Vad är hörselhallucinationer?
Hörselhallucinationer innebär att du upplever ljud som egentligen inte finns i omgivningen. Det kan röra sig om röster, musik, knackningar eller andra ljud – trots att det är helt tyst omkring dig. För vissa är det bara enstaka upplevelser som snabbt försvinner, medan det för andra kan vara ett ihållande eller återkommande fenomen som påverkar vardagen.
Det är en vanlig form av hallucination, och den kan förekomma vid en rad olika tillstånd – från psykiatriska diagnoser som schizofreni och depression, till sömnbrist, hög feber, epilepsi eller drogbruk. Hur hallucinationerna upplevs kan variera mycket: vissa hör röster som pratar med dem, andra hör skrik, rop eller till och med musik.
För den som drabbas kan upplevelsen vara mycket påfrestande, särskilt om man inte förstår varför det händer. Därför är det viktigt att veta vad som kan ligga bakom, och när det är läge att söka hjälp.
Varför uppstår hörselhallucinationer?
Bakgrunden till hörselhallucinationer är ofta komplex och varierar beroende på individens hälsa och livssituation. En av de vanligaste orsakerna är psykotiska tillstånd – där hjärnan inte längre tolkar verkligheten på ett tillförlitligt sätt. Vid schizofreni är hörselhallucinationer mycket vanliga och upplevs ofta som röster som kommenterar, kritiserar eller ger kommandon.
Men även andra psykiatriska tillstånd kan ligga bakom. Vid svår depression med psykotiska inslag kan röster upplevas som dömande, nedvärderande eller skuldbeläggande. Även vid bipolär sjukdom, särskilt i maniska eller depressiva skov, förekommer hallucinationer i vissa fall.
Traumatiska upplevelser kan också lämna ljudliga spår. Personer med PTSD beskriver ibland hur de återupplever ljud från händelsen – som rop, explosioner eller skrik – i form av hallucinationer. Det kan ske både i vaket tillstånd och som en del av flashbacks.
Vid extrem sömnbrist, sömnparalys eller under övergången mellan sömn och vakenhet (hypnagogiska hallucinationer) kan man också höra ljud som inte är verkliga. Hjärnan hamnar i ett drömlikt tillstånd där gränsen mellan verklighet och fantasi suddas ut.
Även vissa neurologiska tillstånd – som epilepsi i tinningloben, hjärntumörer, Parkinsons eller Alzheimers sjukdom – kan ge upphov till hörselhallucinationer. I dessa fall handlar det ofta om att nervsignaler i hjärnans hörselområden störs eller misstolkas.
Dessutom kan missbruk av alkohol, cannabis, hallucinogener eller amfetamin utlösa ljudhallucinationer. Ibland kan även läkemedelsbiverkningar, särskilt från steroider eller vissa psykiatriska läkemedel, ge liknande symtom. I ovanliga fall kan personer med tinnitus uppleva ljudhallucinationer, vilket gör det svårt att skilja mellan verkliga och inbillade ljud.
När bör du söka vård?
Enstaka ljudupplevelser är inte alltid tecken på sjukdom. Men om du börjar höra röster som inte finns, särskilt om de kommenterar, kritiserar eller försöker styra dig, är det viktigt att ta det på allvar.
Du bör söka vård om:
- Du har svårt att avgöra vad som är verkligt och vad som är hallucination
- Rösterna påverkar ditt humör eller din funktion i vardagen
- Du känner dig förföljd, hotad eller rädd
- Du har andra symtom som nedstämdhet, vanföreställningar, sömnproblem eller isolering
- Du använder alkohol eller droger och börjar höra saker
- Du har tankar på att skada dig själv eller andra
Vid akuta psykotiska symtom, stark ångest eller självmordstankar bör du omedelbart kontakta psykiatrisk akutmottagning eller 112.
Hur ställs diagnosen?
Diagnostiken börjar med ett noggrant samtal där du får beskriva vad du upplever. Psykiatern eller neurologen ställer frågor om när hallucinationerna började, hur de yttrar sig, vad som gör dem bättre eller sämre, samt din livssituation, sömn och eventuell läkemedels- eller drogkonsumtion.
En psykiatrisk bedömning görs för att se om hallucinationerna är del av ett psykiskt tillstånd – som psykos, depression eller PTSD. Samtidigt kan en neurologisk undersökning behövas om läkaren misstänker påverkan från hjärnan, som tumör, epilepsi eller neurodegenerativ sjukdom.
Blodprover kan tas för att utesluta infektioner, vitaminbrist eller drogpåverkan. Vid behov kompletteras utredningen med EEG (hjärnaktivitet) eller bilddiagnostik som MR eller CT.
Behandling – vad hjälper mot hörselhallucinationer?
Behandlingen beror helt på vad som orsakar hallucinationerna. Vid psykos används ofta antipsykotisk medicin för att minska hallucinationer och återställa verklighetsuppfattningen. Vid depression eller bipolär sjukdom kan antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel behövas.
För personer med PTSD, ångest eller trauman är samtalsterapi – särskilt KBT eller traumafokuserad terapi – ofta effektiv. Målet är att minska den inre stressen och bearbeta de upplevelser som kan ligga bakom hallucinationerna.
Om hallucinationerna orsakas av läkemedel justeras behandlingen i samråd med läkare. Vid alkohol- eller drogrelaterade symtom krävs ofta avgiftning och beroendevård.
Neurologiska orsaker som epilepsi eller tumör behandlas inom specialistvården med läkemedel eller kirurgi. Samtidigt är det viktigt att få stöd för att minska oro, ensamhet eller känslor av förvirring – oavsett orsak.
Kan man förebygga hörselhallucinationer?
Det är inte alltid möjligt att helt förebygga hallucinationer, särskilt om de är kopplade till psykisk sjukdom. Men du kan minska risken genom att:
- Följa ordinerad behandling för diagnoser som schizofreni, bipolaritet eller depression
- Söka hjälp vid svår stress, trauma eller sömnproblem
- Undvika alkohol, droger och läkemedel med hallucinerande biverkningar
- Hantera livskriser med professionellt stöd
- Sova regelbundet, äta balanserat och ha social kontakt
Att ta dina symtom på allvar, även när de känns obegripliga, är en viktig del av att få rätt hjälp i tid.