Menstruationsrubbningar

Vad är menstruationsrubbningar?

Menstruationsrubbningar är ett samlingsnamn för avvikelser i mensens regelbundenhet, mängd, längd eller symtom. Rubbningarna kan uppstå vid olika tillfällen i livet – från pubertet till klimakterium – och är vanligt förekommande.

Normalt kommer mens var 21–35:e dag och varar i 2–7 dagar. Vid menstruationsrubbning är detta mönster förändrat. Vissa avvikelser är tillfälliga och ofarliga, medan andra kan signalera underliggande hormonella obalanser eller sjukdom.

Symtom och orsaker

Vanliga typer av menstruationsrubbningar:

• Oregelbunden mens (oligomenorré)
• Utebliven mens (amenorré)
• Riklig mens (menorragi)
• Kort eller mycket lång menscykel
• Mellanblödningar eller blödning efter samlag
• Mycket smärtsam mens (dysmenorré)
• Blödning efter klimakteriet – ska alltid utredas

Vanliga orsaker:

Hormonella orsaker:

• Pubertet eller klimakteriet
• Graviditet eller amning
• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
• Sköldkörtelrubbningar (hypo- eller hypertyreos)
• Prolaktinom eller annan hypofysrubbning

Livsstilsfaktorer:

• Kraftig viktnedgång eller övervikt
• Hård träning
• Stress eller sömnbrist
• Ätstörningar

Gynekologiska tillstånd:

• Myom eller polyper
• Endometrios
• Adenomyos
• Ägglossningsrubbning

Läkemedel:

• P-piller eller hormonspiral
• Blodförtunnande läkemedel
• Antidepressiva

Diagnos och tester

Diagnosen baseras på sjukdomshistoria, menstruationsmönster och klinisk undersökning. Vid behov kompletteras med prover och bilddiagnostik.

Vanliga undersökningar:

• Gynekologisk undersökning och vaginalt ultraljud
• Hormonprover (t.ex. FSH, LH, TSH, prolaktin)
• Graviditetstest (vid utebliven mens)
• Blodvärde (Hb) – vid misstanke om blodbrist
• Biopsi av livmoderslemhinnan – vid blödning efter klimakteriet

Mensdagbok eller mensapp kan hjälpa vid utredning.

Behandling av menstruationsrubbningar

Behandlingen beror på orsaken och hur besvären påverkar livskvaliteten.

Hormoner och läkemedel:

• P-piller – reglerar cykeln, minskar smärta och blödningsmängd
• Gestagener (progesteron) – vid oregelbunden eller riklig mens
• Hormonspiral – minskar riklig blödning
• Sköldkörtelbehandling – vid hypo- eller hypertyreos
• Metformin – vid PCOS

Vid riklig mens:

• Tranexamsyra (Cyklokapron) – minskar blödning
• NSAID (ibuprofen) – minskar blödning och smärta

Kirurgiska behandlingar (vid t.ex. myom eller polyper):

• Hysteroskopi (borttagning av förändring)
• Endometrieablation (bränning av slemhinnan)
• I vissa fall hysterektomi (borttagning av livmodern)

Förebyggande av menstruationsrubbningar

Vissa rubbningar kan förebyggas genom:

• Normal kroppsvikt och regelbunden måltidsordning
• Minskad stress och återhämtning
• Regelbunden, måttlig träning
• Att inte sluta med hormonella preventivmedel utan rådgivning
• Regelbundna kontroller vid känd hormonrubbning (t.ex. PCOS eller hypotyreos)

Utsikter / Prognos vid menstruationsrubbningar

Prognosen är ofta god, särskilt om bakomliggande orsak identifieras och behandlas. Vissa tillstånd, som PCOS, kräver långsiktig uppföljning. För kvinnor i klimakteriet är rubbningarna oftast en naturlig del av omställningen.

Vid plötsliga förändringar, rikliga blödningar eller utebliven mens bör vård sökas.

Att leva med menstruationsrubbningar

Rubbningar i menscykeln kan orsaka oro, trötthet, anemi eller påverka fertilitet. För vissa påverkar det vardag, arbete och relationer. Menstruationsbesvär bör tas på allvar – det finns hjälp att få.

Egenvård (kost, stresshantering) och medicinsk behandling ger ofta god lindring. Att föra mensdagbok hjälper både individen och vårdgivaren att följa utvecklingen.

Dela: