevelsen känns mer dramatisk eller oroande.
Naturliga orsaker till hjärtklappning
Det finns många helt ofarliga och fysiologiska anledningar till att hjärtat slår snabbare:
Fysisk ansträngning
När kroppen rör sig, tränar eller är fysiskt aktiv ökar syrebehovet, och hjärtat svarar genom att pumpa snabbare.
Stress och oro
Vid känslomässig stress eller ångest frisätts stresshormoner som adrenalin – dessa höjer pulsen och ökar hjärtats arbetsbelastning. Även panikattacker kan utlösa tydlig hjärtklappning.
Feber och infektion
Vid infektioner, särskilt med hög feber, ökar kroppens ämnesomsättning. Då behöver hjärtat arbeta hårdare för att försörja kroppens vävnader, vilket höjer pulsen.
Hormonförändringar
Graviditet, klimakteriet och sjukdomar i sköldkörteln, framför allt hypertyreos, kan påverka pulsen. Östrogensvängningar och låg blodsockerhalt vid diabetes är också möjliga orsaker.
Yttre påverkan
Koffein, nikotin, alkohol och vissa läkemedel kan påverka hjärtats elektriska system och utlösa hjärtklappning, särskilt vid hög konsumtion eller känslighet.
När hjärtklappning kan vara allvarligt
Hjärtklappning är inte alltid ofarligt. I vissa fall kan det bero på en rubbning i hjärtrytmen – så kallad arytmi. Då fungerar hjärtats elektriska signaler inte som de ska, och hjärtat slår antingen för snabbt, för långsamt eller oregelbundet.
Vanliga rytmrubbningar:
- Förmaksflimmer – oregelbundna och ofta snabba hjärtslag
- Supraventrikulär takykardi (SVT) – plötsliga snabba hjärtslag, ofta hos yngre
- Ventrikulär takykardi – potentiellt farlig rytm, ofta i samband med hjärtsjukdom
- Bradykardi – långsam puls, under 50 slag per minut
I vissa fall uppstår hjärtklappning som ett symtom på hjärtsvikt, hjärtinfarkt, eller annan kardiovaskulär sjukdom. Det kan också förekomma vid lungemboli eller svår anemi, där hjärtat försöker kompensera för syrebrist.
Andra tillstånd som kan orsaka hjärtklappning
Anemi
Vid blodbrist ökar hjärtat sitt arbete för att leverera tillräckligt med syre, vilket kan märkas som hjärtklappning och trötthet.
Diabetes
Snabbt fallande blodsocker, särskilt vid insulinbehandling, kan leda till svettningar, skakningar och hjärtklappning.
Lungsjukdomar
Sjukdomar som KOL, astma eller lunginflammation ökar belastningen på hjärtat.
Ämnesomsättningsrubbningar
Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) är en vanlig orsak till ihållande hjärtklappning.
Hjärtklappning hos kvinnor
Kvinnor kan uppleva hjärtklappning under hormonella förändringar, exempelvis:
- Vid graviditet, särskilt under andra och tredje trimestern
- Under klimakteriet, där sjunkande östrogennivåer kan påverka hjärtrytmen
- Vid PMS eller ägglossning, där hormoner svänger kraftigt
- Som biverkan av vissa preventivmedel eller hormonpreparat
Utredning: Så går det till hos läkaren
Om du söker vård för hjärtklappning börjar utredningen ofta med:
- Blodtrycksmätning och EKG – mäter hjärtats rytm
- Långtids-EKG (Holter) – registrerar hjärtrytmen under 1–3 dygn
- Arbetsprov (arbets-EKG) – registrering under fysisk belastning
- Blodprover – kontroll av ämnesomsättning, blodvärde, sköldkörtel, infektion
- Hjärtultraljud (EKO) – för att undersöka hjärtats struktur och pumpförmåga
- Röntgen eller lungundersökning – vid misstanke om lungorsak
Behandling av hjärtklappning
Behandlingen beror helt på orsaken. Några exempel:
- Livsstilsförändringar vid stressutlöst hjärtklappning (motion, sömn, avslappning)
- Rytmstabiliserande läkemedel vid arytmi
- Betablockerare vid högt blodtryck och snabb puls
- Elkonvertering vid förmaksflimmer
- Pacemaker vid långsam rytm (bradykardi)
- Behandling av grundorsak – t.ex. hypertyreos, anemi eller lungsjukdom
Vad kan jag göra själv?
Här är några konkreta saker du själv kan göra för att lindra eller förebygga hjärtklappning:
- Undvik överdriven koffein- och alkoholkonsumtion
- Sluta röka – nikotin påverkar hjärtrytmen
- Motionera regelbundet, men på en nivå som känns trygg
- Andas lugnt vid oro eller ångest – djupandning kan minska pulsen
- Få tillräckligt med sömn – brist ökar risken för rytmrubbningar
- Ta pulsen själv vid symtom – räkna slag i vila för att notera avvikelser
När ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentral eller läkare om du:
- Har återkommande hjärtklappning utan uppenbar orsak
- Upplever snabb puls i vila
- Känner dig trött, orkeslös eller har lätt för att svimma
- Är gravid och får nya hjärtbesvär
Sök akut vård eller ring 112 om du:
- Har hjärtklappning tillsammans med bröstsmärta
- Får yrsel, kallsvettning eller svårt att andas
- Har hög puls (>120) i vila som inte går över
- Svimmar eller är nära att tappa medvetandet