Lunginflammation

Överblick

Lunginflammation och lungorna

Lunginflammation är en infektion som inflammerar luftsäckarna i en eller båda lungorna. Luftsäckarna kan fyllas med vätska eller var (purulent material), vilket orsakar hosta med slem eller var, feber, frossa och andningssvårigheter. En mängd olika organismer, inklusive bakterier, virus och svampar, kan orsaka lunginflammation.

Lunginflammation kan variera i allvarlighetsgrad från mild till livshotande. Det är allvarligast för spädbarn och småbarn, personer äldre än 65 år och personer med hälsoproblem eller försvagat immunförsvar.

Symtom

Tecken och symtom på lunginflammation varierar från milda till svåra, beroende på faktorer som vilken typ av bakterie som orsakar infektionen och din ålder och allmänna hälsa. Lindriga tecken och symtom liknar ofta en förkylning eller influensa, men de varar längre.

Tecken och symtom på lunginflammation kan vara:

• Bröstsmärta när du andas eller hostar
• Förvirring eller förändringar i mental medvetenhet (hos vuxna som är 65 år och äldre)
• Hosta, som kan producera slem
• Trötthet
• Feber, svettningar och frossa
• Lägre kroppstemperatur än normalt (hos vuxna äldre än 65 år och personer med svagt immunförsvar)
• Illamående, kräkningar eller diarré
• Andfåddhet

Nyfödda och spädbarn får inte visa några tecken på infektionen. Eller så kan de kräkas, ha feber och hosta, verka rastlösa eller trötta och utan energi, eller ha svårt att andas och äta.

När ska man träffa en läkare?

Kontakta din läkare om du har svårt att andas, bröstsmärtor, ihållande feber på 102 F (39 C) eller högre, eller ihållande hosta, särskilt om du hostar upp var.

Det är särskilt viktigt att personer i dessa högriskgrupper träffar en läkare:

• Vuxna äldre än 65 år
• Barn yngre än 2 år med tecken och symtom
• Personer med ett underliggande hälsotillstånd eller försvagat immunförsvar
• Personer som får kemoterapi eller tar medicin som dämpar immunförsvaret

För vissa äldre vuxna och personer med hjärtsvikt eller kroniska lungproblem kan lunginflammation snabbt bli ett livshotande tillstånd.

Orsakar

Många bakterier kan orsaka lunginflammation. De vanligaste är bakterier och virus i luften vi andas. Din kropp förhindrar vanligtvis dessa bakterier från att infektera dina lungor. Men ibland kan dessa bakterier övermanna ditt immunförsvar, även om din hälsa i allmänhet är god.

Lunginflammation klassificeras efter vilka typer av bakterier som orsakar den och var du fick infektionen.

Samhällsförvärvad lunginflammation

Samhällsförvärvad lunginflammation är den vanligaste typen av lunginflammation. Det sker utanför sjukhus eller andra vårdinrättningar. Det kan orsakas av:

• Bakterier. Den vanligaste orsaken till bakteriell lunginflammation i Sverige är Streptococcus pneumoniae. Denna typ av lunginflammation kan uppstå av sig själv eller efter att du har varit förkyld eller haft influensa. Det kan drabba en del (loben) av lungan, ett tillstånd som kallas lobar pneumoni.
• Bakterieliknande organismer. Mycoplasma pneumoniae kan också orsaka lunginflammation. Det ger vanligtvis mildare symtom än andra typer av lunginflammation. Vandrande lunginflammation är ett informellt namn på denna typ av lunginflammation, som vanligtvis inte är tillräckligt allvarlig för att kräva sängläge.
• Svampar. Denna typ av lunginflammation är vanligast hos personer med kroniska hälsoproblem eller försvagat immunförsvar och hos personer som har andats in stora doser av organismerna. Svamparna som orsakar det kan hittas i jord eller fågelspillning och varierar beroende på geografisk plats.
• Virus, inklusive covid-19. Vissa av de virus som orsakar förkylning och influensa kan orsaka lunginflammation. Virus är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn yngre än 5 år. Viral lunginflammation är vanligtvis lindrig. Men i vissa fall kan det bli mycket allvarligt. Coronavirus 2019 (COVID-19) kan orsaka lunginflammation, som kan bli allvarlig.

Sjukhusförvärvad lunginflammation

En del människor får lunginflammation under en sjukhusvistelse för en annan sjukdom. Sjukhusförvärvad lunginflammation kan vara allvarlig eftersom bakterierna som orsakar den kan vara mer resistenta mot antibiotika och eftersom de som får den redan är sjuka. Personer som ligger i andningsmaskiner (respiratorer), som ofta används på intensivvårdsavdelningar, löper högre risk att drabbas av denna typ av lunginflammation.

Vårdförvärvad lunginflammation

Vårdförvärvad lunginflammation är en bakteriell infektion som förekommer hos personer som bor på långvårdsinrättningar eller som får vård på öppenvårdskliniker, inklusive njurdialyscenter. Liksom sjukhusförvärvad lunginflammation kan vårdförvärvad lunginflammation orsakas av bakterier som är mer resistenta mot antibiotika.

Aspirationspneumoni

Aspirationspneumoni uppstår när du andas in mat, dryck, spyor eller saliv i lungorna. Aspiration är mer sannolikt om något stör din normala kräkreflex, till exempel en hjärnskada eller sväljproblem, eller överdriven användning av alkohol eller droger.

Riskfaktorer

Lunginflammation kan drabba vem som helst. Men de två åldersgrupper som löper störst risk är:

• Barn som är 2 år eller yngre
• Personer som är 65 år eller äldre

Andra riskfaktorer inkluderar:

• Att bli inlagd på sjukhus. Du löper större risk att drabbas av lunginflammation om du ligger på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus, särskilt om du använder en maskin som hjälper dig att andas (en respirator).
• Kronisk sjukdom. Du löper större risk att få lunginflammation om du har astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsjukdom.
• Rökning. Rökning skadar kroppens naturliga försvar mot bakterier och virus som orsakar lunginflammation.
• Försvagat eller undertryckt immunförsvar. Personer som har HIV/AIDS, som har genomgått en organtransplantation eller som får kemoterapi eller långtidssteroider är i riskzonen.

Komplikationer

Även med behandling kan vissa personer med lunginflammation, särskilt de i högriskgrupper, uppleva komplikationer, inklusive:

• Bakterier i blodet (bakteriemi). Bakterier som kommer in i blodomloppet från lungorna kan sprida infektionen till andra organ, vilket kan orsaka organsvikt.
• Andningssvårigheter. Om din lunginflammation är allvarlig eller om du har kroniska underliggande lungsjukdomar kan du ha svårt att andas in tillräckligt med syre. Du kan behöva läggas in på sjukhus och använda en andningsmaskin (respirator) medan lungan läker.
• Vätskeansamling runt lungorna (pleurautgjutning). Lunginflammation kan leda till att vätska ansamlas i det tunna utrymmet mellan vävnadslagren som kantar lungorna och brösthålan (pleura). Om vätskan blir infekterad kan du behöva dränera den genom ett thoraxdränage eller operera bort den.
• Abscess i lungorna. En abscess uppstår om var bildas i ett hålrum i lungan. En böld behandlas vanligtvis med antibiotika. Ibland behövs operation eller dränage med en lång nål eller slang som placeras i abscessen för att ta bort varet.

Förebyggande

För att förebygga lunginflammation:

• Vaccinera dig. Det finns vaccin för att förebygga vissa typer av lunginflammation och influensa. Tala med din läkare om att ta dessa sprutor. Vaccinationsriktlinjerna har ändrats med tiden, så se till att gå igenom din vaccinationsstatus med din läkare även om du minns att du tidigare fått ett lunginflammationsvaccin.
• Se till att barn vaccineras. Läkare rekommenderar ett annat vaccin mot lunginflammation för barn yngre än 2 år och för barn i åldrarna 2 till 5 år som löper särskild risk att drabbas av pneumokocksjukdom. Barn som går på en gruppförskola bör också få vaccinet. Läkare rekommenderar också influensavaccin för barn äldre än 6 månader.
• Var noga med hygienen. För att skydda dig mot luftvägsinfektioner som ibland leder till lunginflammation ska du tvätta händerna regelbundet eller använda ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
• Rök inte. Rökning skadar lungornas naturliga försvar mot luftvägsinfektioner.
• Håll ditt immunförsvar starkt. Få tillräckligt med sömn, motionera regelbundet och ät en hälsosam kost.

Diagnos

Din läkare kommer att börja med att fråga om din sjukdomshistoria och göra en fysisk undersökning, inklusive att lyssna på dina lungor med ett stetoskop för att kontrollera om det finns onormala bubblande eller sprakande ljud som tyder på lunginflammation.

Om lunginflammation misstänks kan din läkare rekommendera följande tester:

• Blodprover. Blodprov används för att bekräfta en infektion och för att försöka identifiera vilken typ av organism som orsakar infektionen. Exakt identifiering är dock inte alltid möjlig.
• Lungröntgen. Detta hjälper din läkare att diagnostisera lunginflammation och bestämma infektionens omfattning och plats. Den kan dock inte berätta för din läkare vilken typ av bakterie som orsakar lunginflammationen.
• Pulsoximetri. Detta mäter syrenivån i ditt blod. Lunginflammation kan hindra dina lungor från att flytta tillräckligt med syre till blodomloppet.
• Sputum-test. Ett vätskeprov från lungorna (sputum) tas efter en djup hosta och analyseras för att hjälpa till att fastställa orsaken till infektionen.

Din läkare kan beställa ytterligare tester om du är äldre än 65 år, är på sjukhus eller har allvarliga symtom eller hälsotillstånd. Dessa kan omfatta:

• Datortomografi. Om din lunginflammation inte försvinner så snabbt som förväntat kan din läkare rekommendera en datortomografi av bröstkorgen för att få en mer detaljerad bild av dina lungor.
• Pleuravätskeodling. Ett vätskeprov tas genom att sätta en nål mellan revbenen från pleuraområdet och analyseras för att hjälpa till att avgöra vilken typ av infektion det rör sig om.

Behandling

Behandling av lunginflammation innebär att bota infektionen och förebygga komplikationer. Personer som har samhällsförvärvad lunginflammation kan vanligtvis behandlas hemma med läkemedel. Även om de flesta symtom lättar inom några dagar eller veckor, kan känslan av trötthet kvarstå i en månad eller mer.

Specifika behandlingar beror på typen och svårighetsgraden av din lunginflammation, din ålder och din allmänna hälsa. Alternativen inkluderar:

• Antibiotika. Dessa läkemedel används för att behandla bakteriell lunginflammation. Det kan ta tid att identifiera vilken typ av bakterier som orsakar din lunginflammation och att välja det bästa antibiotikumet för att behandla den. Om dina symtom inte förbättras kan din läkare rekommendera ett annat antibiotikum.
• Medicin mot hosta. Detta läkemedel kan användas för att lugna din hosta så att du kan vila. Eftersom hosta hjälper till att lossa och flytta vätska från lungorna är det en bra idé att inte eliminera din hosta helt. Dessutom bör du veta att väldigt få studier har tittat på om receptfria hostmediciner minskar hosta orsakad av lunginflammation. Om du vill prova ett hostdämpande medel, använd den lägsta dosen som hjälper dig att vila.
• Febernedsättande/smärtstillande medel. Du kan ta dessa vid behov vid feber och obehag. Dessa inkluderar läkemedel som acetylsalicylsyra, ibuprofen (Advil, Motrin IB, andra) och paracetamol (Tylenol, andra).

Sjukhusvistelse

Du kan behöva läggas in på sjukhus om:

• Du är äldre än 65 år
• Du är förvirrad över tid, personer eller platser
• Din njurfunktion har försämrats
• Ditt systoliska blodtryck är under 90 millimeter kvicksilver (mm Hg) eller ditt diastoliska blodtryck är 60 mm Hg eller lägre
• Din andning är snabb (30 andetag eller mer per minut)
• Du behöver andningshjälp
• Din temperatur är under det normala
• Din puls är under 50 eller över 100

Du kan bli inlagd på intensivvårdsavdelningen om du behöver läggas på en andningsmaskin (respirator) eller om dina symtom är allvarliga.

Barn kan läggas in på sjukhus om:

• De är yngre än 2 månader
• De är slöa eller överdrivet sömniga
• De har svårt att andas
• De har låga syrehalter i blodet
• De verkar uttorkade