Röda ögon – varför det händer och vad du kan göra åt det
Att vakna upp med ett öga som ser blodsprängt ut, eller att känna hur ögonen börjar klia och rinna efter en dag framför datorn, är något många känner igen. Röda ögon är ett vanligt symtom som kan ha flera olika orsaker – allt från trötthet och torr luft till infektioner och allergiska reaktioner. I de flesta fall är det ofarligt och går över av sig själv, men ibland kan rodnaden vara ett tecken på något mer allvarligt som kräver medicinsk vård.
Rent fysiologiskt uppstår röda ögon när blodkärlen på ögats yta – i den vita delen, kallad konjunktiva – vidgas eller brister. Det gör att ögat ser rött eller blodsprängt ut. Rodnaden kan vara diffus eller avgränsad, svagt rosa eller intensivt röd, och i vissa fall påverkas synen eller ögat känns ömt och ljuskänsligt.
Vanliga orsaker till röda eller rödsprängda ögon
En av de vanligaste orsakerna till röda ögon är ögoninflammation, även kallad konjunktivit. Det är en irritation eller infektion i ögats slemhinna som kan bero på virus, bakterier eller allergi. Virala infektioner smittar lätt och förekommer ofta i samband med förkylning, medan bakteriella orsakar mer varig vätska. Allergisk konjunktivit, som är vanlig under pollensäsongen eller vid kontakt med pälsdjur, leder oftare till röda kliande ögon med tårflöde, klåda och ibland svullna ögonlock.
Torra ögon är en annan vanlig orsak, särskilt hos personer som tillbringar många timmar framför en datorskärm eller vistas i torra inomhusmiljöer. När ögat inte får tillräckligt med tårvätska blir hornhinnan irriterad, vilket gör att blodkärlen framträder mer tydligt. Ibland känns det som att man har grus i ögat, och ögonen blir röda, trötta och kan börja rinna som en reflex på torrhet.
Yttre faktorer som vind, rök, damm, klor från simbassäng eller starkt ljus kan också bidra till ögonrodnad. Även att gnugga ögonen kraftigt, till exempel vid allergi, förvärrar ofta tillståndet och kan i sig orsaka irritation.
Hos kontaktlinsanvändare är det vanligt att ögonen blir röda om linserna används för länge, är smutsiga eller om man sover med dem utan tillåtelse från optiker. Om ögat blir rött i samband med kontaktlinsbärande är det viktigt att ta ur linserna direkt och låta ögat vila.
En särskild form av ögonrodnad är den så kallade subkonjunktivala blödningen, där ett litet blodkärl brister under ögats yta. Detta ser ofta dramatiskt ut – ögonvitan blir djupt röd eller blodfläckig – men det är nästan alltid ofarligt och går över av sig själv inom några dagar till en vecka. Orsaken kan vara ansträngning, hosta, nysning eller ibland inget man kan identifiera.
Det är dock viktigt att känna till att vissa tillstånd, såsom uveit (inflammation i ögats inre delar) eller akut glaukom, kan orsaka allvarlig ögonrodnad i kombination med smärta, synförändringar och ljuskänslighet. Dessa tillstånd kräver omedelbar läkarvård, då de kan leda till permanent synnedsättning om de inte behandlas i tid.
När ska man söka vård?
Om ögonrodnaden kommer plötsligt, inte går över inom ett par dagar, eller om den åtföljs av symtom som smärta, dimsyn, varbildning eller ökad ljuskänslighet – då är det klokt att ta kontakt med sjukvården. Det gäller särskilt om du bär kontaktlinser eller om besvären påverkar din syn. Plötslig synförlust, kraftig smärta eller stark ljuskänslighet är alltid tecken på att du bör söka akut ögonvård.
Du kan läsa mer om när och hur du bör söka vård vid röda ögon på 1177 Vårdguiden, som är en pålitlig och medicinskt granskad källa.
Vad hjälper mot röda ögon?
Behandlingen varierar beroende på orsaken. Om ögonen är torra eller överansträngda kan du använda smörjande ögondroppar, även kallade artificiella tårar, som finns receptfritt på apotek. Vid allergiska besvär hjälper ofta antihistaminer – antingen som ögondroppar eller tabletter – och det är också viktigt att försöka undvika det du är allergisk mot.
Om infektion misstänks, som vid bakteriell ögoninflammation, kan läkare skriva ut antibiotikadroppar eller salva. Det är särskilt viktigt att följa råden noga och undvika att smitta andra. I mer ovanliga fall, som vid uveit, krävs receptbelagd behandling och ofta uppföljning hos ögonläkare. Kortisonbaserade ögondroppar får endast användas efter läkarordination, eftersom felaktig användning kan förvärra tillståndet.
Vid blodsprängda ögon, alltså när ett kärl brustit i ögonvitan, finns sällan behov av behandling – men du kan lugna ögat med fuktgivande droppar och vila.
Så förebygger du rödsprängda och kliande ögon
För att undvika att få röda eller rödsprängda ögon är det bra att tänka på några enkla rutiner i vardagen. Undvik att gnugga ögonen, särskilt om du har allergi. Tvätta händerna ofta och undvik att röra vid ögonen med smutsiga fingrar. Använder du kontaktlinser – följ skötselråden noggrant, byt linser i tid och låt ögonen vila ibland.
Om du jobbar mycket vid skärm, ta pauser enligt 20-20-20-regeln: var 20:e minut, titta 20 sekunder på något som är 6 meter bort. Det hjälper ögonen att återfukta sig naturligt. Torr luft hemma eller på kontoret kan också påverka ögonen – en luftfuktare eller ögondroppar kan då vara till hjälp.
Sammanfattning
Röda ögon är oftast ett tillfälligt och ofarligt symtom som orsakas av irritation, allergi, torrhet eller infektion. Men i vissa fall – särskilt vid smärta, synpåverkan eller kraftig rodnad – kan det vara ett tecken på ett mer allvarligt tillstånd. Det är viktigt att lyssna på kroppen, söka vård när det behövs och att ta hand om ögonen i vardagen.