Buksmärta

Vad är buksmärta?

Buksmärta är ett brett begrepp för smärta i magen – mellan bröstkorgen och bäckenet. Smärtan kan vara diffus, skarp, molande eller krampartad och uppträda plötsligt eller gradvis. Den kan bero på allt från ofarliga matsmältningsbesvär till akuta kirurgiska tillstånd. Smärtans läge, typ och varaktighet ger ledtrådar till orsaken.

Vanliga orsaker till buksmärta

• Matsmältningsbesvär – t.ex. gaser, förstoppning, diarré
• Magkatarr eller magsår – ofta smärta i övre magen, brännande känsla
• Gastroenterit (magsjuka) – med kräkningar och diarré
• Gallsten – skarp smärta under höger revbensbåge, ofta efter fet mat
• Blindtarmsinflammation – smärta i nedre högra delen av buken
• Irritabel tarm (IBS) – återkommande buksmärta, ofta lindras av tarmtömning
• Inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns, ulcerös kolit)
• Menstruationssmärta eller ägglossningssmärta
• Urinvägsinfektion eller njursten
• Bukspottkörtelinflammation (pankreatit)
• Bråck eller tarmvred – ofta med illamående och uppspänd buk

När bör man söka vård vid buksmärta?

Sök vård om:

• Smärtan är mycket kraftig eller plötslig
• Du har feber, kräkningar eller blod i avföringen
• Buken är uppspänd, hård eller öm vid beröring
• Du inte kan bajsa eller släppa gas
• Du är gravid och har buksmärta
• Du har smärta i kombination med svimning, kallsvett eller andningssvårigheter
• Smärtan varar längre än några dagar eller kommer tillbaka ofta

Diagnos av buksmärta

Diagnostik anpassas efter symtomens natur och varaktighet:

• Anamnes – läge, karaktär, varaktighet, utlösande faktorer
• Bukundersökning – palpation, perkussion, auskultation
• Blodprover – CRP, vita blodkroppar, lever- och njurvärden
• Urinprov – utesluta infektion eller graviditet
• Avföringsprov – vid misstänkt infektion eller blödning
• Ultraljud eller CT-buk – vid misstanke om gallsten, blindtarmsinflammation, njursten
• Gastroskopi/koloskopi – vid misstanke om magsår, inflammation eller tumör

Behandling av buksmärta

Behandlingen styrs av den underliggande orsaken:

• Vätska och vila – vid magsjuka eller virusorsakad smärta
• Smärtstillande (paracetamol, ibland NSAID)
• Spasmolytika – vid kramper, t.ex. vid IBS
• Antibiotika – vid infektioner, t.ex. urinvägsinfektion
• Syrasänkande mediciner – vid magkatarr eller magsår
• Operation – vid blindtarmsinflammation, gallsten eller bråck
• Kostråd och stresshantering – vid funktionella magbesvär

Förebyggande

Så kan du minska risken för buksmärta:

• Ät regelbundet och balanserat – undvik fet, stark eller gasbildande mat
• Drick tillräckligt med vatten
• Undvik stress – som kan trigga funktionella magsmärtor
• Motionera regelbundet – främjar matsmältningen
• Ta läkemedel enligt ordination och undvik överdrivet NSAID-bruk
• Sök tidig vård vid upprepade eller oförklarliga symtom

Dela: