Keratosis pilaris
Vad är keratosis pilaris?
Keratosis pilaris, ibland kallat ”kycklinghud” eller sträv hud, är ett vanligt och helt ofarligt tillstånd där små hudfärgade eller röda knottror uppstår runt hårsäckarna – oftast på överarmarna, låren, rumpan eller kinderna. Knottrorna orsakas av att keratin, ett protein i huden, täpper till hårsäckarna.
Tillståndet är vanligast hos barn, tonåringar och unga vuxna, och tenderar att förbättras med åldern. Keratosis pilaris är inte smittsamt och inte farligt, men kan upplevas som kosmetiskt störande.
Symtom och orsaker
Vanliga symtom:
- Små, sträva knottror som känns som sandpapper
- Hudfärgade, rödlätta eller brunaktiga utslag
- Torr och grov hud i området
- Ibland lätt klåda eller irritation
- Värre under kalla, torra perioder
Vanliga områden:
- Överarmarnas baksida
- Lårens framsida
- Rumpa
- Kinder (särskilt hos barn)
Orsaker:
- Ansamling av keratin som blockerar hårsäckens öppning
- Ärftlig tendens (ca 50–70 % har ärftlighet)
- Torr hud och nedsatt barriärfunktion
- Förvärras ofta under vintern eller vid atopisk hud (t.ex. eksem)
Tillståndet är kopplat till atopisk dermatit, men kan även förekomma hos helt friska individer.
Diagnos och tester
Diagnosen ställs kliniskt av läkare eller hudterapeut baserat på utseende och symtom.
Ingen provtagning krävs.
Det är viktigt att skilja keratosis pilaris från andra hudtillstånd som:
- Akne
- Follikulit (hårsäcksinflammation)
- Eksem eller keratosis rubra facei
Om knottrorna är inflammerade eller smärtsamma bör andra orsaker övervägas.
Behandling av keratosis pilaris
Tillståndet är ofarligt och kräver ingen medicinsk behandling. Många väljer dock att behandla av kosmetiska skäl.
Hudvårdsbehandlingar:
- Fuktighetskräm – särskilt med urea, glycerin eller mjölksyra
- Milda peelingprodukter – AHA (t.ex. glykolsyra, mjölksyra) eller BHA (t.ex. salicylsyra)
- Retinoider – t.ex. adapalenkräm (receptbelagd), stimulerar cellförnyelse
- Keratolytiska krämer – t.ex. med karbamid (urea) 5–10 %
Hudvårdstips:
- Duscha med ljummet vatten (inte hett)
- Undvik att riva eller klämma
- Badda huden torr – undvik att gnugga
- Smörj in huden dagligen, särskilt efter dusch
Professionella behandlingar (vid envisa fall):
- Kemisk peeling
- Laserbehandling – för rodnad (t.ex. IPL eller färgämneslaser)
Tålamod krävs – synliga förbättringar kan ta veckor till månader.
Förebyggande av keratosis pilaris
Det går inte att helt förhindra tillståndet, men vissa rutiner kan minska symtom:
- Återfukta huden dagligen
- Undvik att bada eller duscha för varmt
- Använd skonsamma, parfymfria produkter
- Undvik tätsittande kläder som skaver
- Välj mild kroppspeeling max 1–2 gånger/vecka
- Håll huden skyddad under kalla och torra perioder
Utsikter / Prognos vid keratosis pilaris
Keratosis pilaris är helt ofarligt och brukar minska med åldern – ofta efter 30–40 års ålder. Det kan dock återkomma i perioder.
Regelbunden och skonsam hudvård ger ofta tillräcklig lindring. Även om det inte finns något botemedel, kan många få nästan helt slät hud med rätt behandling.
Att leva med keratosis pilaris
Tillståndet påverkar inte hälsan, men kan påverka självkänsla – särskilt hos ungdomar. Klåda, rodnad eller utseendet på huden kan leda till att man undviker att visa huden, t.ex. i kortärmat.
Det är viktigt att förstå att keratosis pilaris är vanligt, ofarligt och inte kopplat till dålig hygien. Att prata med läkare, hudterapeut eller använda effektiva produkter kan göra stor skillnad.
Vanliga frågor om keratosis pilaris
Vad är keratosis pilaris?
En hudåkomma där keratin täpper till hårsäckar och ger sträva, knottriga utslag – oftast på överarmar och lår.
Är keratosis pilaris farligt?
Nej, det är helt ofarligt och inte smittsamt.
Går det att bota?
Nej, men det kan kontrolleras och förbättras med hudvård och syraprodukter.
Hur behandlas keratosis pilaris?
Med fuktkrämer, syrabaserade exfolierande produkter och i vissa fall receptbelagda krämer.
Försvinner det med tiden?
Ja, det brukar minska eller försvinna helt i vuxen ålder.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.