Vad är kramp i matstrupen?
Kramp i matstrupen, även känd som esofaguskramp, refererar till ofrivilliga och smärtsamma sammandragningar i matstrupens muskler. Eftersom “esofagus” är det medicinska namnet för matstrupen används termen esofaguskramp för att beskriva detta tillstånd. Det finns tre huvudsakliga typer av esofaguskramp:
- Diffusa kramper – Innebär oregelbundna och okontrollerade sammandragningar i matstrupens muskler.
- Jackhammer esofagus (tidigare nutcracker esophagus) – Här sker en koordinerad men ovanligt kraftig muskelkontraktion i matstrupen.
- Hypertensiv nedre sfinkter – Den nedre matstrupsmuskeln blir onormalt spänd och stel.
Diagnosen är svår att ställa, då symtomen ofta är vaga och kan förväxlas med andra besvär, vilket gör tillståndet svårupptäckt. Dessutom råder det delade meningar bland forskare om exakt hur detta tillstånd uppstår och huruvida olika undersökningsresultat verkligen har ett samband med de upplevda symtomen. Eftersom tillståndet är relativt okänt och ospecificerat, är det svårt att fastställa hur många som drabbas, men det verkar vara vanligare bland äldre än bland yngre.
Symptom
Symtomen på esofaguskramp kan variera beroende på typ och svårighetsgrad, men ofta överlappar de mellan de olika formerna. Vanliga symtom inkluderar halsbränna, sura uppstötningar, sväljsvårigheter och tillfälliga bröstsmärtor. Många upplever en känsla av att något fastnat i halsen eller en klumpkänsla.
Bröstsmärtor drabbar omkring 80 % av de som lider av esofaguskramp. Smärtan uppstår oftast bakom bröstbenet och kan stråla ut mot ryggen. I vissa fall kan smärtan vara kraftigare än den som orsakas av kärlkramp (angina pectoris), även om den ibland är lindrigare. Smärtan kan vara allt från några minuter till flera timmar.
Svårigheter att svälja förekommer inte i alla fall, men det är ett vanligt symptom, särskilt under perioder av intensiva bröstsmärtor. Denna sväljsvårighet är inte konstant utan kan variera både i intensitet och varaktighet, ibland bli bättre eller sämre beroende på situationen.
Orsak
Orsaken till esofaguskramp är fortfarande inte helt klarlagd. Matstrupen består av två muskellager som vanligtvis drar sig samman i en koordinerad vågrörelse, vilket gör att mat och vätska kan förflyttas från munnen ner till magsäcken. Vid kramp i matstrupen störs denna sammandragning.
I fallet med diffus kramp uppstår oregelbundna och ineffektiva sammandragningar i olika delar av matstrupen. Det kan leda till tillfälliga svårigheter att svälja och sporadiska bröstsmärtor. Å andra sidan, vid jackhammer esofagus, är sammandragningen mer kraftfull än normalt, men själva rörelsen är till synes normal. Detta kan ge upphov till intensiva bröstsmärtor, men sväljsvårigheter är mindre vanliga jämfört med den diffusa formen.
Sammanfattningsvis är det en störning i matstrupens normala rörelsemönster som orsakar besvären, men den underliggande mekanismen för denna störning är fortfarande oklar.
Diagnos
Diagnosen av esofaguskramp är ofta svår att ställa, eftersom symtomen liknar många andra tillstånd. Eftersom sjukdomen är relativt ovanlig riskerar den att förbises, och det finns en risk för felaktiga diagnoser som angina pectoris, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) eller akalasi. Under en läkarundersökning kan alla resultat vara normala, vilket gör det svårare att upptäcka problemet direkt.
För att utesluta andra möjliga sjukdomar genomförs vanligtvis ett EKG, blodprover och röntgen av hjärta och lungor, men dessa undersökningar ger inte direkt svar på esofaguskramp. En gastroskopi genomförs ofta för att utesluta allvarligare tillstånd som cancer eller inflammation i matstrupen. Tidigare användes röntgen av matstrupen som en diagnosmetod, men idag anses den inte vara särskilt användbar för att fastställa matstrupskramp, även om den fortfarande kan vara användbar för att utesluta andra liknande sjukdomar.
Den mest pålitliga metoden för att fastställa esofaguskramp är manometri, som innebär en tryckmätning i matstrupen. Genom manometri kan man avgöra vilken typ av kramp som föreligger, till exempel om det handlar om diffus kramp, jackhammer esofagus eller hypertensiv nedre sfinkter. Dock råder det delade meningar bland forskare om i vilken grad resultaten från denna undersökning faktiskt påverkar diagnosen eller inte.
Behandling
Behandling av esofaguskramp börjar oftast med läkemedel, men eftersom effekten kan variera mycket mellan individer, krävs ofta en kombination av olika behandlingar. För vissa personer hjälper ingen behandling alls. Om läkemedel inte ger önskad effekt kan mer kirurgiska alternativ övervägas.
Läkemedelsbehandling
- Kalciumblockerare är förstahandsvalet vid behandling av båda typerna av kramp i matstrupen. Dessa läkemedel hjälper till att minska intensiteten på kramperna.
- Nitroglycerin kan också ha en lindrande effekt, särskilt när det gäller bröstsmärtor.
- Syraneutraliserande och syrareducerande läkemedel kan provas, men deras effekt varierar, och de används ofta i kombination med andra behandlingar.
- Tricykliska antidepressiva används ibland, eftersom de kan hjälpa till att lindra bröstsmärtor hos vissa patienter.
- Botulinumtoxin (botox) kan vara ett alternativ för tillfällig lindring av symtomen genom injektioner.
Livsstilsanpassningar
För vissa personer kan livsmedel utlösa symtomen, och genom att undvika eller minska intaget av dessa kan besvären dämpas temporärt. Det är vanligt att patienter själva identifierar specifika livsmedel som orsakar problem.
Alternativa behandlingar
Det finns även vissa alternativa behandlingar som rapporterats ge lindring, även om forskningen bakom dessa är begränsad:
- Pepparmintsolja har i vissa fall rapporterats ge lindring, men forskningen är svag. Eftersom bieffekterna är små kan det vara värt att prova.
Kirurgi
Om ingen av de ovanstående behandlingarna fungerar och diagnosen är säkerställd, kan kirurgiska ingrepp övervägas:
- En myotomi (muskeldelning i matstrupen) kan ge varaktig förbättring vid diffus kramp. Däremot kan denna operation förvärra tillståndet hos de som lider av jackhammer esofagus, vilket gör att kirurgi inte alltid är ett lämpligt alternativ för alla.
Behandlingen för esofaguskramp är därför väldigt individuell och kräver ofta både medicinsk behandling och livsstilsjusteringar för att hitta en lösning som fungerar för varje patient.
Prognos
Det finns inget botemedel mot esofaguskramp, men tillståndet kan variera i intensitet, och vissa personer upplever en klar förbättring med tiden. Prognosen för de flesta är dock goda, även om symtomen inte alltid kan lindras helt.
Esofaguskramp leder inte till ökad dödlighet, och viktnedgång är ovanligt. Däremot kan livskvaliteten för vissa drabbade vara väsentligt minskad, särskilt om bröstsmärtorna är svåra och återkommande. Detta kan påverka den dagliga livsföringen och skapa psykiska och fysiska påfrestningar.
Om symtomen förvärras eller förändras är det viktigt att göra en ny utredning, eftersom det finns en möjlighet att tillståndet kan vara ett tidigt tecken på utveckling av akalasi, ett allvarligare tillstånd som påverkar matstrupens funktion.