Menstruationsrubbningar

Menstruationsrubbningar omfattar oregelbunden, utebliven, riklig eller smärtsam mens och kan bero på hormoner, stress, sjukdom eller livsstil. De är vanliga och ofta ofarliga men bör utredas vid långvariga besvär eller förändringar.

Menstruationsrubbningar

Vad är menstruationsrubbningar?

Menstruationsrubbningar är ett samlingsnamn för avvikelser i mensens regelbundenhet, mängd, längd eller symtom. Rubbningarna kan uppstå vid olika tillfällen i livet – från pubertet till klimakterium – och är vanligt förekommande.

Normalt kommer mens var 21–35:e dag och varar i 2–7 dagar. Vid menstruationsrubbning är detta mönster förändrat. Vissa avvikelser är tillfälliga och ofarliga, medan andra kan signalera underliggande hormonella obalanser eller sjukdom.

Symtom och orsaker

Vanliga typer av menstruationsrubbningar:

  • Oregelbunden mens (oligomenorré)
  • Utebliven mens (amenorré)
  • Riklig mens (menorragi)
  • Kort eller mycket lång menscykel
  • Mellanblödningar eller blödning efter samlag
  • Mycket smärtsam mens (dysmenorré)
  • Blödning efter klimakteriet – ska alltid utredas

Vanliga orsaker:

Hormonella orsaker:

  • Pubertet eller klimakteriet
  • Graviditet eller amning
  • Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
  • Sköldkörtelrubbningar (hypo- eller hypertyreos)
  • Prolaktinom eller annan hypofysrubbning

Livsstilsfaktorer:

  • Kraftig viktnedgång eller övervikt
  • Hård träning
  • Stress eller sömnbrist
  • Ätstörningar

Gynekologiska tillstånd:

  • Myom eller polyper
  • Endometrios
  • Adenomyos
  • Ägglossningsrubbning

Läkemedel:

  • P-piller eller hormonspiral
  • Blodförtunnande läkemedel
  • Antidepressiva

Diagnos och tester

Diagnosen baseras på sjukdomshistoria, menstruationsmönster och klinisk undersökning. Vid behov kompletteras med prover och bilddiagnostik.

Vanliga undersökningar:

  • Gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud
  • Hormonprover (t.ex. FSH, LH, TSH, prolaktin)
  • Graviditetstest (vid utebliven mens)
  • Blodvärde (Hb) – vid misstanke om blodbrist
  • Biopsi av livmoderslemhinnan – vid blödning efter klimakteriet

Mensdagbok eller mensapp kan hjälpa vid utredning.

Behandling av menstruationsrubbningar

Behandlingen beror på orsaken och hur besvären påverkar livskvaliteten.

Hormoner och läkemedel:

  • P-piller – reglerar cykeln, minskar smärta och blödningsmängd
  • Gestagener (progesteron) – vid oregelbunden eller riklig mens
  • Hormonspiral – minskar riklig blödning
  • Sköldkörtelbehandling – vid hypo- eller hypertyreos
  • Metformin – vid PCOS

Vid riklig mens:

  • Tranexamsyra (Cyklokapron) – minskar blödning
  • NSAID (ibuprofen) – minskar blödning och smärta

Kirurgiska behandlingar (vid t.ex. myom eller polyper):

  • Hysteroskopi (borttagning av förändring)
  • Endometrieablation (bränning av slemhinnan)
  • I vissa fall hysterektomi (borttagning av livmodern)

Förebyggande av menstruationsrubbningar

Vissa rubbningar kan förebyggas genom:

  • Normal kroppsvikt och regelbunden måltidsordning
  • Minskad stress och återhämtning
  • Regelbunden, måttlig träning
  • Att inte sluta med hormonella preventivmedel utan rådgivning
  • Regelbundna kontroller vid känd hormonrubbning (t.ex. PCOS eller hypotyreos)

Utsikter / Prognos vid menstruationsrubbningar

Prognosen är ofta god, särskilt om bakomliggande orsak identifieras och behandlas. Vissa tillstånd, som PCOS, kräver långsiktig uppföljning. För kvinnor i klimakteriet är rubbningarna oftast en naturlig del av omställningen.

Vid plötsliga förändringar, rikliga blödningar eller utebliven mens bör vård sökas.

Att leva med menstruationsrubbningar

Rubbningar i menscykeln kan orsaka oro, trötthet, anemi eller påverka fertilitet. För vissa påverkar det vardag, arbete och relationer. Menstruationsbesvär bör tas på allvar – det finns hjälp att få.

Egenvård (kost, stresshantering) och medicinsk behandling ger ofta god lindring. Att föra mensdagbok hjälper både individen och vårdgivaren att följa utvecklingen.

Vanliga frågor om menstruationsrubbningar

Vad är en menstruationsrubbning?

Det är en avvikelse i mensens mönster – t.ex. att den är oregelbunden, uteblir, är riklig eller mycket smärtsam.

Är det farligt med oregelbunden mens?

Inte alltid, men det kan vara tecken på hormonrubbning eller annan sjukdom. Bör utredas vid långvariga besvär.

Kan man ha mens utan att ha ägglossning?

Ja, särskilt vid hormonell obalans som vid PCOS.

När bör jag söka vård?

Om mensen är mycket riklig, smärtsam, uteblir i flera månader eller om du får blödningar mellan mensen eller efter klimakteriet.

Påverkar menstruationsrubbningar fertiliteten?

Vissa rubbningar, särskilt de som rör ägglossning, kan påverka fertiliteten – men många kan behandlas framgångsrikt.