Fotledssmärta

Vad är fotledssmärta?

Fotledssmärta innebär obehag eller smärta i området kring fotleden – det vill säga leden mellan underbenets ben (skenben och vadben) och foten. Smärtan kan vara akut efter en skada, eller utvecklas successivt vid överbelastning, inflammation eller ledsjukdom. Besväret kan påverka gång, balans och vardagliga aktiviteter, och orsaken kan variera från stukning till artrit eller nervinklämning.

Vanliga orsaker till fotledssmärta

• Stukning (ligamentskada) – vanligaste orsaken, ofta efter snedtramp
• Överbelastning – vid löpning, stående arbete eller felaktiga skor
• Ledgångsreumatism (RA) – inflammation i fotlederna
• Artros – nedbrytning av ledbrosk med stelhet och smärta
• Gikt – plötslig, kraftig inflammation i fotledens led
• Achillestendinit – inflammation i hälsenan kan ge smärta vid fästet
• Stressfraktur – små sprickor i skelettet, ofta vid upprepad belastning
• Nervinklämning (tarsaltunnelsyndrom) – tryck på tibialisnerven
• Infektion i led (septisk artrit) – ovanligt men allvarligt
• Posttraumatisk instabilitet eller ärrvävnad – efter tidigare skador

När bör man söka vård vid fotledssmärta?

Sök vård om:

• Smärtan inte förbättras efter 1–2 veckor med egenvård
• Du har svår svullnad, instabilitet eller kan inte stödja på foten
• Du misstänker fraktur eller kraftig stukning
• Du har feber, rodnad och varm led (misstanke om infektion eller gikt)
• Du har återkommande smärta eller stelhet på morgonen
• Smärtan påverkar gång, träning eller arbete i längre period

Diagnos av fotledssmärta

Utredningen anpassas efter symtom och skademekanism:

• Klinisk undersökning – inspektion, palpation, rörelsetest, stabilitet
• Funktionsbedömning – gånganalys, balans, ledrörlighet
• Röntgen – vid misstanke om fraktur eller artros
• Magnetkamera (MR) – vid misstänkt ligamentskada, broskskada eller stressfraktur
• Ultraljud – för att bedöma sena, slemsäck eller inflammation
• Blodprov – vid misstanke om inflammation, infektion eller gikt

Behandling av fotledssmärta

Behandlingen beror på orsak, men kan inkludera:

• RICE-principen (Rest, Ice, Compression, Elevation) – vid stukning
• Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)
• Fysioterapi – träning av styrka, balans och rörlighet
• Stödjande ortoser eller tejpning – vid instabilitet
• Kortisoninjektioner – vid inflammation eller artros
• Operation – vid allvarliga ledbandsskador, frakturer eller broskproblem
• Behandling av bakomliggande sjukdom – t.ex. RA, gikt eller nervinklämning

Förebyggande

Tips för att förebygga fotledssmärta:

• Använd stabila och väldämpade skor
• Träna balans, fotstyrka och rörlighet regelbundet
• Undvik att öka träningsbelastning för snabbt
• Tejpa eller använd stödförband vid tidigare skador
• Behandla grundorsaker som övervikt, reumatisk sjukdom eller felbelastning
• Se över arbetsskor och underlag vid stående arbete

Dela: