Kvinnlig infertilitet

Vad är kvinnlig infertilitet?

Kvinnlig infertilitet definieras som oförmåga att bli gravid trots regelbundet, oskyddat samlag under minst 12 månader. Det drabbar cirka 10–15 % av alla par i fertil ålder. Infertilitet kan vara primär (ingen tidigare graviditet) eller sekundär (tidigare graviditet men svårigheter att bli gravid igen).

Infertilitet beror på många olika faktorer – från ägglossningsrubbningar till skador i äggledare eller livmoder. Många orsaker är behandlingsbara med medicin, hormoner eller assisterad befruktning.

Symtom och orsaker

Vanligt tecken:

• Svårighet att bli gravid trots regelbundet samliv

Andra möjliga symtom:

• Oregelbunden eller utebliven mens
• Mycket riklig eller sparsam mens
• Smärta vid mens eller samlag (kan tyda på endometrios)
• Tidigare bäckeninfektioner eller gynekologiska operationer

Vanliga orsaker till kvinnlig infertilitet:

1. Ägglossningsproblem:
   • PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
   • Hormonella rubbningar (FSH, LH, prolaktin)
   • Sköldkörtelsjukdom (hypo- eller hypertyreos)
   • Ätstörningar eller extrem träning
2. Skador i äggledarna:
   • Tidigare infektioner (t.ex. klamydia)
   • Bäckeninflammation (PID)
   • Endometrios
   • Bukoperationer
3. Livmoderproblem:
   • Myom
   • Polyper
   • Missbildningar eller sammanväxningar (synekier)
4. Ålder:
   • Fertiliteten minskar gradvis efter 35 års ålder, tydligt efter 40
5. Oförklarad infertilitet:
   • Hos upp till 20–30 % hittas ingen tydlig orsak

Diagnos och tester

Utredning bör startas efter 12 månaders försök (eller tidigare vid hög ålder eller kända problem).

Vanliga undersökningar:

• Gynekologisk undersökning och ultraljud
• Blodprover: FSH, LH, AMH, TSH, prolaktin
• Ägglossningstest eller progesteronprov i lutealfas
• Hysterosalpingosonografi (HSSG) – bedömer äggledarnas öppenhet
• Hysteroskopi eller laparoskopi – vid misstanke om endometrios eller sammanväxningar

Utredningen inkluderar alltid båda parter – spermieanalys görs parallellt.

Behandling av kvinnlig infertilitet

Behandlingen anpassas efter orsak, ålder och eventuell tidigare graviditet.

Medicinsk behandling (vid ägglossningsproblem):

• Letrozol eller klomifen – stimulerar ägglossning
• Gonadotropiner (FSH-injektioner) – kraftigare stimulering
• Metformin – vid PCOS
• Sköldkörtelbehandling – om rubbning föreligger

Vid problem i äggledare eller livmoder:

• Operation – vid myom, polyper, sammanväxningar
• IVF (provrörsbefruktning) – om äggledare är skadade eller stängda

Vid oförklarad infertilitet:

• Tidsanpassat samlag, ägglossningsstimulering + insemination (IUI)
• IVF om inget hjälper inom rimlig tid

Livsstilsstöd:

• Viktnormalisering vid undervikt/övervikt
• Rökstopp
• Stresshantering
• Minskad alkoholkonsumtion

Förebyggande av kvinnlig infertilitet

Det går inte alltid att förebygga, men vissa faktorer kan påverkas:

• Undvik oskyddat sex med ny partner – skyddar mot infektioner
• Behandla gynekologiska infektioner snabbt
• Håll normal kroppsvikt
• Undvik rökning – försämrar äggkvalitet och fertilitet
• Var försiktig med hormonstörande ämnen (t.ex. vissa kemikalier)
• Sök hjälp i tid – fertiliteten minskar med åldern

Utsikter / Prognos vid kvinnlig infertilitet

Prognosen varierar beroende på orsak och ålder. Många som får rätt behandling blir gravida – antingen spontant eller med hjälp av fertilitetsbehandlingar.

Upp till 80 % av kvinnor under 35 år som genomgår IVF blir gravida inom 3 försök. Ju tidigare utredning startar, desto bättre prognos.

Att leva med kvinnlig infertilitet

Infertilitet påverkar inte bara kroppen utan även psykiskt välmående, relationer och självkänsla. Många upplever sorg, skuld, frustration eller isolering. Det är viktigt att prata öppet med partner, vårdpersonal – eller andra i samma situation.

Stöd finns att få via barnlöshetsföreningar, psykologer eller fertilitetskliniker. Att bli hörd och tagen på allvar är avgörande.

Dela: