Lunginflammation

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation, även kallad pneumoni, är en infektion i de nedre luftvägarna där lungblåsorna – alveolerna – blir inflammerade och fylls med vätska eller var. Det påverkar kroppens syreupptag och kan leda till allt från milda symtom till livshotande tillstånd, beroende på patientens ålder, allmäntillstånd och immunförsvar.

Infektionen orsakas oftast av bakterier eller virus, men kan i ovanliga fall bero på svamp, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Lunginflammation drabbar människor i alla åldrar men är särskilt farlig för äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar eller försvagat immunförsvar. Sjukdomen kan uppkomma plötsligt, ibland efter en förkylning eller influensa, och bör alltid tas på allvar.

Symtom – hur märks lunginflammation?

Symtomen på lunginflammation kan variera, men börjar ofta med hosta och feber. Hosta med slem är vanligt, liksom smärta i bröstet vid djupandning eller hosta. Många blir snabbt trötta, andfådda och får hög feber med frossa. En ökad andningsfrekvens eller snabb puls är också typiska tecken, särskilt hos äldre där symtomen ibland kan vara mer diffusa. Förvirring och nedsatt aptit är exempel på ospecifika symtom som kan förekomma hos äldre och bör väcka misstanke.

Hos yngre och friska personer kan sjukdomen ibland vara mer lindrig, men det är ändå viktigt att söka vård vid symtom som inte förbättras inom några dagar eller snabbt förvärras.

Vad orsakar lunginflammation?

Den vanligaste orsaken är en bakteriell infektion – särskilt av bakterien Streptococcus pneumoniae. Denna typ svarar ofta väl på antibiotikabehandling. Virus, som influensa, RS-virus och SARS-CoV-2 (covid-19), kan också orsaka lunginflammation, särskilt hos små barn och äldre.

Så kallade atypiska bakterier, exempelvis Mycoplasma pneumoniae eller Chlamydophila pneumoniae, ger ofta en mildare men mer långdragen sjukdomsbild. Dessa smittar lättare via droppar i luften och kan spridas inom familjer eller skolor.

Sällsynta orsaker inkluderar svampinfektioner – oftast hos personer med gravt nedsatt immunförsvar, till exempel efter cancerbehandling eller organtransplantation.

Det finns även flera riskfaktorer som ökar risken att drabbas, såsom rökning, lungsjukdomar (som KOL), hjärt-kärlsjukdom, diabetes, nedsatt immunförsvar och hög ålder.

Hur ställs diagnosen?

Läkaren baserar diagnosen på en kombination av symtombild, kroppsundersökning och provtagning. Vid undersökning lyssnar man ofta efter rassel eller dova andningsljud med stetoskop.

För att bekräfta misstanken tas ofta blodprover för att se om det finns tecken på inflammation, såsom högt CRP eller vita blodkroppar. Mätning av syremättnad görs för att se hur väl syreupptaget fungerar.

En lungröntgen är ofta nödvändig för att visualisera infektionen och avgöra dess utbredning. I vissa fall tas sputumprover (upphostat slem) eller PCR-tester för att identifiera det exakta smittämnet. Om patienten är mycket sjuk kan även blododlingar tas för att utesluta sepsis.

Behandling – vad hjälper?

Behandlingen varierar beroende på orsak och hur allvarlig infektionen är. Vid bakteriell lunginflammation är antibiotika förstahandsbehandling, ofta med penicillin eller amoxicillin. För virusorsakad lunginflammation ges ingen antibiotika, utan behandling sker symtomatiskt med vila, vätska och ibland hostdämpande läkemedel.

Personer som tillhör en riskgrupp eller är allmäntpåverkade kan behöva vårdas på sjukhus, där man kan få intravenös antibiotika, syrgas eller andningsstöd.

Det är viktigt att följa läkarens ordinationer och fullfölja hela antibiotikakuren – även om man börjar känna sig bättre innan den är avslutad.

Kan lunginflammation förebyggas?

Ja, det finns flera effektiva sätt att minska risken för lunginflammation – särskilt hos personer i riskgrupp.

Vaccination mot pneumokocker och influensa är en viktig förebyggande åtgärd för äldre och personer med kroniska sjukdomar. Under influensasäsong är det också viktigt med god handhygien och att undvika kontakt med sjuka.

Att sluta röka förbättrar lungornas motståndskraft mot infektioner. Även god kontroll av bakomliggande sjukdomar som KOL och diabetes minskar risken för komplikationer vid luftvägsinfektioner.

Prognos – hur allvarligt är det?

För unga och friska personer är prognosen oftast god, särskilt om behandling sätts in i tid. De flesta återhämtar sig helt inom en till två veckor, även om trötthet och hosta kan kvarstå längre. Äldre personer, eller de med nedsatt immunförsvar, kan däremot få en allvarligare sjukdomsbild, med risk för komplikationer som andningssvikt, sepsis eller långdraget sjukdomsförlopp.

Snabb vårdkontakt och korrekt behandling är avgörande för att minska risken för allvarliga följder.

Återhämtning – att leva med lunginflammation

Under återhämtningen är vila och tålamod viktiga. Många känner sig trötta och orkeslösa i veckor efter att själva infektionen läkt ut. Det är normalt – kroppen har genomgått en stor belastning.

Att återgå till arbete eller träning bör ske gradvis, först när orken tillåter det. Vätska, lätt rörelse och undvikande av rökning och fysisk ansträngning hjälper kroppen att återhämta sig snabbare. Vid långvariga besvär eller andfåddhet efter tillfrisknande bör en ny läkarkontakt övervägas.