Akuta besvär? Läs vår vårdguide här

Vaginalt ultraljud

Vad är vaginalt ultraljud?

Vaginalt ultraljud är en medicinsk undersökning där en ultraljudsgivare förs in i slidan för att visualisera livmoder, äggstockar, äggledare och andra organ i bäckenet. Undersökningen ger mer detaljerade bilder än bukultraljud eftersom ljudvågorna kommer närmare de strukturer som ska studeras.

Metoden används främst inom gynekologi och obstetrik, och är helt strålningsfri. Den utförs av gynekolog, barnmorska eller specialistläkare.

När används vaginalt ultraljud?

Vaginalt ultraljud används vid en rad olika tillstånd, bland annat:

  • Tidig graviditetskontroll (bekräfta graviditet, utesluta utomkvedshavandeskap)
  • Fertilitetsutredningar och IVF-behandlingar
  • Oregelbundna menstruationer
  • Smärta i underlivet eller nedre magen
  • Misstanke om cystor eller myom
  • Rikliga eller uteblivna blödningar
  • Bedömning av livmoderslemhinnan (endometriet)
  • Uppföljning av spiralplacering eller polyper

Så går vaginalt ultraljud till

Undersökningen går snabbt och sker i flera steg:

  1. Förberedelse: Du får tömma urinblåsan och sedan lägga dig i en gynstol.
  2. Ultraljudsstaven: En smal stav (ca 2 cm i diameter) täcks med kondom och gel, och förs varsamt in i slidan.
  3. Bildtagning: Läkaren för ultraljudsstaven i olika vinklar för att undersöka livmoder, äggstockar och andra strukturer. Bilder visas i realtid på en skärm.
  4. Tidsåtgång: Undersökningen tar oftast 5–15 minuter.

Det kan kännas ovant eller lätt obehagligt, men ska inte göra ont.

Vad visar vaginalt ultraljud?

Vaginalt ultraljud ger detaljerade bilder av bäckenorganen och kan visa:

  • Graviditet och fosterblåsa tidigt (från vecka 5)
  • Ägglossning och folliklar vid fertilitetsbehandling
  • Myom, polyper eller cystor
  • Förändringar i livmoderslemhinnan
  • Spiralens placering
  • Missbildningar eller infektioner i livmodern

Resultatet tolkas direkt av läkaren eller specialist på plats.

Risker och biverkningar vid vaginalt ultraljud

Vaginalt ultraljud är en mycket säker och skonsam metod. Eventuella biverkningar är:

  • Lätt obehag vid införandet av staven
  • Lätt blödning efteråt (ovanligt, men kan förekomma)
  • Psykologiskt obehag – särskilt om man är ovan vid gynekologiska undersökningar

Undersökningen påverkar inte fertilitet eller organens funktion.

Att tänka på före och efter vaginalt ultraljud

Före:

  • Töm urinblåsan före undersökningen (om inte annat angetts).
  • Ingen särskild fasta krävs.
  • Informera om du är gravid, har spiral eller känner oro.

Efter:

  • Du kan återgå till normala aktiviteter direkt.
  • Lätt obehag eller blödning kan uppstå men är övergående.
  • I de flesta fall får du svar direkt, annars inom några dagar.

Alternativ till vaginalt ultraljud

Andra bilddiagnostiska metoder som kan användas beroende på frågeställning:

  • Bukultraljud: Ultraljud på magen, används t.ex. vid sena graviditetskontroller.
  • MR (magnetröntgen): Vid mer komplexa frågeställningar, t.ex. tumörutredning.
  • Datortomografi (CT): Används mer sällan vid gynekologisk utredning pga strålning.

Vaginalt ultraljud ger dock bäst bildkvalitet för många gynekologiska tillstånd.

Senast uppdaterad: 2026.04.09