Anhedoni

Vad är anhedoni?

Anhedoni är ett psykologiskt symtom som innebär nedsatt eller förlorad förmåga att känna lust, glädje eller tillfredsställelse. Det drabbar ofta intressen, sociala kontakter, sexualitet, mat och andra tidigare njutbara aktiviteter. Anhedoni är ett vanligt tecken vid depression, men förekommer även vid andra psykiska och neurologiska tillstånd. Det kan delas in i två typer: social anhedoni (brist på intresse för relationer) och fysisk anhedoni (brist på glädje i kroppsliga upplevelser).

Vanliga orsaker till anhedoni

• Depression – vanligaste orsaken; ofta kombinerad med nedstämdhet och trötthet
• Posttraumatisk stress (PTSD) – särskilt vid emotionell avstängning
• Schizofreni – som ett så kallat negativt symtom
• Bipolär sjukdom (depressiv fas)
• Långvarig stress eller utmattning
• Parkinsons sjukdom – p.g.a. dopaminbrist
• Missbruk eller beroende – där hjärnans belöningssystem rubbas
• Läkemedelsbiverkan – särskilt vid vissa SSRI eller neuroleptika
• Hjärnskada eller stroke – vid påverkan på belöningscentra
• Traumatiska livshändelser – som påverkar emotionell tillgänglighet

När bör man söka vård vid anhedoni?

Sök vård om:

• Du känner likgiltighet inför aktiviteter du tidigare uppskattat
• Du har depressionssymtom som nedstämdhet, ångest eller trötthet
• Du drar dig undan sociala kontakter och känner inget för det
• Du tappar intresse för sex, mat, relationer eller nöjen
• Du upplever hopplöshet, tomhet eller känslomässig avstängning
• Du har tankar på att livet känns meningslöst eller självmordstankar

Diagnos av anhedoni

Anhedoni diagnostiseras genom samtal och psykiatrisk bedömning:

• Strukturerad anamnes – kartläggning av symtom, varaktighet och påverkan på livskvalitet
• Depressionsskattningsskalor – t.ex. MADRS eller PHQ-9
• Bedömning av livsglädje och motivation – samt social och fysisk anhedoni
• Uteslutning av somatiska orsaker – t.ex. hormonrubbning, neurologisk sjukdom
• Blodprover – t.ex. B12, folat, TSH
• Ev. neuropsykologisk utredning – vid misstänkt hjärnskada eller kognitiv påverkan

Behandling av anhedoni

Behandlingen fokuserar på grundorsaken och att aktivera hjärnans belöningssystem:

• Antidepressiva läkemedel – särskilt SNRI, bupropion eller kombinationer
• Psykoterapi – t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi
• Aktivering och rutiner – även utan lust initialt (beteendeaktivering)
• Fysisk aktivitet – ökar dopamin och serotonin naturligt
• Social stimulans – även om det inte känns meningsfullt i början
• Justering av läkemedel – om anhedonin misstänks vara biverkan
• Stödsamtal och psykosociala insatser – särskilt vid allvarlig sjukdom

Förebyggande

Så kan du minska risken för att utveckla anhedoni:

• Upprätthåll regelbundna rutiner och sömnvanor
• Ha balans mellan arbete och vila
• Vårda sociala relationer och intressen
• Hantera stress med t.ex. mindfulness, motion eller samtal
• Sök hjälp vid tidiga tecken på depression
• Undvik långvarigt missbruk eller isolering

Dela: