Kramp i matstrupen, även kallat esofagusspasm, innebär att muskulaturen i matstrupen drar ihop sig på ett ovanligt sätt. Dessa sammandragningar sker plötsligt och okontrollerat, och kan orsaka smärta i bröstet eller känslan av att maten fastnar när man sväljer. Ibland är besvären tillfälliga, men för vissa kan krampen bli återkommande och påverka livskvaliteten.
Eftersom kramp i matstrupen ofta ger symtom som påminner om hjärtproblem, är det viktigt att få rätt diagnos för att kunna behandla orsaken.
Vad är kramp i matstrupen?
Kramp i matstrupen är ett funktionellt tillstånd där musklerna i matstrupen – det rör som för maten från munnen till magsäcken – inte arbetar som de ska. I stället för en jämn rörelse nedåt, uppstår oregelbundna eller mycket kraftiga sammandragningar.
Det finns olika former av tillståndet:
- Diffus esofagusspasm – oregelbundna muskelrörelser
- Hypertensiv peristaltik (även kallad ”jackhammer-esofagus”) – ovanligt starka sammandragningar
Vanliga symtom vid kramp i matstrupen
Krampen kan kännas olika för olika personer, men vanliga symtom är:
- Tryckande eller krampartad smärta i bröstet, ibland så intensiv att den misstas för hjärtinfarkt
- Svårigheter att svälja, särskilt fast föda
- Känsla av att maten ”fastnar på vägen ner”
- Smärta vid måltider, eller när man dricker
- I vissa fall även halsbränna eller sura uppstötningar
Vad orsakar kramp i matstrupen?
Exakt varför man får kramp i matstrupen är inte helt klarlagt, men flera faktorer kan bidra:
- Störd nervsignalering till matstrupens muskler
- Refluxsjukdom (GERD) som retar slemhinnan
- Stress eller ångest, som påverkar mag-tarmsystemet
- Intag av mycket heta eller kalla drycker
- I mer sällsynta fall: neurologiska sjukdomar
Ofta går det inte att hitta någon tydlig orsak – tillståndet kallas då idiopatiskt.
Så ställs diagnosen
Eftersom symtomen liknar andra sjukdomar, framför allt hjärtproblem, är det viktigt med en noggrann utredning. Läkaren utesluter först farligare tillstånd som kärlkramp eller hjärtinfarkt.
Vanliga undersökningar vid kramp i matstrupen:
- Gastroskopi – för att se om det finns inflammation, sår eller reflux
- Matstrupsmanometri – mäter tryck och muskelrörelser i matstrupen (viktigaste testet)
- Röntgen med kontrast (esofagografi) – visar matens rörelse genom matstrupen
- EKG och blodprover – för att utesluta hjärtorsak
Rätt diagnos är avgörande för att kunna ge rätt behandling.
Behandling vid kramp i matstrupen
Syftet med behandlingen är att minska muskelkrampen och lindra symtomen. Det finns både läkemedel, livsstilsråd och i svåra fall kirurgiska alternativ.
Läkemedel
- Muskelavslappnande medel som nitroglycerin eller kalciumflödeshämmare
- Protonpumpshämmare (PPI) vid samtidig reflux
- Lågdos antidepressiva (som tricykliska eller SSRI) som påverkar nervsignaler
- Botox-injektioner i matstrupens vägg – används ibland om inget annat hjälper
Livsstilsförändringar
- Ät långsamt, tugga maten noga
- Undvik mycket varm eller kall mat och dryck
- Identifiera och undvik utlösande faktorer
- Hantera stress genom avslappning, sömn, fysisk aktivitet eller KBT
- Minska alkohol, koffein och tobaksbruk
Kirurgisk behandling (vid svåra fall)
- Myotomi – en operation där en del av muskelväggen klyvs för att minska kramp
Kan man förebygga kramp i matstrupen?
Även om det inte alltid går att förhindra, kan vissa åtgärder minska risken för kramp eller lindra befintliga besvär:
- Undvik mat och dryck som du vet utlöser symtomen
- Undvik att äta hastigt eller för stora tuggor
- Ta hand om din stress – kroppen och matsmältningen hänger nära samman
- Behandla eventuell reflux i tid
- Ät inte precis innan du ska lägga dig
Prognos och att leva med kramp i matstrupen
Kramp i matstrupen är inte farligt, men det kan vara både smärtsamt och påverka vardagen. För vissa försvinner besvären av sig själv eller blir mildare med tiden. Andra behöver mer omfattande behandling.
Med rätt diagnos, individuellt anpassad behandling och god kunskap om vad som utlöser symtomen kan många hantera sin kramp i matstrupen mycket väl. Ibland krävs stöd från vården i form av dietist, läkare eller terapeut – särskilt om symtomen påverkar matintag eller livskvalitet.