Vad är menstruationsrubbningar?
Menstruationsrubbningar är ett samlingsnamn för avvikelser i mensens regelbundenhet, mängd, längd eller symtom. Rubbningarna kan uppstå vid olika tillfällen i livet – från pubertet till klimakterium – och är vanligt förekommande.
Normalt kommer mens var 21–35:e dag och varar i 2–7 dagar. Vid menstruationsrubbning är detta mönster förändrat. Vissa avvikelser är tillfälliga och ofarliga, medan andra kan signalera underliggande hormonella obalanser eller sjukdom.
Symtom och orsaker
Vanliga typer av menstruationsrubbningar:
- Oregelbunden mens (oligomenorré)
- Utebliven mens (amenorré)
- Riklig mens (menorragi)
- Kort eller mycket lång menscykel
- Mellanblödningar eller blödning efter samlag
- Mycket smärtsam mens (dysmenorré)
- Blödning efter klimakteriet – ska alltid utredas
Vanliga orsaker:
Hormonella orsaker:
- Pubertet eller klimakteriet
- Graviditet eller amning
- Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
- Sköldkörtelrubbningar (hypo- eller hypertyreos)
- Prolaktinom eller annan hypofysrubbning
Livsstilsfaktorer:
- Kraftig viktnedgång eller övervikt
- Hård träning
- Stress eller sömnbrist
- Ätstörningar
Gynekologiska tillstånd:
- Myom eller polyper
- Endometrios
- Adenomyos
- Ägglossningsrubbning
Läkemedel:
- P-piller eller hormonspiral
- Blodförtunnande läkemedel
- Antidepressiva
Diagnos och tester
Diagnosen baseras på sjukdomshistoria, menstruationsmönster och klinisk undersökning. Vid behov kompletteras med prover och bilddiagnostik.
Vanliga undersökningar:
- Gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud
- Hormonprover (t.ex. FSH, LH, TSH, prolaktin)
- Graviditetstest (vid utebliven mens)
- Blodvärde (Hb) – vid misstanke om blodbrist
- Biopsi av livmoderslemhinnan – vid blödning efter klimakteriet
Mensdagbok eller mensapp kan hjälpa vid utredning.
Behandling av menstruationsrubbningar
Behandlingen beror på orsaken och hur besvären påverkar livskvaliteten.
Hormoner och läkemedel:
- P-piller – reglerar cykeln, minskar smärta och blödningsmängd
- Gestagener (progesteron) – vid oregelbunden eller riklig mens
- Hormonspiral – minskar riklig blödning
- Sköldkörtelbehandling – vid hypo- eller hypertyreos
- Metformin – vid PCOS
Vid riklig mens:
- Tranexamsyra (Cyklokapron) – minskar blödning
- NSAID (ibuprofen) – minskar blödning och smärta
Kirurgiska behandlingar (vid t.ex. myom eller polyper):
- Hysteroskopi (borttagning av förändring)
- Endometrieablation (bränning av slemhinnan)
- I vissa fall hysterektomi (borttagning av livmodern)
Förebyggande av menstruationsrubbningar
Vissa rubbningar kan förebyggas genom:
- Normal kroppsvikt och regelbunden måltidsordning
- Minskad stress och återhämtning
- Regelbunden, måttlig träning
- Att inte sluta med hormonella preventivmedel utan rådgivning
- Regelbundna kontroller vid känd hormonrubbning (t.ex. PCOS eller hypotyreos)
Utsikter / Prognos vid menstruationsrubbningar
Prognosen är ofta god, särskilt om bakomliggande orsak identifieras och behandlas. Vissa tillstånd, som PCOS, kräver långsiktig uppföljning. För kvinnor i klimakteriet är rubbningarna oftast en naturlig del av omställningen.
Vid plötsliga förändringar, rikliga blödningar eller utebliven mens bör vård sökas.
Att leva med menstruationsrubbningar
Rubbningar i menscykeln kan orsaka oro, trötthet, anemi eller påverka fertilitet. För vissa påverkar det vardag, arbete och relationer. Menstruationsbesvär bör tas på allvar – det finns hjälp att få.
Egenvård (kost, stresshantering) och medicinsk behandling ger ofta god lindring. Att föra mensdagbok hjälper både individen och vårdgivaren att följa utvecklingen.