Asterixis

Vad är asterixis?

Asterixis är ett neurologiskt symtom som yttrar sig som en ryckig, oregelbunden fladdrande rörelse i händerna när armarna sträcks ut med böjda handleder – ofta jämförd med ”vingflaxning”. Det uppstår på grund av bristande kontroll i de motoriska nerverna och ses främst vid metabolisk encefalopati, särskilt vid leversvikt (hepatisk encefalopati). Det kan också förekomma vid njursvikt, koldioxidretention eller läkemedelsförgiftning.

Vanliga orsaker till asterixis

• Leversvikt/hepatisk encefalopati – vanligaste orsaken
• Uremi (njursvikt) – ansamling av toxiner som påverkar hjärnan
• Koldioxidretention (CO₂-narkos) – t.ex. vid KOL eller andningssvikt
• Läkemedelsintoxikation – t.ex. bensodiazepiner eller barbiturater
• Ammoniakstegring – påverkar nervsystemet
• Hypoglykemi eller elektrolytrubbningar – t.ex. hypokalemi
• Wilson’s sjukdom – vid kopparinlagring i hjärnan
• Stroke eller annan hjärnskada – ovanligare, men möjligt

När bör man söka vård vid asterixis?

Asterixis är alltid ett tecken på allvarlig påverkan och kräver medicinsk utredning:

Sök vård om:

• Du eller någon närstående har ryckiga handrörelser vid utsträckta armar
• Symtomen uppträder samtidigt med förvirring, trötthet eller medvetandepåverkan
• Du har känd leversjukdom, KOL eller njursvikt
• Du misstänker överdosering eller läkemedelsförgiftning
• Du har andra symtom på metabolisk påverkan – t.ex. gulsot, illamående eller svaghet

Diagnos av asterixis

Utredningen syftar till att identifiera grundorsaken till symtomet:

• Klinisk undersökning – sträcktest av armar och händer
• Blodprover:
  • Leverstatus (ASAT, ALAT, bilirubin, ammoniak)
  • Njurfunktion (kreatinin, urea)
  • Blodgaser – för att mäta koldioxidnivå
  • Elektrolyter – t.ex. kalium, natrium
  • Toxikologi – vid misstanke om läkemedelsintox
• Leverultraljud eller bilddiagnostik – vid misstänkt cirros
• Neurologisk bedömning – vid misstanke om stroke eller CNS-påverkan

Behandling av asterixis

Asterixis behandlas genom att åtgärda den bakomliggande orsaken:

• Laktulos eller rifaximin – vid hepatisk encefalopati (sänker ammoniak)
• Dialys – vid uremi och njursvikt
• Oxygen och ventilatorstöd – vid koldioxidretention
• Antidot/utsättning av läkemedel – vid intoxikation
• Elektrolytkorrigering – vid obalanser som påverkar nervsystemet
• Levertransplantation – vid avancerad leversjukdom (i vissa fall)

Förebyggande

Förebyggande beror på riskfaktorerna:

• Följ behandlingsplan vid leversjukdom eller njursvikt
• Undvik överdriven alkoholkonsumtion
• Ta läkemedel enligt ordination och undvik självmedicinering
• Behandla andningssjukdomar som KOL korrekt
• Få regelbundna kontroller om du har kronisk sjukdom
• Identifiera tidiga tecken på metabolisk påverkan – t.ex. trötthet, förvirring, illamående

Dela: