Blodpropp – Trombos
Vad är en blodpropp?
En blodpropp (trombos) innebär att blod koagulerar och bildar en propp i ett blodkärl. Den kan uppstå i vener (vanligast) eller artärer och blockera blodflödet. Om proppen sitter i benen kallas det djup ventrombos (DVT), medan en propp i lungan kallas lungemboli. Proppar i hjärta eller hjärna kan orsaka hjärtinfarkt eller stroke. Tillståndet kan vara akut och allvarligt, särskilt om proppen lossnar och färdas till vitala organ.
Vanliga orsaker till blodpropp
- Stillasittande eller immobilisering – t.ex. långflygning, sängliggande
- Kirurgi eller skada – särskilt ortopediska ingrepp
- Graviditet och postpartum – ökad koagulationsbenägenhet
- P-piller eller hormonterapi – ökad risk, särskilt med ärftlighet
- Rökning – påverkar blodkärlen negativt
- Övervikt och fetma – belastar kärlsystemet
- Cancer och cancerbehandling – ökar risken för trombos
- Ärftliga koagulationsrubbningar – t.ex. Faktor V Leiden
- Hjärtsjukdomar – t.ex. förmaksflimmer (risk för stroke)
- Covid-19 – kan öka risken för trombos i vissa fall
När bör man söka vård vid misstänkt blodpropp?
Sök omedelbart vård vid:
- Plötslig smärta, svullnad eller rodnad i ben eller arm
- Andfåddhet, bröstsmärta eller hosta med blod
- Plötslig förlamning, talsvårigheter eller synbortfall
- Smärta i bröstet som strålar ut i armen eller käken
- Plötslig kall, blek eller blåfärgad extremitet
Vid misstänkt lungemboli eller stroke – ring 112 direkt.
Diagnos av blodpropp
Diagnostiken beror på symtomen och var proppen misstänks sitta:
- Anamnes och klinisk undersökning – symtom, riskfaktorer
- Blodprov (D-dimer) – höjt vid aktiv koagulation
- Ultraljud av ben – för att påvisa DVT
- Datortomografi (CT-angio) – vid misstänkt lungemboli eller stroke
- EKG och hjärtmarkörer – vid misstänkt hjärtinfarkt
- MR eller dopplerundersökning – vid propp i hjärnan eller halskärl
Behandling av blodpropp
Behandlingen beror på typ och läge av propp:
- Blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia) – t.ex. NOAK, warfarin eller heparin
- Trombolys – propplösande behandling vid akuta fall (stroke, lungemboli)
- Kirurgiskt avlägsnande – sällsynt men kan bli aktuellt
- Kompressionsstrumpor – vid DVT för att minska svullnad och minska risken för posttrombotiskt syndrom
- Uppföljning och dosjustering – ofta långvarig medicinering efter första propp
Förebyggande
Tips för att minska risken för blodpropp:
- Rör på dig regelbundet – särskilt vid långa resor
- Använd kompressionsstrumpor vid risk
- Drick ordentligt med vätska
- Undvik rökning
- Behandla underliggande sjukdomar (t.ex. högt blodtryck, hjärtsjukdom)
- Följ läkarens råd om blodförtunnande mediciner efter operation eller graviditet
- Ha koll på ärftlig risk – diskutera med läkare vid preventivmedelsval
Vanliga frågor om blodpropp – trombos
Vad är en blodpropp?
En propp av koagulerat blod som blockerar ett blodkärl – oftast i ben, lunga, hjärta eller hjärna.
Är blodpropp farligt?
Ja, det kan vara livshotande, särskilt om den lossnar och fastnar i lungan eller hjärnan.
Vad orsakar blodpropp?
Vanligast är långvarigt stillasittande, operation, hormonförändringar, ärftlighet och vissa sjukdomar.
Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på?
Smärta, svullnad, rodnad i benet, plötslig andfåddhet eller bröstsmärta, stroke-liknande symtom.
Hur behandlas en blodpropp?
Vanligtvis med blodförtunnande mediciner – i akuta fall kan propplösande eller kirurgi behövas.
Kan jag förebygga blodpropp?
Ja, med rörelse, hälsosam livsstil, kompressionsstrumpor vid risk och korrekt läkemedelsanvändning.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.
Dela:
