Allodyni

Vad är allodyni?

Allodyni är ett tillstånd där vanliga stimuli – som lätt beröring, kläder mot huden eller ett duschstråle – upplevs som smärtsamma, trots att de normalt inte ska ge smärta. Fenomenet beror på en störning i nervsystemets smärtsignaler, där icke-smärtsamma impulser feltolkas som smärta. Allodyni är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom vid vissa smärttillstånd och nervskador.

Vanliga orsaker till allodyni

• Nervskador (neuropatisk smärta) – t.ex. efter bältros (postherpetisk neuralgi)
• Fibromyalgi – vanligt med beröringssmärta och utbredd ömhet
• Migrän – särskilt under migränanfall
• Diabetesneuropati – påverkar känseln i framför allt fötter och ben
• Multipel skleros (MS) – påverkan på centrala nervsystemet
• CRPS (komplext regionalt smärtsyndrom) – ofta efter skada
• Stroke – kan ge central smärtstörning
• Ryggmärgsskador – kan störa signalhantering i smärtcentrum
• Kemoterapi eller läkemedelsinducerad neuropati

När bör man söka vård vid allodyni?

Sök vård om:

• Du upplever smärta vid lätt beröring, värme eller tryck
• Du har kronisk smärta som inte svarar på vanliga smärtstillande
• Du har neurologiska symtom som domningar, stickningar eller muskelsvaghet
• Smärtan är nytillkommen efter infektion, stroke eller skada
• Du misstänker fibromyalgi eller annan nervsjukdom

Diagnos av allodyni

Diagnosen baseras på klinisk bedömning och ibland kompletterande utredning:

• Anamnes – smärtans karaktär, debut, utlösande faktorer
• Sensorisk undersökning – med bomull, tryck, temperatur och vibration
• Neurologisk status – kontroll av reflexer, känsel och motorik
• Smärtskalor och formulär – t.ex. DN4 eller smärtteckningar
• Blodprover – för att utesluta inflammatorisk eller metabol orsak
• Neurofysiologisk undersökning (EMG/ENG) – vid misstänkt perifer neuropati
• MR hjärna/ryggmärg – vid misstanke om MS, stroke eller tumör

Behandling av allodyni

Behandlingen riktar sig mot orsaken och syftar till att minska nervsystemets överkänslighet:

• Läkemedel vid neuropatisk smärta:
  • Tricykliska antidepressiva (t.ex. amitriptylin)
  • Antiepileptika (t.ex. gabapentin, pregabalin)
  • SNRI (t.ex. duloxetin)
• Topikal behandling – t.ex. kapsaicinsalva eller lidokainplåster
• Fysioterapi och rörelseträning – för att normalisera nervsignaler
• TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) – för smärthantering
• Behandling av grundorsaken – t.ex. diabeteskontroll, migränbehandling

Förebyggande

Allodyni kan ibland förebyggas genom att:

• Behandla infektioner och nervpåverkan i tid (t.ex. bältros med antiviralt)
• Hålla blodsockret stabilt vid diabetes
• Använda smärtstillande tidigt vid migrän för att undvika sensitisering
• Skydda huden vid skador eller efter kirurgi
• Undvika långvarig smärtstimulans och immobilisering

Dela: