Lunginflammation

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation, eller pneumoni som den medicinska termen lyder, uppstår när lungvävnaden blir inflammerad efter att ha utsatts för ett angrepp. I de allra flesta fall handlar det om en infektion orsakad av bakterier eller virus, vilket gör att kroppen reagerar och aktiverar sitt försvarssystem.

I mer ovanliga situationer kan lunginflammation utvecklas på andra sätt. Den kan exempelvis orsakas av svampinfektioner eller uppstå när man andas in skadliga ämnen, som maginnehåll vid kräkning, kemikalier eller brandrök.

Vad händer i kroppen vid lunginflammation?

Vid lunginflammation är det lungvävnaden som drabbas – den del av lungorna där själva gasutbytet sker, alltså transporten av syre in i blodet och koldioxid ut ur kroppen. Lungvävnaden omfattar lungblåsorna (alveolerna), de små luftrören (bronkiolerna) samt de finaste blodkärlen (kapillärerna) som omger lungblåsorna. När endast de större luftrören är inflammerade talar man i stället om luftrörskatarr eller bronkit.

Kroppen har flera försvarsmekanismer för att skydda luftvägar och lungor mot skadliga ämnen och infektioner. Luftrören är klädda med ett tunt slemlager, och små flimmerhår transporterar bort både slem och partiklar. Hostreflexen fungerar som ytterligare ett skydd och bidrar till att hålla luftvägarna fria. I själva lungvävnaden finns dessutom vita blodkroppar som aktivt angriper och oskadliggör bakterier, virus och främmande partiklar.

När lungorna infekteras av bakterier eller virus reagerar immunförsvaret snabbt: antalet vita blodkroppar ökar, slemproduktionen stiger och fler delar av kroppens försvarssystem aktiveras. Inflammationen kan vara lokaliserad till ett begränsat område i ena lungan eller sprida sig till stora delar av båda lungorna. I vissa fall kan även lungsäcken runt lungorna bli inflammerad.

Hur allvarliga symptomen blir avgörs dels av hur stor del av lungvävnaden som är drabbad, dels av vilken typ av mikroorganism som orsakar infektionen. Vissa bakterier och virus ger mer uttalade skador än andra.

Orsaker till lunginflammation

Lunginflammation uppkommer oftast när virus eller bakterier från de övre luftvägarna sprider sig ner i luftrören och lungvävnaden. Olika mikroorganismer har olika förmåga att orsaka infektion. Vissa kan ta sig förbi kroppens skyddsbarriärer på egen hand, medan andra främst leder till sjukdom när immunförsvaret är försvagat eller kroppen är mer mottaglig.

Vanliga smittämnen:

• pneumokocker (Streptococcus pneumoniae): vanligaste orsaken till bakteriell lunginflammation i Sverige, står för mer än hälften av fallen; kan även orsaka öroninflammation, bihåleinflammation och andra infektioner
• mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae): särskilt vanlig hos barn och yngre vuxna; kan orsaka sjukdomsutbrott där många smittas samtidigt
• chlamydia pneumoniae: tillhör samma släkte som klamydia som orsakar könssjukdom, men sprids på annat sätt och angriper luftvägarna; tidigare kallad TWAR; kan drabba både yngre och äldre

Mer ovanliga bakterier:

• legionellabakterien (legionärssjuka): sprids via inandning av små vattendroppar (aerosol) som innehåller bakterier
• tuberkulosbakterien: smittar vid nära kontakt med en sjuk person; båda sjukdomarna är idag ovanliga i Sverige men kan orsaka allvarlig infektion

Andra orsaker:

• opportunistiska infektioner: kan drabba personer med kraftigt nedsatt immunförsvar; även bakterier eller svampar som normalt är ofarliga kan orsaka lunginflammation
• virus: bland annat influensa, RS-virus och SARS-CoV-2 (covid-19); kan angripa lungorna direkt; infektioner är vanligare och ofta allvarligare hos riskgrupper; virusinfektioner kan också bana väg för en bakteriell följdinfektion

Riskfaktorer:

• nedsatt immunförsvar hos äldre, små barn, personer med kroniska sjukdomar eller vid behandling som dämpar immunförsvaret
• kroniska lungsjukdomar som KOL eller astma
• sjukdomar som påverkar lokalt försvar i lungorna, exempelvis cystisk fibros eller nedsatt hostreflex
• hjärtsjukdom
• diabetes
• rökning, som försvagar lungornas naturliga skydd
• främmande material i luftvägarna, som vätska, mat eller tabletter; kan inträffa vid kräkning, särskilt om medvetandet är sänkt

Symptom vid lunginflammation

Symptomen vid lunginflammation varierar beroende på orsak och individens hälsotillstånd. Vissa insjuknar plötsligt, andra får en långsammare försämring, och ibland kan besvären först förbättras för att sedan återkomma.

En obehandlad lunginflammation kan bli mycket allvarlig, med risk för svår andningssvikt eller blodförgiftning (sepsis). De flesta får tydliga besvär från andningsorganen, men äldre kan ibland insjukna utan typiska luftvägssymptom, vilket försvårar diagnosen.

Vanliga symptom hos vuxna:

• hosta: ofta torr vid mykoplasma och vissa virusinfektioner, mer slemmig vid bakteriell lunginflammation; hostans karaktär kan förändras under sjukdomsförloppet
• feber: vanligt förekommande men kan saknas, särskilt hos äldre eller personer med nedsatt immunförsvar
• förkylning och snuva: inte typiskt för lunginflammation, men tillståndet utvecklas ofta efter en förkylning
• smärta i bröstkorgen: beror på inflammation i lungsäcken, ofta skärande, kan vara lokal eller utbredd, förvärras vid djupa andetag eller hosta
• ökad andningsfrekvens: normal andning i vila är 12–20 andetag per minut, vid lunginflammation blir den ofta snabbare
• andfåddhet: känsla av att inte få tillräckligt med luft även vid lätt ansträngning

Mindre vanliga men allvarliga symptom:

• feberfrossa och kraftiga skakningar
• uttalade andningssvårigheter
• blåfärgade läppar eller naglar (tecken på syrebrist)
• förvirring eller desorientering, särskilt hos äldre
• illamående, kräkningar eller diarré

Undersökning och behandling av lunginflammation

Om du har tecken på lunginflammation är det viktigt att bli undersökt av läkare. Hur omfattande utredningen blir beror på ditt allmäntillstånd, ålder och eventuella riskfaktorer.

Undersökningar kan omfatta:

• klinisk undersökning med stetoskop, kontroll av syremättnad och blodtryck, ibland kompletterat med blodprover (ofta tillräckligt vid lindrig sjukdom hos unga och i övrigt friska personer)
• lungröntgen för att se förändringar i lungorna (främst vid mer komplicerade fall)
• blod- och sputumodlingar för att identifiera vilken bakterie som orsakar infektionen
• ytterligare laboratorieprover för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad

Behandling anpassas efter orsak:

• bakteriell lunginflammation behandlas vanligen med antibiotika, val av preparat styrs av ålder, sjukdomens svårighetsgrad och eventuella underliggande sjukdomar
• viral lunginflammation orsakas oftast av influensa, RS-virus eller covid-19; antibiotika hjälper inte, utan behandlingen består av vila, vätska och febernedsättande läkemedel

Prognos:

• de flesta blir återställda inom några veckor
• trötthet och hosta kan ibland kvarstå längre
• för personer i riskgrupper, eller vid svårare sjukdom, kan återhämtningen ta längre tid

Vaccin mot lunginflammation

Det finns inget vaccin som skyddar mot alla orsaker till lunginflammation, men vaccination kan minska risken för flera av de vanligaste infektionerna som leder till sjukdomen. Framför allt gäller detta pneumokocker, influensa och covid-19.

Ett vaccin ger inte alltid ett fullständigt skydd, men det kan kraftigt minska risken för att bli svårt sjuk, vilket gör vaccinationen till en viktig förebyggande åtgärd.

Rekommendationer:

• covid-19: alla vuxna över 18 år bör ta minst tre doser; personer i riskgrupper kan behöva ytterligare påfyllnadsdoser
• influensa och pneumokocker: rekommenderas främst för äldre och personer med kroniska sjukdomar eller annan riskfaktor; exakta rekommendationer varierar beroende på vaccintyp och hälsotillstånd

Kostnad:

• vaccination mot pneumokocker och influensa kan i vissa regioner erbjudas kostnadsfritt för personer i riskgrupp, men reglerna skiljer sig mellan olika delar av landet

Vad kan jag göra själv?

Om du misstänker att du har lunginflammation är det viktigt att snarast kontakta sjukvården för att få en korrekt diagnos och behandling. När behandlingen är påbörjad kan du själv underlätta återhämtningen och minska risken för nya besvär genom att:

• ta febernedsättande eller smärtstillande läkemedel vid behov
• vila ordentligt och lyssna på kroppens signaler
• undvika rökiga och förorenade miljöer som irriterar luftvägarna
• hålla vaccinationsskyddet uppdaterat (covid-19 för alla vuxna, samt pneumokocker och influensa för personer över 65 år eller i riskgrupp; barn skyddas via barnvaccinationsprogrammet)
• vila och undvika träning vid förkylning för att ge kroppen tid att återhämta sig
• sluta röka, eftersom rökning skadar lungornas försvar och ökar risken för lunginflammation

När bör jag söka vård?

Om du misstänker att du har lunginflammation bör du alltid kontakta sjukvården för bedömning. Sjukdomen kan variera i svårighetsgrad, och en tidig diagnos ökar chanserna för en snabb och säker återhämtning.

Sök vård snarast om du upplever:

• frossa och kraftiga skakningar
• yrsel, förvirring eller desorientering
• tilltagande andningsbesvär trots vila

Ring 112 omedelbart vid akuta symtom:

• andningssvårigheter eller känsla av att inte få luft
• gråblek hudfärg eller blåfärgade läppar/naglar (tecken på syrebrist)
• barn som får svårt att andas eller blir slappa och orkeslösa