Klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, även kallat övergångsåldern, är den biologiska process då menstruationen upphör och fertiliteten tar slut. Det sker som en naturlig följd av att äggstockarnas produktion av könshormoner, särskilt östrogen och progesteron, minskar.

Klimakteriet delas ofta in i tre faser:

• Perimenopaus – åren före sista mensen, då hormonnivåerna börjar svänga
• Menopaus – tidpunkten för den sista menstruationen
• Postmenopaus – tiden efter att mensen har upphört helt

Medelåldern för menopaus i Sverige är omkring 51 år, men variationen är stor.

Symtom och orsaker

Vanliga symtom under klimakteriet:

• Värmevallningar och svettningar (särskilt på natten)
• Sömnbesvär
• Humörsvängningar, nedstämdhet eller ångest
• Oregelbunden eller upphörd mens
• Torrhet i underlivet, smärta vid samlag
• Minskad sexlust
• Hjärndimma och koncentrationssvårigheter
• Hjärtklappning
• Viktökning, särskilt kring magen
• Skörare slemhinnor och urinvägsbesvär

Orsak:
Den främsta orsaken är minskad hormonproduktion från äggstockarna, särskilt östrogen. Detta påverkar många delar av kroppen – hjärnan, skelettet, huden, slemhinnor och blodkärl.

Andra faktorer som kan påverka klimakteriets förlopp:

• Genetik (tidpunkt och symtomens svårighetsgrad)
• Livsstil (stress, kost, rökning)
• Kirurgiskt borttagna äggstockar eller cancerbehandling
• Vissa autoimmuna sjukdomar

Diagnos och tester

Diagnosen klimakteriet ställs främst utifrån symtom och menstruationsmönster. Blodprov är oftast inte nödvändiga men kan tas i vissa fall.

Diagnostik kan innefatta:

• Kartläggning av symtom (t.ex. via dagbok)
• Frågor om menstruationens regelbundenhet
• Blodprov (FSH, östrogen, TSH) vid oklar diagnos eller tidigt klimakterium

Klimakteriet är en naturlig process och kräver inte alltid medicinsk utredning.

Behandling av klimakteriet

Behandlingen anpassas efter besvärens typ och svårighetsgrad. Målet är att lindra symtom och förbättra livskvaliteten.

Vanliga behandlingsalternativ:

Hormonell behandling:

• Hormonbehandling (HRT): kombination av östrogen och gestagen (eller enbart östrogen om livmodern är borttagen)
• Lokal östrogenbehandling (t.ex. slidkräm eller -tablett vid torra slemhinnor)

Icke-hormonella alternativ:

• SSRI/SNRI: antidepressiva som kan lindra värmevallningar
• Växtbaserade preparat (t.ex. rödklöver, soja – varierande effekt)
• Livsstilsförändringar: regelbunden motion, hälsosam kost, stresshantering
• Sömnhygien: rutiner och avslappning för att förbättra sömn

Beslut om behandling tas alltid i samråd med läkare. Hormonbehandling är säker för de flesta under 60 år, men individuella risker bedöms.

Förebyggande av klimakteriebesvär

Klimakteriet i sig kan inte förhindras, men många besvär kan mildras genom förebyggande åtgärder:

• Sluta röka (påverkar östrogennivåer och menopausens tidpunkt)
• Motionera regelbundet
• Ät en balanserad kost rik på kalcium och D-vitamin
• Undvik överdrivet alkoholintag
• Hantera stress med t.ex. mindfulness, yoga eller terapi
• Stärk slemhinnor med lokal östrogenbehandling i tid

Regelbunden kontakt med vården kan hjälpa till att anpassa förebyggande insatser.

Utsikter / Prognos vid klimakteriet

Klimakteriet är en naturlig livsfas – inte en sjukdom – men symtomen kan vara påfrestande. De flesta besvär avtar inom 4–8 år efter sista mensen, men vissa, som torra slemhinnor eller benskörhet, kan kvarstå längre.

Rätt behandling och livsstilsvanor gör att de flesta upplever en god livskvalitet även under och efter klimakteriet.

Att leva med klimakteriet

Att leva med klimakteriet kan innebära både fysiska och psykiska utmaningar, men också en tid av reflektion och omställning. Många kvinnor upplever minskad energi, humörsvängningar eller förändrad identitet. Andra ser det som en ny fas med frihet från mens och graviditetsrisk.

Stöd från vårdpersonal, samtal med andra i liknande situation och öppen kommunikation i relationer är viktiga faktorer. Det finns god hjälp att få – både medicinskt och känslomässigt.

Dela: