Röda ögon
Vad är röda ögon?
Röda ögon innebär att blodkärlen i ögonvitan (konjunktiva) har vidgats, vilket gör att ögat ser rött eller blodsprängt ut. Tillståndet kan drabba ett eller båda ögonen och orsakas ofta av ofarliga faktorer som trötthet eller allergi, men kan också vara tecken på infektion eller inflammation. Röda ögon kan förekomma med symtom som klåda, sveda, tårflöde eller synpåverkan – vilket hjälper till att avgöra orsaken.
Vanliga orsaker till röda ögon
- Ögoninflammation (konjunktivit) – virus, bakterier eller allergi
- Torrhet i ögat – vanligt vid skärmarbete eller torra miljöer
- Allergi – t.ex. pollen, damm eller pälsdjur
- Ögontrötthet – efter långvarig skärmtid eller sömnbrist
- Kontaktlinsanvändning – irritation eller infektion
- Skada på ögat – t.ex. skräp eller repa på hornhinnan
- Blodsprängning (subkonjunktival blödning) – ofarlig blödning i ögonvitan
- Uveit eller irit – inflammation i ögats inre delar (kräver snabb vård)
- Glaukom (akut grön starr) – tryckstegring i ögat, allvarligt tillstånd
- Främmande kropp – t.ex. damm, ögonfrans eller metallflisa
När bör man söka vård vid röda ögon?
Sök vård om:
- Du har ont i ögat eller runt ögat
- Synen är påverkad – suddig, dimmig eller dubbelseende
- Ögat är ljuskänsligt eller tårar mycket
- Du har varig eller gulgrön flytning
- Du har röda ögon och bär kontaktlinser
- Det inte går över på 1–2 dagar trots egenvård
- Du har andra symtom – feber, huvudvärk, illamående
Sök akut vård vid plötslig synförlust, kraftig smärta eller misstänkt akut glaukom.
Diagnos av röda ögon
Utredning sker ofta genom:
- Anamnes – frågor om symtom, allergier, skärmtid och linsanvändning
- Undersökning med spaltlampa – för att inspektera ögats yta och inre delar
- Synkontroll – för att upptäcka eventuell synnedsättning
- Tryckmätning i ögat – vid misstanke om glaukom
- Odling eller snabbtest – vid misstänkt bakteriell konjunktivit
- Uteslutning av ögonskada eller främmande kropp
Behandling av röda ögon
Behandlingen anpassas efter orsak:
- Smörjande ögondroppar – vid torra eller trötta ögon
- Antihistaminer eller allergidroppar – vid allergiska besvär
- Antibiotika (ögondroppar/salva) – vid bakteriell konjunktivit
- Kortisonögondroppar – vid inflammation (förskrivs av läkare)
- Avsluta kontaktlinsanvändning temporärt
- Skyddsglasögon – vid irritation från damm, vind eller kemikalier
- Behandling av grundsjukdom – t.ex. glaukom eller uveit
Förebyggande
Så minskar du risken för röda ögon:
- Undvik att gnugga ögonen
- Tvätta händerna ofta – särskilt om du rör vid ögonen
- Använd artificiella tårar vid torra miljöer
- Undvik allergener och använd pollenfilter
- Vila ögonen regelbundet vid skärmarbete (20-20-20-regeln)
- Byt kontaktlinser enligt instruktioner
- Använd skyddsglasögon vid riskmiljöer
Vanliga frågor om röda ögon
Vad är röda ögon?
Det innebär att ögats blodkärl är vidgade, vilket gör att ögonvitan ser röd eller irriterad ut.
Vad orsakar röda ögon?
Vanliga orsaker är inflammation, allergi, torra ögon, trötthet, infektion eller linsirritation.
Hur vet jag om röda ögon är farligt?
Om det finns smärta, synpåverkan, var, ljuskänslighet eller om du bär linser bör du söka vård.
När bör jag söka hjälp för röda ögon?
Vid synförändring, var, smärta eller om det inte går över på ett par dagar.
Går röda ögon över av sig själv?
Ja, i många fall – särskilt vid trötthet, allergi eller lätt irritation. Infektioner kan kräva behandling.
Hur behandlas röda ögon?
Med smörjande droppar, allergimedicin, antibiotika eller annan behandling beroende på orsak.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.
Dela:
