Anhedoni

Överblick

Vad är anhedonia?

Anhedoni är bristen på intresse, njutning eller njutning av livets erfarenheter. Du kanske inte vill umgås med andra eller göra aktiviteter som tidigare gjort dig lycklig. Anhedoni är ett vanligt symptom på många psykiska sjukdomar.

Det är normalt när dina intressen förändras under hela livet. Med anhedoni får du mycket mindre nöje eller glädje av att göra saker du gillar att göra.

Vilka typer av anhedoni finns det?

Det finns två typer av anhedoni:

• Socialt: Social anhedoni uppstår när du inte tycker om att vara runt människor.
• Fysiskt: Fysisk anhedoni uppstår när fysisk beröring, lukter eller ljud inte ger dig glädje. Det kan till exempel handla om att lyssna på musik, äta mat eller ha sex.

Hur känns anhedonia?

Om du upplever anhedoni kanske du inte “känner” – som om det finns en tomhet där du förväntar dig att dina känslor ska vara. Det kan kännas som om du följs av ett mörkt moln som blockerar solljuset. Detta kan ske i form av:

• Domningar.
• Tristess.
• Apati.
• Negativitet.

Dessutom kan du ha svårt att sova, vilket kan påverka ditt humör och din förmåga att utföra din dagliga rutin. Det kan också påverka din sexlust eller libido.

Du kan ha svårt att umgås med människor. Du kan känna att du inte har något att ge, oavsett om det är kärlek, tillgivenhet eller uppskattning. Detta kan leda till social isolering eller social fobi.

Anhedoni kontra apati: Är de samma sak?

Nej. Även om du kan uppleva både anhedoni och apati på samma gång, är de inte samma sak. Anhedoni är bristen på njutning eller nöje. Apati är brist på energi eller motivation att göra saker.

Möjliga orsaker

Vilka tillstånd orsakar anhedoni som ett symtom?

Anhedoni kan vara ett symptom på följande tillstånd:

• Nedstämdhet.
• Schizofreni.
• Bipolär sjukdom.
• Missbruksstörning.
• Parkinsons sjukdom.
• Posttraumatiskt stressyndrom.
• Traumatisk hjärnskada.

Vad orsakar anhedoni?

Forskning pågår för att lära sig mer om orsakerna till anhedonia. Studier tyder på att det kan bero på brist på aktivitet i hjärnans ventrala striatum. Detta område av din hjärna sitter ovanför och bakom öronen. Den innehåller hjärnans “njutningscentrum” som tar emot och producerar dopamin. Dopamin är “må-bra”-hormonet. En förändring av aktiviteten i detta område av din hjärna kan påverka hur du uppfattar belöningar, som att vara runt andra människor eller delta i vissa aktiviteter.

Hur diagnostiseras anhedoni?

En vårdgivare kommer att leta efter symptomet på anhedoni genom att ställa frågor om hur du känner dig känslomässigt och ditt humör. De kan också utföra en fysisk undersökning för att utesluta andra fysiska tillstånd. De kommer också att ta en fullständig medicinsk historia under undersökningen.

Eftersom anhedoni kan kopplas till depression kan en vårdgivare rekommendera att du tar blodprov för att fastställa eller utesluta eventuella underliggande tillstånd som kan påverka din mentala hälsa. Detta kan inkludera:

• En vitaminbrist (D-vitamin).
• Obalans i sköldkörtelhormon (hypotyreos).

Vård och behandling

Hur behandlas anhedoni?

Det finns ingen specifik behandling för anhedonia. En vårdgivare hjälper till att lindra detta symptom genom att diagnostisera och behandla orsaken eller det underliggande tillståndet. Möjliga behandlingar kan vara:

• Kognitiv beteendeterapi.
• Antipsykotiska läkemedel.
• Antidepressiva mediciner.
• Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
• Injektion av
• Elektrokonvulsiv terapi (ECT).
• Transkraniell magnetstimulering (TMS).

Du kan behöva kombinera behandlingar, som medicinering och kognitiv beteendeterapi. Låt din vårdgivare veta om du har några biverkningar som självmordstankar när du påbörjar en ny behandling. Du kan behöva fortsätta din behandling även om du känner dig bättre så att anhedonin inte återkommer.

Vad kan jag göra hemma för att behandla anhedonia?

Din vårdgivare eller en psykolog kan ge rekommendationer för att hjälpa dig att lindra anhedoni hemma. Din vårdgivare kan till exempel föreslå att du tränar regelbundet, som att ta en promenad eller göra yoga. När du ägnar dig åt fysiska aktiviteter frigör din kropp dopamin. Eftersom anhedoni påverkar din kropps dopaminnivåer kan träning hjälpa din kropp att frigöra mer dopamin för att aktivera hjärnans “njutningscentrum”.

Vilka är de möjliga riskerna med att inte behandla anhedoni?

Obehandlad anhedoni kan påverka både din mentala och fysiska hälsa. Möjliga risker med att inte behandla anhedoni och dess bakomliggande orsak kan vara:

• Egentlig depression.
• Social isolering.
• Ångest.
• Svårigheter att upprätthålla relationer.
• Humöret förändras.
• Självmordstankar.
• Låg energi eller trötthet.
• Undernäring.

Om du upplever självmordstankar, kontakta en vårdgivare eller ring 90101 (Självmordslinjen). Om du känner att du är i omedelbar fara, kontakta 112 eller ditt lokala nödnummer.

Kan anhedoni förebyggas?

Det finns inget känt sätt att förebygga anhedoni.

Försvinner anhedonia?

Anhedoni kan försvinna eller bli bättre under överinseende av en vårdgivare och/eller en psykolog. Det försvinner inte av sig självt. Du bör börja må bättre när du påbörjar behandlingen. Anhedoni kan komma tillbaka efter behandling. Du kan minska risken för att symtomen återkommer genom att följa din vårdgivares behandlingsplan, även om du känner dig bättre.

När ska man ringa läkaren?

När ska anhedoni behandlas av en vårdgivare?

Om du inte känner glädje eller njutning som du en gång gjorde, kontakta en vårdgivare. Anhedoni kan påverka din mentala och fysiska hälsa. En vårdgivare och/eller en psykolog kan hjälpa dig att minska detta symtom så att du kan må bättre tidigare.