Hiatusbråck

Vad är hiatusbråck?

Hiatusbråck, även kallat diafragmabråck, är ett tillstånd där en del av magsäcken tränger upp genom diafragman via öppningen där matstrupen normalt passerar (hiatus oesophageus). Det leder till att magsäckens övre del hamnar i bröstkorgen istället för bukhålan.

Det finns två huvudtyper:

• Glidbråck (vanligast): Nedre magmun (kardia) glider upp genom diafragman.
• Paraesofagealt bråck: En del av magsäcken tränger upp bredvid matstrupen (mer ovanligt men kan vara allvarligt).

Hiatusbråck är mycket vanligt, särskilt hos äldre och överviktiga, och behöver ofta ingen behandling om det inte ger symtom.

Symtom och orsaker

Vanliga symtom vid hiatusbråck:

• Halsbränna (brännande känsla bakom bröstbenet)
• Sura uppstötningar
• Sväljningssvårigheter
• Bröstsmärta (kan likna hjärtproblem)
• Hosta, heshet eller astmaliknande symtom
• Illamående eller kräkningar (mer vid paraesofagealt bråck)
• Känsla av tryck i övre magen

Många har dock inga symtom alls – särskilt vid små glidbråck.

Vanliga orsaker och riskfaktorer:

• Försvagad diafragma (åldersrelaterat)
• Ökat buktryck (graviditet, fetma, tunga lyft, förstoppning)
• Kronisk hosta eller krystning
• Ärftlighet
• Rökning (kan påverka magmunnens funktion)

Diagnos och tester

Hiatusbråck upptäcks ofta av en slump vid undersökning för halsbränna eller andra magbesvär.

Vanliga diagnostiska metoder:

• Gastroskopi – inspektion av matstrupe och magsäck, vanligaste metoden
• Röntgen med kontrast (esofagus/barium-sväljning) – visar bråckets läge och storlek
• Tryckmätning i matstrupen (esofagusmanometri) – vid utredning inför operation
• pH-mätning i matstrupen – vid misstanke om svår reflux

Diagnosen är viktig för att skilja hiatusbråck från t.ex. refluxsjukdom, magsår eller hjärtproblem.

Behandling av hiatusbråck

Behandling avgörs utifrån symtom och bråckets typ och storlek.

Icke-kirurgisk behandling (förstahandsval):

• Livsstilsförändringar:
  • Ät mindre och undvik tunga måltider på kvällen
  • Höj huvudändan på sängen
  • Undvik stark mat, kaffe, alkohol, rökning
  • Gå ner i vikt om du är överviktig
  • Undvik att ligga ner direkt efter mat
• Läkemedel:
  • Protonpumpshämmare (PPI) – minskar magsyra (t.ex. omeprazol)
  • Antacida – neutraliserar magsyra vid behov
  • H2-blockerare – alternativ vid milda besvär

Kirurgisk behandling (vid allvarliga eller ihållande symtom):

• Fundoplikation (Nissen-operation):
  • Övre delen av magsäcken lindas runt nedre matstrupen
  • Bråcköppningen sys åt
  • Vanligtvis titthålsoperation (laparoskopi)

Kirurgi övervägs vid stora bråck, paraesofagealt bråck, otillräcklig läkemedelseffekt eller komplikationer.

Förebyggande av hiatusbråck

Det går inte alltid att förebygga, men vissa åtgärder kan minska risken:

• Undvik övervikt
• Sluta röka
• Undvik att bära tungt eller krysta hårt
• Ät små, regelbundna måltider
• Minska på sura och irriterande livsmedel

Om du har refluxsymtom – behandla tidigt för att minska belastningen på diafragman.

Utsikter / Prognos vid hiatusbråck

De flesta med hiatusbråck har inga eller lindriga symtom och behöver inte operation. Med rätt livsstil och läkemedel blir många besvärsfria.

Vid paraesofagealt bråck finns en liten risk för att magsäcken kläms och blodflödet stryps (inkarceration) – då krävs akut kirurgi.

Prognosen efter operation är oftast god, men vissa kan få återfall eller sväljningsbesvär.

Att leva med hiatusbråck

De flesta lever utan större besvär. För den som har symtom kan livsstilsförändringar göra stor skillnad. Många upplever förbättrad livskvalitet med syrahämmande behandling.

Om du upplever hjärtliknande bröstsmärta ska du alltid söka vård akut – särskilt om du inte fått diagnosen tidigare.

Kost, sömnvanor och vikt spelar ofta en central roll i hur besvären hanteras.

Dela: