Åderbråck
Vad är åderbråck?
Åderbråck, eller varicer, är vidgade ytliga vener som oftast uppstår på benen. De uppstår när venklaffarna, som normalt förhindrar blodet från att rinna bakåt, blir svaga eller skadade. Det leder till att blod samlas i venerna och trycket ökar, vilket gör att kärlen slingrar sig och buktar ut genom huden.
Tillståndet är vanligt och drabbar upp till 30 % av den vuxna befolkningen. Åderbråck är oftast ofarliga, men kan ge symtom och påverka livskvaliteten.
Symtom och orsaker
Vanliga symtom på åderbråck:
- Synliga blå eller lila slingrande blodkärl på benen
- Tyngdkänsla eller värk i benen, särskilt vid dagens slut
- Svullna anklar och vader
- Klåda eller eksem kring åderbråcken
- Kramp i benen, särskilt nattetid
- I svåra fall: hudförändringar eller bensår
Orsaker till åderbråck:
- Svaga venklaffar (primär venös insufficiens)
- Ärftlighet
- Graviditet
- Hormonella förändringar
- Stillasittande eller stående arbete
- Övervikt
- Hög ålder
- Tidigare blodpropp i benet
Diagnos och tester
Diagnosen ställs vanligtvis genom:
- Klinisk undersökning av benen
- Duplex-ultraljud: visar blodflöde och eventuella klaffläckage
- I vissa fall: ankeltrycksmätning eller flebografi (vid komplicerade fall)
Behandling av åderbråck
Val av behandling beror på symtom, kosmetiskt besvär och eventuell komplikation.
Icke-kirurgisk behandling:
- Stödstrumpor: kompression förbättrar blodflödet och minskar symtom
- Livsstilsförändringar: motion, viktnedgång, ben i högläge
Medicinska/estetiska behandlingar:
- Skumbehandling (skleroterapi): venen injiceras med ämne som får den att kollapsa
- Endovenös laserbehandling (EVLT) eller radiofrekvensablation (RFA): värme stänger venen inifrån
- Stripping/kirurgisk borttagning: används vid större åderbråck
- Ambulerande flebektomi: små snitt används för att avlägsna ytliga vener
Förebyggande av åderbråck
Det går inte alltid att förebygga åderbråck, men risken kan minskas genom:
- Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt promenader
- Undvik långvarigt stående eller sittande
- Håll en hälsosam vikt
- Använd stödstrumpor vid behov
- Höj benen regelbundet under dagen
- Undvik korslagda ben när du sitter
Prognos vid åderbråck
Åderbråck är inte farligt i sig, men obehandlat kan det leda till komplikationer som:
- Kronisk venös insufficiens
- Hudförändringar (brun missfärgning, eksem)
- Venösa bensår
- Ytlig blodpropp (tromboflebit)
De flesta får god symtomlindring efter behandling. Återfall kan förekomma, särskilt om orsaken är genetisk.
Att leva med åderbråck
Många lever utan större besvär, men vid symtom kan rätt åtgärder göra stor skillnad.
Tips i vardagen:
- Bär stödstrumpor dagligen vid symtom
- Rör på dig regelbundet – gärna promenader eller cykling
- Undvik att stå eller sitta stilla för länge
- Höj benen vid vila
- Sök vård om huden förändras eller om du får bensår
Vanliga frågor om Åderbråck
Vad är åderbråck?
Utvidgade, slingrande vener i benen som uppstår när venklaffarna inte fungerar som de ska.
Vad orsakar åderbråck?
Ärftlighet, graviditet, övervikt och stillasittande är vanliga orsaker. Venklaffarna släpper igenom blod bakåt.
Vilka är symtomen vid åderbråck?
Synliga vener, tunga ben, svullnad, klåda, nattliga kramper och ibland sår.
Hur behandlas åderbråck?
Med kompression, skumbehandling, laser eller kirurgi beroende på svårighetsgrad.
Kan åderbråck botas eller lindras?
De kan behandlas effektivt och symtomen lindras, men återfall kan förekomma.
När bör man söka vård för åderbråck?
Vid smärta, svullnad, hudförändringar, sår eller om du störs kosmetiskt.
Är åderbråck ärftligt eller smittsamt?
Åderbråck är inte smittsamt, men ofta ärftligt.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.
Dela:
