Asystoli

Vad är asystoli?

Asystoli är en medicinsk term för fullständigt hjärtstillestånd, där hjärtat inte längre har någon elektrisk aktivitet och därför inte pumpar blod. På EKG syns en rak linje – till skillnad från andra former av hjärtstopp där det kan finnas kaotisk eller ineffektiv rytm. Asystoli är ett akut, dödligt tillstånd som kräver omedelbar hjärt-lungräddning (HLR) och professionell akutsjukvård. Prognosen är allvarlig, men överlevnad är möjlig om insatsen kommer snabbt.

Vanliga orsaker till asystoli

Asystoli är oftast slutstadiet vid ett obehandlat hjärtstopp och kan utlösas av:

• Allvarlig hjärtinfarkt
• Syrebrist (hypoxi) – t.ex. vid kvävning, drunkning, astmaanfall
• Kraftig blödning eller cirkulationssvikt
• Elektrolytrubbningar – särskilt kaliumrubbningar
• Hjärtskada efter elchock eller trauma
• Långvarig ventrikelflimmer – som inte konverterats i tid
• Överdos av läkemedel eller droger – t.ex. opioider, betablockerare
• Metabolisk acidos eller hypotermi
• Hög vagustonus – t.ex. vid kraftig smärta eller vasovagal reaktion (sällsynt)

När bör man söka vård vid asystoli?

Eftersom asystoli innebär hjärtstillestånd, uppstår symtomen plötsligt och kräver omedelbar akutsjukvård:

Ring 112 direkt om en person:

• Faller ihop och är medvetslös
• Inte andas normalt eller slutar andas
• Saknar puls
• Har blek eller blåaktig hudfärg
• Är livlös utan reaktion på tilltal eller smärta

Börja hjärt-lungräddning (HLR) omedelbart medan du väntar på ambulans.

Diagnos av asystoli

Diagnosen ställs prehospitalt eller på akutmottagning:

• Elektrokardiogram (EKG) – visar en rak baslinje utan elektrisk aktivitet
• Klinisk bedömning – ingen puls, andning eller medvetande
• Differentialdiagnos – utesluta ventrikelflimmer eller annan behandlingsbar rytm
• Bedömning av underliggande orsaker (”H’s and T’s”):
  • Hypoxi, hypovolemi, hypotermi, hyper-/hypokalemi
  • Toxiner, tamponad, trombos (hjärta/lunga), tryckpneumotorax

Behandling av asystoli

Behandlingen är akut och sker enligt A-HLR-protokoll:

• HLR (hjärt-lungräddning) – bröstkompressioner och ventilation
• Adrenalin – ges intravenöst var 3–5:e minut
• Reversering av orsak – t.ex. syrgas vid hypoxi, vätska vid hypovolemi
• Ingen defibrillering – till skillnad från ventrikelflimmer
• Avancerade åtgärder på sjukhus – t.ex. intubation, vätsketerapi, läkemedel
• Avbryt återupplivning – om det inte finns reversibel orsak och ingen effekt efter längre tids HLR

Förebyggande

Eftersom asystoli oftast är ett resultat av andra tillstånd, fokuserar prevention på:

• Tidigt omhändertagande av hjärtinfarkt eller arytmi
• Behandling av elektrolytrubbningar
• Undvik överdosering av läkemedel
• Snabb behandling av syrebrist eller trauma
• Implanterbar defibrillator (ICD) – vid hög risk för hjärtstopp
• Hälsosam livsstil och regelbundna hjärtkontroller

Dela: